Reflektera och uttrycka sig

Vi lär oss inte av våra erfarenheter. Vi lär oss när vi reflekterar över våra erfarenheter.

Nuläge:

Mål:

Vi vill uppmuntra barnen till att reflektera och uttrycka sina egna tankar och upplevelser i aktiviteter som de får vara med om i förskolan. 

Syfte:

Förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar.

Förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer.

Ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften.

Så här ska det gå till: 

Innehåll:

V.51

I våra språkgrupper denna vecka hade vi samtalskort om julen. Barnen fick välja vars två kort att prata om. 

-hur gör man en snögubbe? vad är kramsnö? Vilka färger har ni på era kulor i granen? Vilka former använde ni när ni bakade pepparkakor? vad har ni dekorerat ert pepparkakshus med? Vad gör flickan på bilden? vad kan man handla på en julmarknad? etc etc.

Det är lätt att diskutera och ställa följdfrågor när barnen själva väljer kort och när korten är relevanta till det som händer och sker just nu. Man kommer lätt in på andra diskussioner exempelvis när vi pratade om julmarknad då berättade man även var man varit på julmarknad. Stockholm! aha, vet ni att det är Sveriges största stad?. Ett av många exempel från samtalskorten.

V.49

Nu är vi inne i julen och vad allt det innebär. Nisse har flyttat in och barnen för väldiga dialoger mellan varandra. De berättar och jämför med Nissedörrarna de har hemma.
-Min Nisse har också en röd dörr
-Min Nisse har busat hemma hos mig, vi hade en morot i ljusstaken
-Min Nisse hat hängt våra strumpor och trosor/kalsonger i granen.
-Min Nisse busar inte hemma hos mig, jag får paket varje dag.

Några barn har reflekterat över att deras Nisse har samma Nisse saker hemma hos sig som Nisse på förskolan har.

I tisdags var vi på julteater i kyrkan om Jesu födelse. Det som barnen mest pratade om var vad kejsaren hade sagt. Att han skulle få alla pengar. Barnen var lite upprörda över detta och sa:
-Vi barn har ju inga pengar. Det är vår mamma och pappa som har pengarna, men de behöver ju handla mat för dem. 

Vi upplever att alla barn mer eller mindre nu vågar prata och berätta utifrån sina erfarenheter. Barnen lyssnar på varandra och visar nyfikenhet för vad kompisarna berättar.

v.48

Vi reflekterade över vad vi gjorde när vi hade barnkonventionens dag. Vad minns vi av denna dag? Vad gjorde vi? Vilka rättigheter har alla barn? Vi kollade på veckobrevet från v.47 och gick igenom alla bilder och hela "rundan". Barnen kom ihåg väldigt mycket från den här dagen.❤️

Vad är kärlek? -Pussar och kramar från mamma och pappa.

-Alla barn ska äta!

Vad skulle man göra när man är i nöd? -(barnen visar på sitt ansikte, pekar på munnen näsan och ögonen, 112)

Efter att ha kollat på filmen där kollegorna bråkar (ett antal gånger) så frågar vi vad de hade kunnat göra istället.

-Hjälpa att bygga om. -Gå därifrån. -Inte puttas. -Inte säga fula saker. -Kunde kalla på en vuxen.

v.46
Onsdagen den 20 November är det barnkonventionens dag. Den kommer vi uppmärksamma på förskolan och redan nu har vi börjat prata om vad barnkonventionen innebär. Det finns en del ord som barnen inte vet vad det betyder som rättighet, bostad, kärlek, nöd, trygghet. Dessa ord har vi pratat om och förklarar så att vi förstår. Det är inte alltid så lätt att hitta andra ord men vi hjälps åt och barnen kommer med många förslag när vi börjat förklara.
Barnen har många tankar som ex:

-Att få kärlek kan vara en kram eller en puss. "Jag brukar pussa min mamma"

-Är trygghet samma som trygg?

-Bostad har jag aldrig hört, jag vet inte vad det är!

Ped: bostad är där man bor i ett hus eller lägenhet. Ditt hem är en bostad!

-Jaha, då är min bostad vit!

I språkgrupperna lästes bland annat en dilemmasaga. Sagan handlade om att Gammel-Maja tappade en femtiolapp. Vår första fundering blev... vad är en femtiolapp? Några barn visste det var en peng, men det var inte självklart. Vidare i sagan var dilemmat att Bill såg att Gammel-Maja tappade pengen, vad skulle Bill göra? Han blev glad, gick och tog pengen för nu var det hans och äntligen kunde han köpa en stor glass. När han kom till glasskiosken kändes det inte bra i magen. Det var ju inte hans peng, men han var ju så sugen på glass.

Ungefär hälften av barnens första tanke var att jag skulle köpt glass eller leksaker för pengen. Den andra hälften tyckte det hade känts bäst att lämna tillbaka pengen.Vi dramatisera situationen på ett enkelt sätt och med hjälp av "dilemmafunderingarna" funderade samtliga barn att eftersom Bill såg att det var Gammel-Majas peng så är det bäst att lämna tillbaka den.Sagan slutar med att Gammel-Maja bjuder Bill på glass när han varit så ärlig och lämnat tillbaka pengen.

Vi hade en grupp där man skulle Förklara och beskriva vad man kände i påsen.

Den här aktiviteten har barnen pratat mycket om och den har "vilat" någon vecka, men idag var det dags igen. Det märktes tydligt att barnen fått kläm på var de skulle göra och är duktiga på att försöka förklara och inte säga vad det är direkt. Kan ni gissa vad det är?

-Det är en sådan man har på toa men denna är slut! (Toarulle

-Denna planterar man i (barn)
-Vi har röda och gröna på förskolan, hemma har man såna med något kallt och gott på (ped)

v.45
Vi har haft språkgrupper.
Grupp 1: Fortsatte läsa dilemmasaga ur Pelle Svanslös.
Denna vecka handlade dilemmat om en händelse på "kattförskolan". Där var en katt med namn Fridolfina som kompisarna klädde ut till prinsessa med halsband, krona och klänning. Men hur kände Fridolfina? Ville hon detta? Hur ska kompisarna veta om man vill något eller inte? Ska man behöva springa och gömma sig på toaletten för det är något man inte vill? I detta dilemma hade barnen många tankar och en del gjorde liknelser med syskon hemma som de inte alltid upplever lyssnar på dem. Barnen var överens om att de inte känt såhär på förskolan, för det är viktigt att vi säger ifrån om man inte vill något och man kan fråga om kompisen vill något. Goda tankar!
Grupp 2: Reflekterade över ett veckobrev på storbildskärm
Barnen kan i detalj berätta om vad vi gjort, var vi varit och vilka kompisar som var med.

På gympan hade vi bollövning då vi först kastade en låtsas boll och sedan en riktig boll. Sedan avslutade vi med en bollövning till då vi rullade bollen till varandra. Vad är viktigt när vi rullar bollen till varandra?
-Fråga "är du med (namnet)?"
-Ha ögonkontakt med den man ska rulla till.
Vi avslutade också med en reflektion över vad man tyckte med gympan:
att kasta riktig boll, att kasta låtsas boll, hoppa, när armarna gungade, Allt!

v.43

Vi har haft språkgrupper där ena gruppen läste ett kapitel ur Pelle Svanslös med ett dilemma som diskuterades efteråt. Hur ska man göra när man är bjuden på fest men kompisen är inte bjuden? Man vill gärna gå på festen men samtidigt vill man vara med sin kompis. Hm, många tankar....

Den andra gruppen läste en annan bok "Min unge, var är du?" Med hjälp av boken fick man lära sig vad ungarna heter till olika djur. Exempelvis häst-föl, katt-kattunge, gris-griskulting m.m. Boken rimmade dessutom som barnen tränar väldigt mycket på här på förskolan.

Barnen hör att det rimmar när vi läser olika texter. De rimmar väldigt mycket själv, just nu är det mycket påhittade ord, men det är början i att förstå och att kunna rimma.

När barnen reflekterar över saker vi gjort på förskolan kopplar fler och fler ihop med sina erfarenheter hemifrån, ser likheter och skillnader.

v.42
Vi fortsätter med vårt reflekterande utifrån veckobrevet föregående vecka. Under oktober månad kommer alla barn få en enskild lärlogg var de ligger just utifrån reflektera och uttrycka sig. Sedan kommer vi följa upp detta med ytterligare en enskild lärlogg under våren vart barnet befinner sig då i sin utveckling 😃 Redan nu ser vi hur alla barn utvecklat några förmågor. Heja heja 💪

Vi har läst en "dilemma" sagobok med den kända Pelle Svanslös. Dilemmat som uppstod var att där var en ny katt bredvid fotbollsplanen som var från Knivsta och alla katter därifrån var arga och farliga. Ingen ville eller vågade gå dit och prata med henne. De hade även åsikter om att hon hade en hund på tröjan och det kunde man inte ha om man var katt.
-Hur hade ni gjort i denna situation?
-Hur kan man veta om någon är arg om man inte känner personen?
-Hur välkomnar vi nya kompisar till Granen?

I barnens fria aktiviteter ser vi hur barnen aktivt använder vårt undervisningsmaterial. De vet precis hur de ska göra med det. De berättar tydligt för varandra om någon inte vet. Vi hör hur de delar sina kunskaper och erfarenheter med varandra. Några barn tycker att deras sätt är helt rätt och inte helt mottaglig för andras tankar och sätt. Det blir sällan otrevliga toner mellan barnen, men vi kan höra vilka diskussioner de för mellan varandra. Ibland ber de om hjälp av någon pedagog, ibland löser de det själv och ibland går en pedagog in och vägleder i tidigt stadie. Det som är en gemensam nämnare är att vi ska lyssna på varandra, förstå varandras perspektiv och även delge sina egna tankar för att tillsammans komma fram till en lösning som alla känner är okej. 

v.41
I onsdags hade vi fortsättningsvis våra språkgrupper. Denna gång blev det två grupper. Den ena aktiviteten var "samtalskort om hösten" där barnen en och en fick välja ett kort som de fastnade för och motivera varför man just valde den bilden. Det kunde vara allt från pumpor, löv, äpplen, ekorre, kastanjer, vattenpöl, flyttfåglar till flugsvamp. Det blev många trevliga samtal om hösten.

Det var spännande att bara titta på bilderna och fundera på vad de föreställer, och vi vuxna kunde hjälpa barnen att bygga upp sitt ordförråd genom att benämna objekten på bilderna. Med bilderna fick vi in olika begrepp, färger, former och så vidare. Bilderna gav också en möjlighet för barnen att associera och berätta om något de har varit med om.
Frågor som kunde ställas:
Vad ser du på bilden?
Vad gör barnet/barnen? Har du gjort det någon gång? Vad tyckte du om det?
Hur ser det ut i naturen på hösten?
Vad händer med träden på hösten?
Vad kan man göra på hösten?
Vad har man för kläder på sig på hösten?

Den andra aktiviteten var läsning av "Födelsedagspresenten". När man pratade om boken efteråt reflekterade man över vad en vakthund var.

"det är som en polishund" "de passar så inte tjuvarna kommer" "jag har en katt som låter mjau". I boken fanns det en tiger som djurhandlaren hade i sin butik och med denna reflektion startades tigerjaktsången av Mora Träsk med barnen. "Nu ska vi ut på tigerjakt... vi kommer till nått gräs". Nyttig mungympa och tunggympa med barnen som vi sedan gjorde till samlingen också.

På gympan fortsätter vi med våra reflektioner efter passet är slut.
Det som var tydligt vid denna reflektion är att barnen inte var intresserade att säga något den här gången.

I den fria leken kan vi höra hur barnen fortsätter försöka lösa saker i den fri leken tillsammans. Det kan både vara konflikter men även vad man ska leka med eller om en kompis inte vill städa. Vi kan då höra dem säga:

-Vi måste städa innan vi gör något annat, annat måste vi städa senare.
-Jag vill inte leka med det, jag vill leka mamma-pappa-barn. Då får du leka där och jag här så kan vi leka tillsammans senare igen.

v.40

Barnen har pärlat höstlöv som vi hängt upp i fönstret vid toaletterna. Innan de började pärla fick det i uppgift att välja pärlor som har höstfärger. Här uppstod det diskussioner mellan dem och de delade med sig av sina tankar.
-Vad är en höst färg?
-Titta på löven, de är gula, röda, gröna..
-.... och bruna!
-Synd inte löven är rosa för jag tycker om rosa
-Jag ska göra ett brunt löv, för det är mörkt ute idag.

Språkgrupperna fortsätter vi med om onsdagarna. Denna veckan var det tre grupper:

#Högläsning (kompisbok)

#Reflektera Vi tittade och pratade om föregående veckas veckobrev. Barnen kom ihåg mycket av vad vi gjort och kunde berätta vad de tyckte och tänkte om de olika aktiviteterna.
-Det var inte riktigt skogen, där fanns hus bredvid. (Promenad)
-Det var bra och kul, det roligaste var att flyga. (Promenad)
-Det var lätt att säga färgen, men det var svårt att hitta. Ex den är röd, men det fanns många röda saker i spelet. (Vildkatten)
-Vi skulle förklara och säga vad vi kände. Men INTE säga vad det var. Det var svårt! (Beskriva)
-Boken handlade om en förskola, men inte som hos oss på Granen. (Högläsning)
-Vi använde ett sådant papper man gör kaffe i till våra paraply. (Skapande i ateljén)
-Vi målade först och sen sprayade med vatten och då bara splash… så rann det överallt, sen ska det torka. Det var kul att spruta med vatten 😀

#Beskriv och förklara vad du känner

v.39

Efter vilan fick vi tillfälle att reflektera över föregående vecka genom att ta upp vårt veckobrev på storbildsskärmen. Vad minns vi? Vad gjorde vi här? Vad var det som gjorde aktiviteten så rolig? Vad var mindre bra?
Vi kommer i större utsträckning reflektera tillsammans både i större och mindre grupper.

Barnen uttrycker främst vad de tycker var roligt eller inte roligt. Några barn kan sätta ord på varför de inte tycker något är roligt.
-Jag tycker inte om leken ”räven och kycklingarna”, för jag tycker det är läskigt när räven jagar mig och ska ta mig.

I onsdags hade vi språkgrupper. Barnen blev indelade i 3 grupper. I ena gruppen fick de lyssna på boken "Boken om att gå på förskolan" och sedan reflektera om den. Vad är en förskola? Vad gör man på en förskola? Vad hände i boken? m.m.

I andra gruppen spelade de vildkatten fast på ett annorlunda vis. Man skulle beskriva brickan som man tog upp och kompisarna skulle gissa vad det var genom att peka på spelet. "Den är röd, svart och eld" sa en kompis. Då var det en brandsläckare. Bra förklarat tyckte vi andra.👍🏼

I tredje gruppen skulle man beskriva vad som fanns i påsen. Det kunde vara allt från en blöja till en kavel. Detta var klurigt och det var lätt att försäga sig. När barnet råkade försäga sig reflekterade de snabbt över det. Tog händerna för munnen och skrattade.
-Oj, nej nu sa jag det. Jag kände ju vad det var. Jag får prova med en ny sak!

 

På gympan reflekterade vi över vad vi gjort efter passet. Barnen hade en tydlig favorit i frukthandlarleken, det var bananstationen. Att klättra, åka rutschkanan ner på madrassen för plinten och krypa i tunneln var det bästa. Barnen har fått säga vad de önskar på gymnastiken och dessa önskemål kommer vi uppfylla under terminens gång för att sedan reflektera om efteråt.

V.38

Under vår promenad på ängen uppkom många spontana frågor och tankar gällande kossor och kobajs. De reflekterade i vardagen över sina nya upptäckter.
-Dricker kossan mjölk eller bara vatten?
-Vad äter kossan?
-Varför har kossorna bajsat så mycket precis på stigen där vi ska gå?
-Det luktar inte så mycket kobajs här, men det är äckligt

Barnen fick även i uppdrag att genomföra en naturskattjakt. De delades in i par och skulle gemensamt hitta ex kotte, sten, bär, moln, blomma.
-Vi hittar ingen kotte för här är inte någon gran. 
-Vi hittade bär, men de ska vi inte äta. Jag har kryssat i den på mitt papper. 

Språkgrupper:
*Flanosaga på rim: Barnen reflekterade över innehållet i sagan. Ballongerna i sagan rimmade på varandras färger. ex, gult är fult. Barnen konstaterade att det inte var snällt sagt och att den gula ballongen inte fick vara med och leka var inte heller snällt. Diskussionerna fortsatte med hur man är mot varandra och att man kan bli ledsen om man säger något taskigt om ens namn, vad man har för kläder på sig eller om man inte får vara med och leka.
*Språktärningar: Barnen visade stort intresse över att skapa egna sagor. Det pedagogen kunde se och höra är att en del sagors innehåll liknade varandra efter de lyssnat på varandras sagor. 
Dagarna efter har tärningarna varit framme på avdelningen och barnen har vid flera tillfällen satt sig ner tillsammans och skapat fler sagor. 
Det barnen reflekterade över var de olika bilderna på tärningarna. Vad är en lägenhet? Vad gör man på en strand? Varför har inte clownen en röd näsa? 

Gymnastik: Vi fortsätter med att reflektera efter vårt gympapass. Vad tyckte du om på gympan idag? Fanns det något som du inte tyckte om? Varför? Vi kommer fortsätta med samma frågor varje vecka så att barnen känner sig trygga i att våga och vilja svara. Vi upplever att barnen till största delen svarar. Några kan utveckla sitt svar, medan andra svarar vad kompisen bredvid svarade.

V. 37

I en språkgrupp använde vi oss av samtalsbilder som handlade om vänskap. Barnen fick fritt berätta vad de såg på bilderna. Frågor som sedan ställdes efter barnens egna uppfattningar om vad de såg kunde vara:

Kan man ha sitt gosedjur som vän? Kan man vara vänner livet ut? Hur blir man sams? Har du varit i samma situation? Kan djur vara vänner? 
Med de här samtalskorten kunde barnen reflektera över frågor som rör vänskap i alla dess former.

Det blev många fina diskussioner och många kloka ord från barnen.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• skapa förutsättningar för barnen att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankar med hjälp av olika uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg,