Organisk kemi åk 8 ht:24

Det finns kolatomer i luften, i marken och i det mesta som vi äter. Våra kläder, skor, plastpåsar, bensin, mobiltelefoner och din kropp innehåller också kol. Kol är ett grundämne som är nödvändigt för allt liv på jorden. Kol som grundämne finns i många former, i grafit i ditt pennstift, i diamanter som används som smycken och som slipmedel i borrar och i nyupptäckta former som ser ut som fotbollar och rör. Det finns fler kemiska föreningar med kol än utan kol. Några av dem är kolväten som finns i olja, alkoholer, syror och estrar som ger frukter doft och smak.

Vi inleder arbetet med att repetera nödvändiga begrepp från åk 7, sedan fortsätter vi med kol och kolföreningars kemi.

Vi kommer att ha boken Liber spektrum Kemi Kap 5 sid 134-171 som grund.

När vi är klara med arbetsområdet ska du kunna:

Organisk kemi- kolets kemi

•  förklara varför organisk kemi också kallas kolföreningarnas kemi
•  redogöra för kolets olika former, deras egenskaper och vad de kan användas till

Kolväten

•  förklara varför det finns så många olika kolföreningar
•  redogöra för vad som är gemensamt för alla kolväten
• redogöra för några vanliga kolväten, deras uppbyggnad och vad de används till
• redogöra för hur strukturen påverkar ämnets kokpunkt
•  beskriva hur polymerer är uppbyggda

Fossila bränslen

• redogöra för vilka bränslen som är fossila bränslen och hur de har bildats
•  förklara skillnaden mellan fossila bränslen och biobränslen
• vilka produkter som kan framställas ur olja
•  förklara hur en fraktionerad destillation går till
•  förklara vad som bildas vid förbränning av fossila bränslen
•  förklara varför förbränningen av fossila bränslen bör minska

Alkoholer

•  redogöra för några av alkoholers egenskaper
• känna igen en alkoholmolekyl
•  några av alkoholernas användningsområden

Organiska syror och estrar

•  ge några exempel på några organiska syror
•  beskriva vad som kännetecknar en organisk syra
•  beskriva vad en ester är och redogöra för några användningsområden av estrar

Viktiga begrepp:

Organisk kemi, grafit, diamant, fulleren, grafen, amorft kol - stenkol, träkol och aktivt kol
Kolväte och metanserien (alkaner)
Strukturformel, molekylformel, atommodell
Enkelbindning, dubbelbindning och trippelbindning -(alkaner, alkener, alkyner) , mättat och omättat kolväte
Polymer, plast och papper
Fossilt bränsle och biobränsle
Fraktionerad destillation och krackning
Alkohol och OH-grupp (Hydroxylgrupp)
Organisk syra och karboxylgrupp
Ester

Bedömning:

Bedömningen kommer att ske löpande genom muntliga diskussioner, laborationer och labbrapporter samt övningar. Vi kommer dessutom att ha ett skriftligt prov i slutet av avsnittet.

Planering:

Vecka	Ämne	Innehåll	Sidor i boken	Ämne	Binogi
35	Organisk kemi	5.1 Det finns många former av kol	s. 134-139		Allt består av atomer Atomens delar Atomer Atomer kan sitta ihop Elektronskal Grundämnet kol Kolets kretslopp Organisk kemi
36	Organisk kemi	5.2 Organisk kemi är kolföreningarnas kemi 5.3 kolväten är grunden i organisk kemi	s. 140-148		Kolväten
37	Organisk kemi	5.4 Omättade kolväten Rep av det vi gått igenom hitintills	s. 149-151		Mättade och omättade kolväten
38	Organisk kemi	5.5 Alkoholer finns inte bara i vin	s. 152-155		Alkoholer Organiska syror
39	Organisk kemi	5.6 Organiska syror i frukt och i din kropp 5.7 Estrar ge smak och doft	s. 156-163
40	Organisk kemi	Rep av innehållet Sammanfattning Finalen	s.161-167 s.168-171
41	Organisk kemi	Prov - Organkemi Fredag 11/10

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Läroplanskopplingar

Syfte

• kunskaper om kemins begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara samband i naturen, i samhället och i människokroppen,
• förmåga att använda kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör miljö och hälsa, och
• förmåga att genomföra systematiska undersökningar i kemi.

Centralt innehåll

• Materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet visualiserat med hjälp av partikelmodeller. Grundämnen, molekyl- och jonföreningar samt hur ämnen omvandlas genom kemiska reaktioner. Atomer, elektroner och kärnpartiklar.
• Några kemiska processer i mark, luft och vatten samt deras koppling till frågor om miljö och hälsa, till exempel växthuseffekten, vattenrening och spridning av miljögifter.
• Kolatomens egenskaper och kretslopp i naturen, i samhället och i människokroppen.
• Några produkters livscykler och påverkan på miljön.
• Observationer och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Formulering av undersökningsbara frågor, planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med bilder, tabeller, diagram och rapporter.
• Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp och förklaringsmodeller. De kemiska förklaringsmodellernas historiska framväxt, användbarhet och föränderlighet.
• Informationssökning, kritisk granskning och användning av information som rör kemi. Argumentation och ställningstaganden i aktuella frågor som rör miljö och hälsa.