Barnhälsoplan

Handlingsplan för ett hälsofrämjande arbete. Genom att utveckla det hälsofrämjande arbetet ges goda förutsättningar för att nå förskolans kärnuppdrag (Skolverket).

Syfte

Syftet med barnhälsoplanen är att genom ett hållbart hälsofrämjande arbete skapa goda förutsättningar för varje barns omsorg, utveckling och lärande. Ett hälsofrämjande arbete innebär att arbeta förebyggande på alla nivåer i verksamheten. Det handlar om att identifiera, dokumentera, reflektera och skapa en samsyn på organisation-, grupp- och individnivå. På detta sätt vill vi säkerställa att alla barn får sina behovtillgodosedda.

 

Lagar och styrdokument

 

” Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet (Kap 8, 2§ skollagen).”

 

” Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras speciella behov kräver (Kap 8, 9§ skollagen).”

 

” Utbildningen i förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Den ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på barn och barnens behov där omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Förskolan ska särskilt uppmärksamma barn som av olika anledningar behöver mer ledning och stimulans eller särskilt stöd. Alla barn ska få en utbildning som är utformad och anpassad så att de utvecklas så långt som möjligt. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans ska få detta utformat utifrån sina egna behov och förutsättningar (Lpfö18).”

 

” Utbildningen i förskolan ska planeras och genomföras på ett sådant sätt så att den främjar barnens utveckling, hälsa och välbefinnande (Lpfö 18).”

 

Mål

 

·       Säkerställa ett systematiskt barnhälsoarbete på individ-grupp- och organisationsnivå.

·       Skapa en tydlighet för all personal vad som ska prioriteras och utvecklas, när och hur olika insatser ska genomföras och vem som ansvarar för vad.

 

Barnhälsoarbetets olika delar

Främjandet av barns fysiska och psykiska hälsa och välbefinnande arbetas med på många olika sätt i förskolan. Rörelse, goda matvanor och en väl avvägd dagsrytm bidrar till detta. Det handlar även om att barnen ska få utveckla sin identitet och känna trygghet i den. De första åren lägger också en viktig grund för den psykiska hälsan senare i livet (Skolverket).

Introduktion och samarbete med vårdnadshavare

Under introduktionen läggs grunderna för det viktiga samarbetet med vårdnadshavarna. Introduktionen har fokus på lyhördhet och trygghet för både barn och vårdnadshavare. Pedagogerna ges under introduktionen möjlighet att ta tillvara den kunskap vårdnadshavare besitter om sitt barn. Detta för att på bästa sätt skapa bra förutsättningar för barnets vistelse i förskolan. För att ge barnet goda förutsättningar i sitt trygghetsskapande är det en till två pedagoger som ansvarar för introduktionen.

Rörelse

I Ur och Skurs pedagogik har ett utomhuspedagogiskt förhållningssätt, där friluftsliv och rörelse är naturliga inslag, vilket bidrar både till fysisk och psykiskt välbefinnande. I naturen utvecklar barnen en allsidig rörelseförmåga samt får möjlighet att vistas i olika naturmiljöer med grönska, sinnesupplevelser och rymd som ökar välbefinnandet.

Sömn och vila

I enlighet med Lpfö18 ska barnens dag ha en väl avvägd dagsrytm med både vila och aktiviteter som är anpassade barnets behov och vistelsetid. Möjlighet till vila, avkoppling och sömn är viktig för hälsa, välbefinnande, utveckling och lärande.

Mat

Måltiderna organiseras med en helhetssyn på miljö och utveckling, ekologiska, sociala och ekonomiska perspektiv samt hälsa och välbefinnande. Maten och måltiden ska verka för goda förutsättningar för att hålla sig frisk, orka leka, lära och ökad livskvalitet. Maten ska vara säker avseende eventuell specialkost och hygien.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan har en plan mot diskriminering och kränkande behandling som pedagogerna arbetar aktivt med. Planen är en del i det systematiska kvalitetsarbetet. I planen följs mål som arbetas med under läsåret.

TAKK- tecken för alternativ kommunikation och bildstöd

TAKK och bildstöd används som ett komplement och förtydligande i utbildningen.

Utvecklingssamtal

Fokus på utvecklingssamtalet är barnets omsorg, utveckling och lärande. Vårdnadshavarna erbjuds att svara på frågor inför samtalet. En tydlig bild av barnets vistelse och eventuella individuella behov framförs i samtalet. Pedagogernas och vårdnadshavarnas uppfattning av barnets utmaningar samstämmer oftast men ibland skiljer det sig åt. Det är då viktigt att fortsätta en dialog med vårdnadshavarna.

Övergångar

En övergång kan ske vid byte av förskola eller när barnet ska börja förskoleklass. Barnet ställs då inför nya miljöer, kamrater och pedagoger. För att övergången ska bli positiv krävs att hänsyn tas till att skapa trygghet med fokus på de sociala relationerna som omger barnet. Övergången är en process som börjar innan själva övergången sker.

 

Barnhälsomöten

 

För att lyfta de behov som finns på organisation-, grupp- och individnivå ska möten hållas kontinuerligt under läsåret.

 

Barnhälsomöte på organisation- och gruppnivå

Det första barnhälsomötet hålls i början av läsåret, oftast i september. På mötet lyfts barngruppen på både organisations - och gruppnivå. Pedagogerna har inför mötet dokumenterat sin verksamhet i dokumentet “Anpassningar på grupp- och organisationsnivå”. På mötet deltar rektor och avdelningens pedagoger.

Barnhälsomöte på individnivå

Pedagogerna lyfter de barn som de ser kan behöva ett individuellt stödbehov och där de anpassningar som tidigare upprättats på grupp- och organisationsnivå inte räcker till. Det tas beslut om en kartläggning ska göras. Ärendet följer sedan I Ur och Skur Forsens plan om Barn i behov av särskilt stöd.

Barn som sedan tidigare har en handlingsplan, extra anpassningar eller stödbehov lyfts på mötet.

Anpassningar, extra anpassningar och särskilt stöd

I enlighet med Lpfö18 ska vi uppmärksamma barn som av olika anledningar behöver mer ledning, stimulans eller särskilt stöd. Behovet av stöd är varierande. Alla barn behöver stöd för sin utveckling i förskolan. Det kan innebära anpassningar i lärmiljön, pedagogernas förhållningssätt eller att dela barngruppen i mindre grupper. Det kan även innebära att några behöver extra anpassningar eller särskilt stöd under vissa perioder, andra under hela tiden på förskolan. Barns behov av extra anpassningar och särskilt stöd är relaterat till den miljö de vistas i, vilket betyder att det kan behövas i en miljö men inte i en annan.

Kartläggningens arbetsgång

Möte med vårdnadshavare

Vårdnadshavare kontaktas och bjuds in till möte för att informeras om och bli delaktiga i kartläggningsprocessen.

 

Pedagogisk kartläggning upprättas och bedömning

En pedagogisk kartläggning upprättas då pedagogerna och/eller vårdnadshavaren upplever att barnet kan vara i behov av särskilt stöd. Därefter görs en pedagogisk bedömning där det beskrivs om barnet är i behov av särskilt stöd eller inte.

Handlingsplan upprättas

Vid behov av särskilt stöd ska en handlingsplan upprättas. Det ska vara tydligt vilka insatser som satts in och vem som ansvarar för vad och när handlingsplanen kommer att följas upp och utvärderas. Vårdnadshavarna tar del av handlingsplanen.

Externa resurser

I samråd med vårdnadshavare kan samverkan mellan förskolan och externa resurser som exempelvis barnpsykiatri och ungdomspsykiatri “bup”, habiliteringen och logoped m.fl. inledas. Specialpedagogiska myndigheten kan även vara till hjälp.

Ett barn med särskilt behov kan behöva en resursperson. Bidrag för detta ska sökas från Piteå kommun. Vårdnadshavarna ska informeras.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande,
• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,
• förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,
• respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna, och
• barnen får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde,
• tillämpa ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar,
• utveckla normer och förhållningssätt för arbetet och samvaron i barngruppen
• visa respekt för individen och medverka till att skapa ett demokratiskt klimat, där barnen får möjlighet att känna samhörighet och utveckla ansvar och solidaritet
• stimulera barnens samspel samt hjälpa och stödja dem att bearbeta konflikter, reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra,
• uppmärksamma och problematisera etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,
• uppmärksamma barnen på att människor kan ha olika värderingar som styr deras uppfattningar och handlingar och samtidigt förankra de grundläggandena värdena, och
• samarbeta med vårdnadshavare, samt diskutera regler och förhållningssätt i förskolan med vårdnadshavare, för att främja barnets utveckling till en ansvarskännande människa och samhällsmedlem
• sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet,
• får förutsättningar för att utvecklas, leka och lära och samtidigt stimuleras att använda hela sin förmåga,
• utmanas och stimuleras i sin motoriska, sociala, emotionella och kognitiva utveckling,
• får goda förutsättningar att bygga upp tillitsfulla relationer och känna sig trygga i gruppen,
• erbjuds en god omsorg med balans mellan aktivitet och vila,
• verka för en god och tillgänglig miljö för omsorg, lek, rörelse, utveckling och lärande,
• uppmärksamma samt ge ledning och stimulans till alla barn samt särskilt stöd till de barn som av olika skäl behöver det i sin utveckling,
• intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,
• förståelse för demokratiska principer och förmåga att samarbeta och fatta beslut i enlighet med dem.
• får ett reellt inflytande över arbetssätt och innehåll.
• främja barnens förmåga att vara delaktiga och utöva inflytande över sin utbildning,
• respektera varje barns rätt att uttrycka sina åsikter med olika uttrycksformer samt säkerställa att barnens uppfattningar och åsikter tas tillvara och kommer till uttryck i utbildningen,
• främja barnens förmåga att ta ansvar för sig själva och för samvaron i barngruppen,
• säkerställa att alla barn får lika stort inflytande över och utrymme i utbildningen oavsett könstillhörighet, och
• förbereda barnen för delaktighet och ansvar och för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle.
• ta ansvar för att utveckla en tillitsfull relation mellan förskolan och hemmen
• i samverkan med förskollärare och lärare i förskoleklassen, skolan och fritidshemmet, utbyta kunskaper och erfarenheter samt information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande, och
• vid övergångar särskilt uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling.
• i samverkan med förskollärare och lärare i förskoleklassen, skolan och fritidshemmet förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar.
• aktivt inkludera ett jämställdhetsperspektiv så att alla barn får likvärdiga möjligheter till utvidgade perspektiv och val oavsett könstillhörighet, och
• samverka i arbetet med aktiva åtgärder för att förebygga diskriminering och kränkande behandling,
• medvetet och aktivt arbeta med jämställdhet,