Vetenskapliga revolutionen och renässansen

Hur formades Europa efter Romarrikets fall? Vilka samhällsförändringar skedde under perioden från 1400 - talets slut till 1600 - talet? Vad innebär begrepp som renässans, furste och ståndssamhälle? Det kommer du att lära dig i det här arbetsområdet.

Det här är målet med undervisningen:

Att eleven utvecklar sin förmåga att

• använda och förstå begrepp som hör ämnet till
• beskriva historiska händelser
• berätta orsaken till att något hände och konsekvenserna av händelsen

Det här kommer vi att göra under lektionerna:

• Genomgångar och föreläsningar
• Diskussioner
• läsa i tryckt lärobok och digitalt
• arbete med centrala begrepp
• frågor till innehållet (förståelse, analys)
• se korta filmer

Planering

Vecka 34: Repetition och framåtblick, diskussion, centrala begrepp, reflektion. Börja med tiden efter Medeltiden. 

Vecka 35: Renässansen, pengasamhället, ståndssamhället. Egen reflektion. 

Vecka 36: Renässansen, ståndssamhället och envälde. Målsamtal.

Vecka 37: Folk och tro i NE, svara på frågor. 

Vecka 38:Diskussionsfrågor i grupp, läxförhör

Vecka 39: Kut-dag

Vecka 40: Utvecklingssamtal, schemabrytande

Läroplansmål

Syfte

• kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp och långa historiska linjer,
• förmåga att ställa frågor till historiska källor samt att tolka, kritiskt granska och värdera dessa, och
• förmåga att reflektera över hur historia kan brukas i olika sammanhang och för olika syften.

Centralt innehåll

• Europeisk kolonisation och slavhandel. Konsekvenser av detta för människor och kulturer samt för det ökade globala handelsutbytet mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika.
• Tolkning av historiska källor från någon tidsperiod och granskning utifrån källkritiska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor.

Kriterier

• Eleven visar grundläggande kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp. Till detta hör att eleven visar kunskaper om särskilt centrala historiska skeenden, däribland Förintelsen. Eleven för enkla resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och av människors levnadsvillkor och handlingar i förfluten tid. Eleven för enkla resonemang om kontinuitet och förändring utifrån några långa historiska linjer.
• Eleven ställer frågor till historiska källor och för enkla resonemang om vad källorna kan berätta om det förflutna samt om källornas relevans och trovärdighet.
• Eleven för enkla resonemang om hur historia kan brukas i olika sammanhang och för olika syften.
• Eleven visar goda kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp. Till detta hör att eleven visar kunskaper om särskilt centrala historiska skeenden, däribland Förintelsen. Eleven för utvecklade resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och av människors levnadsvillkor och handlingar i förfluten tid. Eleven för också utvecklade resonemang om kontinuitet och förändring utifrån några långa historiska linjer.
• Eleven ställer frågor till historiska källor och för utvecklade resonemang om vad källorna kan berätta om det förflutna samt om källornas relevans och trovärdighet.
• Eleven för utvecklade resonemang om hur historia kan brukas i olika sammanhang och för olika syften.
• Eleven visar mycket goda kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp. Till detta hör att eleven visar kunskaper om särskilt centrala historiska skeenden, däribland Förintelsen. Eleven för välutvecklade resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och av människors levnadsvillkor och handlingar i förfluten tid. Eleven för också välutvecklade resonemang om kontinuitet och förändring utifrån några långa historiska linjer.
• Eleven ställer frågor till historiska källor och för välutvecklade resonemang om vad källorna kan berätta om det förflutna samt om källornas relevans och trovärdighet.
• Eleven för välutvecklade resonemang om hur historia kan brukas i olika sammanhang och för olika syften.

Uppgifter

Centrala begrepp arbetsområde 1

Till nästa onsdag ska du repetera centrala begrepp för arbetsområde 1. Det kommer att bli ett test på begreppen.

Centrala begrepp 1

Historia åk 8, arbetsområde 1

Centrala bergepp 1.docx

Kronologisk – när du placerar händelser i tidsordning, från det som hände först till det som hände sist.

Förändring – Något nytt hände, något som bryter mot tidigare utveckling. Att människan blev jordbrukare innebar exempelvis en förändring i människans levnadssätt och livsvillkor.

Kontinuitet – Utvecklingen fortsätter i samma mönster som tidigare. Även om det sker förändringar så är det enligt ett mönster.

Orsak – anledningen till att något händer eller till en förändring.

Konsekvens – följden av händelsen eller förändringen. Konsekvenser kan vara av både positiv och negativ karaktär. Inom historieämnet går det att skilja mellan långsiktiga och kortsiktiga konsekvenser.

Antiken – Ca 800 f.v.t. till 500. Epoken är inte världsomspännande utan gäller delar av Europa, främst dagens Grekland och det dåtida Romarriket.

Medeltiden – ca 500 till 1500. Benämning på en epok inom europeisk historia.

Renässans- ca slutet av 1300 – talet till slutet av 1500 – talet. Övergången mellan Medeltiden och Nya tiden. De antika idealen kommer tillbaka (konst, litteratur, filosofi, arkitektur m.m.).

Nya tiden – kallas tiden efter ca 1500.

Furste/ regent – drottning, kung, kejsare eller motsvarande.

Envälde – en person (regent) har all makt.

Ståndssamhälle – samhället var indelat i stånd i Sverige och flera andra länder i Europa. Präster, adel, borgare, bönder. Dina möjligheter till makt, inflytande och skyldigheter i samhället berodde på vilket stånd du tillhörde. Du föddes ini ett stånd och bytte i regel inte. Präster och adel tillhörde de mer priviligierade grupperna och var exempelvis skattebefriade. Lagar var olika för olika stånd.

Egendomslösa – människor som inte ägde sin jord utan fick ta anställning. De stod utanför ståndssamhället, med osäkra livsvillkor.

Hansan – stadsförbund av städer runt Östersjön. Förbundet var tyskt och varade från mitten av 1100 – talet in på 1600 – talet, var som stört under 1200 – och 1300 – talet. Hansan ägnade sig inte endast åt handel utan hade även militära intressen. Hansan hade politisk makt.

Fähus – annat ord för ladugård.

Psalm – en sång i psaltaren eller i en psalmbok.

Reflektion

1. Hur förändrade renässansen synen på människan?
2. Hur förändrades synen på Gud? Och på vetenskapen?
3. På vilket sätt var ståndssamhället odemokratiskt?
4. Kan du se några fördelar med ståndssamhället? Vilka?

Centrala begrepp

Läroboken s. 109 - 111. Förklara följande begrepp:

förändring

kontinuitet

orsak

konsekvens

medeltiden

renässans

furste

tribut