TRYGGHETSPLAN

Utbildning Gävle har beslutat att det skall upprättas Trygghetsplaner för att underlätta arbetet med att skapa trygga förskolor och skolor utan kränkningar, trakasserier och diskriminering.

Riktlinjer

Gävle kommuns vision:

I Gävle kommuns förskolor är alla barn trygga och blir respekterad för den de är oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Inget barn i våra förskolor är diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling.

Södra förskoleområdets vision gällande barnsyn:

Barnet blir bemött med respekt och barnets initiativ och erfarenheter tas på allvar för att skapa meningsfulla sammanhang. Barnets eget perspektiv har en central plats och genomsyrar utbildningen. Pedagogen är aktivt närvarande i barnets lek inomhus och utomhus, samt skapar en kreativ lärmiljö där barnet får utvecklas utifrån sin egen förmåga.

Ny Trygghetsplan varje år:

Det skall upprättas en ny Trygghetsplan varje år och en plan för varje enskild verksamhet. Arbetet med aktiva åtgärder är en ständigt pågående process som skall dokumenteras fortlöpande. Arbetet med aktiva åtgärder skall ses som en del i Trygghetsplanen.

Ansvariga för Trygghetsplanens innehåll

Biträdande rektor: Anna Unné

Förskollärare: Emma Söderström, Anna Larsson, Bella Strömstedt och Annica Wiklund

Trygghetsplanens giltighetstid

2024-07-01 till 2025-06-30

Innehåll:

Rutiner för information och medverkan gällande Trygghetsplanen

Barn
Vi arbetar främjande med Trygghetsplanen genom att planera och bedriva undervisning. Vi använder oss av medvetet vald barnlitteratur, dramatisering av etiska dilemman och reflekterande samtal.
Vårdnadshavare

Almgårdens Trygghetsplan presenteras, diskuteras och följs upp med vårdnadshavare vid introduktionsmöte, introduktionssamtal, möte för vårdnadshavare och utvecklingssamtal.

Personal

Trygghetsplanen presenteras för arbetslagen på höstterminens första utvecklingsdag. Vi har en återkommande punk på APL, UT, PUT och utvecklingsdagar där vi diskuterar och reflekterar över det främjande och det förebyggande insatserna i vår Trygghetsplan samt värderingsövningar från boken ”Normkreativitet i förskolan” av Karin Salmson & Johanna Ivarsson. Vi har bildat en Trygghetsplansgrupp där en från varje hemvist deltar en gång i månaden. Alla i arbetslaget/personal genomför, följer upp och utvärderar det främjande och det förebyggande arbetet på den egna hemvisten.

Studenter, elever, vikarier och lokalvårdare:

Vi informerar dem om våra rutiner i Trygghetsplanen.

Främjande arbete:

Kön:

(5 § : 1) Innebär att någon är kvinna eller man.

Förskolans miljö analyseras kontinuerligt för att upprätthålla en miljö fri från stereotypa könsmönster och könsroller. Samtliga pedagoger reflekterar och normbreddar sitt bemötande och språkbruk, om könet inte är relevant för händelsen kan han/hon bytas ut till exempel tilltalsnamn, de, den, hen.

Könsöverskridande identitet eller uttryck:

(5 § : 2) Könsidentitet är en persons självidentifierande kön, det vill säga det kön en person känner sig som oavsett vilket medfött kön. Könsuttryck handlar om hur en person uttrycker sitt kön, exempelvis kläder och kroppsspråk.

Pedagoger arbetar för att främja barns utveckling av en egen identitet oberoende av stereotypa könsmönster och könsroller genom att sluta dela upp/bemöta barn efter kön och se utifrån individuella egenskaper.

Etnisk tillhörighet:

(5 § : 3) Med etnisk tillhörighet menas en individs nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.

Vi erbjuder barnlitteratur som påvisar att det finns olika sätt att leva där olika etniska tillhörigheter finns representerade.
Vi är lyhörda för samtal om etnicitet som sker i naturliga sammanhang, med utgångspunkt i barns tankar och reflektioner.

Religion eller annan trosuppfattning:

(5 § : 4) Med religion avses religiösa åskådningar som exempelvis hinduism, judendom, kristendom och islam. Annan trosuppfattning innefattar sådana övertygelser som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning exempelvis buddism och ateism. 

Förskolans personal bemöter frågor när de uppkommer kring religiösa tankar samt bemöter att människor tror olika.

Funktionsvariation:

(5 § : 5) Med funktionsvariation menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga.  

Alla hemvister använder sig av bildstöd i utbildningen i exempelvis dagsschema, toalettrutin, av- och påklädning, måltid för att skapa struktur och rutin för samtliga barn på hemvisten.
Den fysiska och sociala miljön analyseras kontinuerligt för att ge samtliga barn likvärdiga förutsättningar.

Sexuell läggning:

(5 § : 6) Diskrimineringslagen definierar sexuell läggning som homosexuell, heterosexuell och bisexuell läggning. 

Samtal och undervisning om sexuell läggning sker i vardagliga situationer, med utgångspunkt i barns tankar, erfarenheter och reflektioner.
Vi erbjuder litteratur och bilder som påvisar att det finns olika sätt att leva och att familjer ser olika ut.
Vid introduktion tar vi reda på hur familjekonstellationen ser ut och hur familjen själva benämner varandra.

Ålder:

(5 § : 7) Ålder innebär uppnådd levnadslängd. 

Förskolans miljö ska vara tillåtande, stimulerande och föränderlig för alla barn utifrån deras förutsättningar. 
Miljön ska var utforskningsbar med mötesplatser och aktivitetshörnor. Våra miljöer ska vara inbjudande och tilltalande där barn och pedagoger har möjlighet att mötas.

Kränkande behandling:

Kränkande behandling är ett beteende som är oönskat av den som blir utsatt. För att det ska vara fråga om kränkande behandling enligt lagen måste kränkningen vara märkbar och tydlig.

Samtliga arbetslag arbetar kontinuerligt i kapitlet Normer och värden i Läroplan för förskolan. Vi samtalar och planerar aktiviteter som syftar till att främja arbetet med alla människors lika värde samt stärka känslan av tillhörighet.  Aktiviteter kan vara kopplade till Konventionen om barnets rättigheter så som exempelvis ”Kompisböcker”, ”Stopp min kropp” och konflikthantering.

Förebyggande arbete

Almgårdens prioriterade mål för läsåret 2023/2024 inom Normer och Värden är:

”Förhållningssättet för alla som verkar i skolan, deras sätt att agera och tala om något, påverkar barnens förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle. Därför är alla som verkar i förskolan viktiga förebilder” (Lpfö 18 s.6)

Så här ska det se ut i vår utbildning när vi nått målet:

- Målet är uppnått när pedagoger observerar och kritiskt granskar sitt eget och andras förhållningssätt, både i undervisning och vardagliga rutiner.
- Målet är uppnått när pedagoger tar tillvara på barns entreprenöriella kompetenser.

Prioriterad artikel från Barnkonventionen:

Artikel 2: ”Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter”

Prioriterade platser för trygghetsplansarbetet på Almgårdens förskola:

Zonkarta
Vi vuxna positionerar sig på platser där vi kan se barnen på stora delar av gården.
Stora gården = Gungan, bakom förrådet, vid de två husen, stora stenen och hörnet bakom grillen.
Lilla gården = Utrymmet mellan Stammen och Roten samt bakom förrådet.
Parkeingen

- En vuxen som alltid öppnar grinden när vi går in/ ut från gården.

- Barn går med vuxen över parkeringen.

- Alla går alltid nära staketet.

- Lappar ska finnas på grindarna om att vårdnadshavare är ansvariga för att stänga/ öppna grinden samt inga djur (hundar) på gården.

Dungen

- Barn introduceras tidigt på HT24 samt kontinuerligt om vart det osynliga gränserna går. Vi promenerar tillsammans med barn runt gränserna och knyter band för att visa vart gränserna går.

- Alla barn använder väst utanför förskolans staket.

- Gemensamt språk för platserna inom dungen. Exempelvis gungorna, nya kojan, gamla kojan, stora granen, liggande trädet/ klätterträdet och liknande.

- Vi vuxna placerar oss i dungen i relation till vart barn än.

- Genomtänkt hur många barn per vuxen utifrån yngre/ äldre barn samt EHT-ärenden.

Upptäcka och anmäla:

All personal är insatta i vad diskriminering, trakasserier och kränkande behandling innebär och hur detta kan se ut i verksamheten. Pedagogerna kartlägger och dokumenterar verksamheten där barn vistas inom-och utomhus. All personal som ser eller informeras om diskriminering, kränkning och trakasserier på förskolan har ett eget ansvar att agera omedelbart och anmäla via länken “Anmälan av kränkande behandling förskola” på Ankaret, samt informera om det inträffade till biträdande rektor. Tillfälligt anställda tar hjälp av ordinarie personal. Informera inblandade barns vårdnadshavare om händelsen. Starta utredningen skyndsamt.

Utredande och åtgärdande arbete:

Händelsen beskrivs utifrån stödfrågorna i dokumentet “Utredning kränkande behandling” som finns på Ankaret. Alla inblandade ska komma till tals i beskrivningen av händelsen. Utifrån bedömningen upprättas åtgärder som dokumenteras, genomförs, följs upp och utvärderas. All dokumentation görs i utredningsdokumentet och det ska sparas på säker lagring (skyddsklass 2 och 3).

Personalen ska vara extra uppmärksam på relationen mellan de inblandade barnen.

Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera när barn kränks av
personal

Eventuella åtgärder och uppföljningar ska dokumenteras skriftligt. Dokumentationerna ska diarieföras och förvaras inlåsta. Ansvariga för dokumentationerna är berörd personal och biträdande rektor.

Ansvarsförhållande

Biträdande rektor ansvarar för att rutiner följs. Rektor har det övergripande ansvaret.

Utredningen startar med att händelsen beskrivs. Alla inblandade ska komma till tals och samtalen ska dokumenteras. Utifrån bedömning görs ev. åtgärder beroende på vad utredningen visar.

BLANKETTER ATT ANVÄNDA:

1. Minnesanteckningar, elevskada/elevtillbud ska lämnas till chef.

2. Anmälan digitalt sker utan namn till huvudmannen om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Ifylld blankett ska snarast lämnas till närmaste chef som registrerar ärendet. Upprättande av handlingsplan görs av personal och närmsta chef.

Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal

Ett barn som blir kränkt av någon personal är i särskilt utsatt situation, eftersom de befinner sig i beroendeställning. Kränkningar som begås av personal betraktas därför som mycket allvarliga. När personal kränker ett barn ska biträdande rektor informeras omgående. Även föräldrar/vårdnadshavare informeras. Biträdande rektor och personalman utreder och en åtgärdsplan skapas, genomförs och dokumenteras skyndsamt. Alla inblandade ska ge sin version av det inträffade. Visar utredningen att trakasserier eller kränkande behandling har förekommit ska vårdnadshavare informeras. Vid behov påkallas extern hjälp. Tillbudsrapport skrivs av biträdande rektor.

Rutiner för uppföljning

Gällande barn som kränker barn: Personalen ska vara extra uppmärksam på relationen mellan de inblandade barnen och att uppföljning av det inträffade sker inom en månad tillsammans med vårdnadshavare. Närmaste chef medverkar i uppföljning. Uppföljningen dokumenteras. Gällande barn som kränks av personal: Biträdande rektor, i samråd med personalman, verkställer innehållet i åtgärdsplanen snarast. Biträdande rektor ansvarar för att uppföljning sker. Åtgärder i åtgärdsplanen säkerställer att kränkande behandling upphör omgående.

Rutiner för dokumentation

Varje åtgärd och uppföljning ska dokumenteras skriftligt. Dokumentationerna ska diarieföras och förvaras inlåsta. Ansvariga för dokumentationerna är berörd personal och närmsta chef.

Ansvarsförhållande

Biträdande rektor ansvarar för att rutiner följs. Rektor har det övergripande ansvaret.

Uppföljning och utvärdering:

Varje år skall Trygghetsplanen följas upp v. 43 och v.8/ 9 samt utvärderas i v. 17.

Texten nedan kopieras och klistras in i reflektionsrutan.

Främjande arbete:

Arbetsprocess - Beskriv vilka aktiviteter som genomförts för att uppnå respektive insats.

Resultat - Beskriv vilka resultat aktiviteterna fått i utbildningen utifrån mål till respektive insats.

Målanalys - Har resultatet blivit bättre, sämre eller oförändrat jämför med innan insats? Hur syns det vi vår verksamhet? Vilka slutsatser drar vi och behöver vi ändra på något?

Åtgärder för utveckling - Utifrån vår målanalys behöver vi utveckla följande?

Förebyggande arbete:

Arbetsprocess - Beskriv vilka aktiviteter som genomförts för att uppnå respektive insats.

Resultat - Beskriv vilka resultat aktiviteterna fått i utbildningen utifrån mål till respektive insats.

Målanalys - Har resultatet blivit bättre, sämre eller oförändrat jämför med innan insats? Hur syns det vi vår verksamhet? Vilka slutsatser drar vi och behöver vi ändra på något?

Åtgärder för utveckling - Utifrån vår målanalys behöver vi utveckla följande?

Dokumentation av aktiva åtgärder är ett dokument som ska finnas till hands för arbetslagen där pedagogerna kontinuerligt ska planera, reflektera och utvärdera situationer som kommit upp på den egna avdelningen.

Kartläggning Undersökning	Funna brister Utvecklingsområden	Analys, orsaker Mål, vad vill vi uppnå	Genomföra åtgärder Förebyggande och främjande	Tidsplan När genomfört	Ansvar Vem gör vad	Uppföljning Justering efter behov	Klart Utvärdering Analys

Trygghetsplan Almgårdens förskola 2024-2025

Läroplanskopplingar

Matriser i planeringen

Uppgifter