Kursplanering: Fysik 2 (NATE22)

Här hittar du en övergripande planering över kursen Fy2. Längst ner finns en grovplanering för vad vi tar upp varje lektion. Läromedlet vi använder i kursen är Ergo Fysik 2 från Liber.

Lektionsplanering

Kapitel 5-7.2

Vecka	Måndag  13:15 – 14:40		Tisdag  70 min labb	Onsdag	Torsdag  60 min alt.   70 min labb		Fredag	Uppgifter / Kommentarer
Vecka 4  20/1 - 24/1	5.1 Gravitationsfält				5.2 Elektriska fält
Vecka 5  27/1 - 31/1	5.3 Potentiell energi  5.4 Magnetiska fält		Laboration		Laboration
Vecka 6  3/2 - 7/2	5.5 Strömledare i magnetfält		Laboration  Jordmagnetiska fältet		Laboration  Jordmagnetiska fältet
Vecka 7  10/2 - 14/2	5.6 Magnetfält runt strömledare				6.1Rörelse i gravitationsfält  6.2 Laddade partiklar i elektriska fält
Vecka 8  17/2 - 21/2	SPORTLOV
Vecka 9  24/2 - 28/2	6.3 Laddade partiklar i magnetfält	Laboration  Elektronstrålelabb			Laboration  Elektronstrålelabb
Vecka 10  3/3 - 7/3	Eget arbete med uppgifter				6.4 Elektronmassan +   6.5 Orsakerna till magnetism  Em-kvotlabb
Vecka 11  10/3 - 14/3	STUDIEDAG	Laboration Induktionsexperiment + Induktionsfenomenet			Laboration  Induktionsexperiment + Induktionsfenomenet
Vecka 12  17/3 - 21/3	Inducerad spänning				Repetition
Vecka 13  24/3 - 28/3	Frivillig repetition			Prov kapitel 5-7.2	Faradays induktionslag
Vecka 14  31/4 - 4/4	Växelström					Transformator
Vecka 15  7/4 - 11/4	Elektromagnetiska vågor	Repetition		NP Sve/Sva3	Repetition
Vecka 16  14/4 - 18/4	PÅSKLOV
Vecka 17  21/4 - 25/4	LOVDAG			Prov kapitel 7

Kapitel 4

Vecka	Måndag 13:15 – 14:40	Tisdag 70 min labb	Onsdag	Torsdag 60 min alt. 70 min labb	Fredag	Uppgifter / Kommentarer
Vecka 48 25/11 - 29/11	4. Kraft och rörelse  4.1 Kraftmoment, s. 138-141	Laboration Meterstavens massa		Laboration Meterstavens massa
Vecka 49 2/12 - 6/12	4.2 Vågräta kast  s. 142-143			4.2 Sneda kast s. 144-145
Vecka 50 9/12 - 13/12	4.3 Cirkelrörelse  s. 148-159	Laboration Kaströrelse		Laboration Kaströrelse
Vecka 51 16/12 - 20/12	Beräkningstid			Repetition
Vecka 2 6/1 - 10/1	JULLOV	JULLOV		Laboration Repetition
Vecka 3 13/1 - 17/1	Repetition	13:00 Utvecklingssamtal		Halvkursprov (kapitel 1-4)	13:00 Utvecklingssamtal

Kapitel 3

Vecka	Måndag 12:15 – 13:40	Tisdag	Onsdag	Torsdag 60 min alt. 70 min labb	Fredag	Uppgifter / Kommentarer
Vecka 43 23/10 - 27/10	3.1 Bohrs atommodell s. 95-101			Laboration Kvicksilver-spektrum
Vecka 44 Höstlov 28/10 - 1/11
Vecka 45 4/11 - 8/11	3.2 Emission och absorption s. 102-108			3.3 Fotoelektrisk effekt s. 109-117 3.4 Fotonens rörelsemängd
Vecka 46 11/11 - 15/11	3.5 Partiklar eller vågor 3.6 Hade Newton fel?  s. 120 - 129			Laboration Fotoelektrisk effekt
Vecka 47 18/11 - 22/11	Repetiton			Prov kapitel 2-3

Kapitel 1-2

Vecka	Måndag 12:15 – 13:40	Tisdag	Onsdag	Torsdag 60 min alt. 70 min labb	Fredag	Uppgifter / Kommentarer
Vecka 34 19/8 - 23/8				Introduktion + Kapitel 1: Svängningar, s. 8-11		Uppgifter: 1.01 – 1.06
Vecka 35 26/8 - 30/8	Gemensam laboration: Harmonisk svängning + beräkningstid			Vågor, reflektion och brytning, s. 12-25
Vecka 36 2/9 - 6/9	Fortsättning (Avslutar kl. 12:50)			Böjning och interferens, interferens och stående våg, s. 26-33
Vecka 37 9/9 - 13/9	Beräkningstid			Gemensam laboration:  Stående våg
Vecka 38 16/9 - 20/9	Ljud, s.34-45			Fortsättning
Vecka 39 23/9 - 27/9	Kapitel 2:  Reflektion och brytning, s. 56-68			Laboration: Brytning
Vecka 40 30/9 - 4/10	Böjning och interferens, s. 69-75			Fortsättning
Vecka 41 7/10 - 11/10	Blandningsfärger + Läsplattor + Det elektromagnetiska spektret  s. 76-84			Laboration: Gitter
Vecka 42 14/10 - 18/10	Repetition			Prov kapitel 1-2

 

Kursplan Fy 2

Undervisningen består av genomgångar, enskilt och gemensamt arbete med övningsuppgifter och problemlösning. 

Vid eventuell distans träffas vi på Meetlänk som finns i Google Classroom

Upplägg

• Kap 1 Mekaniska vågor + Kap 2 Ljusvågor
• Kap 3 Kvantfysik
• Kap 4 Kraft och rörelse
• Kap 5 Fält + Kap 6 Rörelse i fält
• Kap 7 Induktion + Kap 8 Astrofysik
• Kursprov i maj

Examinationer

• Du kommer examineras och bedömas utifrån lektioner, laborationer, skriftliga och muntliga prov samt labb-rapporter. 

Resurser

Lektionsanteckningar i Microsoft Teams (Robert delar ut kod i klassrummet)

Ergo Fy 2 lösningar

Lärardalle - sammanfattningar

Bedömningsstöd - Frisläppta prov

Kunskapsmatrisen.se

Uppgifter

Fy2: Kapitel 1-2

Läs kapitel 1-2 i boken, uppgifter i slutet av kapitlen

Genomgångsanteckningar finns i Onenote

Checklista (Finns också i Onenote):

Kapitel 1

Dessa begrepp skall du kunna förstå och använda

Hookes lag och energi i fjäder

Frekvens och period, och hur de hänger ihop

Transversella och longitudinella vågor, och våglängd i dessa

Reflektion och brytning av vågor (brytningsvinkeln samma som infallsvinkeln, brytningsvinkeln blir mindre om vågen går mot grundare vatten)

Frekvensen på vågen densamma även om djupet i vattnet förändras

Pulser

Interferens av vågor (vatten eller ljud)

Stående våg som exempel på konstruktiv interferens i rör och strängar

Ljudfrekvenser vi kan uppfatta (20 Hz – 20 000 Hz)

Infraljud (under 20 Hz)

Ultraljud (Över 20 000 Hz)

Ljudintensitet och ljudnivå

Kapitel 2

Förstå hur ljus bryts mot ett medium och mellan medier, samt förstå brytningsindex och totalreflektion

Böjning

Interferens med dubbelspalt och gitter

Elektromagnetisk strålning, där du vet spektrum för synligt ljus, samt har koll på olika typer av strålning (gamma, röntgen, UV, IR, mikro och radiovågor)

Dessa procedurer skall du kunna lösa

Kapitel 1

Beräkna energi i fjäder med hjälp av fjäderkonstant

Kunna beräkna frekvens då du känner till perioden och tvärtom

Beräkna våglängd då du känner till hastigheten på en våg samt frekvensen/periodtiden

Kunna beräkna hur två pulser kommer se ut då de möts (adderas)

Veta i vilka punkter vågor interfererar (konstruktivt och destruktivt)

Beräkna våglängd/längd på öppna/slutna rör/sträng där stående våg sker

Både grundton och övertoner

Beräkna ljudintensiteten då du vet effekten och var du är.

Beräkna ljudnivå då du vet intensiteten

Kapitel 2

Kunna beräkna vinklar för brytning och beräkna brytningsindex.

Kunna beräkna gränsvinkeln för totalreflektion, och vilka vinklar totalreflektion sker i förhållande till denna.

Kunna beräkna våglängd och vinkel då ljus interfererar i dubbelspalt och gitter (ger max- resp. minimalt ljus) (gitterformeln)

Fy2: Kursprov

Läs igenom och gör uppgifter i Ergi Fysik 2

Lektionsgenomgångar finns i Onenote

Checklistor finns i Onenote

Fy2: Prov kapitel 7

Läs igenom och gör uppgifter i Ergo Fysik 2

Lektionsgenomgångar finns i Onenote

Checklista finns i Onenote

Fy2: Prov kapitel 5-7.2

Läs igenom ch gör uppgifter på Kapitel 1 i NOK Flex

Lektionsgenomgångar finns i Onenote

Checklista finns i Onenote

Fy2: Kapitel 2-3

Lektionsanteckningar finns Ms Teams --> Anteckningar i kursen

Checklistor finns i Ms Teams --> Anteckningar i kursen

Extra uppgifter finns i Ms Teams + Kunskapsmatrisen

Fy2: Halvkursprov (Kap 1-4)

Lektionsgenomgångar finns i Microsoft Onenote

Titta på de gamla provet (kapitel 1-2 + kapitel 2+3) som repetition

Gå igenom checklistorna som finns i Ms Teams --> Class notebook (Ms Onenote)

Gör uppgifter som finns i boken (Ergo Fysik 2). Förslag på ordning finns i Ms Teams --> Class notebook (Ms Onenote)

Extrauppgifter finns i Kunskapsmatrisen.se

Extrauppgifter finns i Ms Teams --> Klassarbete --> Extrauppgifter

Checklistorna finns även nedan:

Kapitel 1-2

Kapitel 1

Dessa begrepp skall du kunna förstå och använda

Hookes lag och energi i fjäder

Frekvens och period, och hur de hänger ihop

Transversella och longitudinella vågor, och våglängd i dessa

Reflektion och brytning av vågor (brytningsvinkeln samma som infallsvinkeln, brytningsvinkeln blir mindre om vågen går mot grundare vatten)

Frekvensen på vågen densamma även om djupet i vattnet förändras

Pulser

Interferens av vågor (vatten eller ljud)

Stående våg som exempel på konstruktiv interferens i rör och strängar

Ljudfrekvenser vi kan uppfatta (20 Hz – 20 000 Hz)

Infraljud (under 20 Hz)

Ultraljud (Över 20 000 Hz)

Ljudintensitet och ljudnivå

Kapitel 2

Förstå hur ljus bryts mot ett medium och mellan medier, samt förstå brytningsindex och totalreflektion

Böjning

Interferens med dubbelspalt och gitter

Elektromagnetisk strålning, där du vet spektrum för synligt ljus, samt har koll på olika typer av strålning (gamma, röntgen, UV, IR, mikro och radiovågor)

Dessa procedurer skall du kunna lösa

Kapitel 1

Beräkna energi i fjäder med hjälp av fjäderkonstant

Kunna beräkna frekvens då du känner till perioden och tvärtom

Beräkna våglängd då du känner till hastigheten på en våg samt frekvensen/periodtiden

Kunna beräkna hur två pulser kommer se ut då de möts (adderas)

Veta i vilka punkter vågor interfererar (konstruktivt och destruktivt)

Beräkna våglängd/längd på öppna/slutna rör/sträng där stående våg sker

Både grundton och övertoner

Beräkna ljudintensiteten då du vet effekten och var du är.

Beräkna ljudnivå då du vet intensiteten

Kapitel 2

Kunna beräkna vinklar för brytning och beräkna brytningsindex.

Kunna beräkna gränsvinkeln för totalreflektion, och vilka vinklar totalreflektion sker i förhållande till denna.

Kunna beräkna våglängd och vinkel då ljus interfererar i dubbelspalt och gitter (ger max- resp. minimalt ljus) (gitterformeln)

Kapitel 3

Dessa begrepp skall du kunna använda och beskriva

Kapitel 3

Enheten elektronvolt

Bohrs atommodell, excitation, deexcitation, samt Lyman, Balmer och Paschenserien i ett energinivådiagram

Känna till hur en atom kan exciteras (3 sätt)

Emission och absorption

Emissionsspektrum och absorptionsspektrum och linjer i dessa

Luminiscens översiktligt

Fotoelektrisk effekt

Utträdesarbete (gränsfrekvens)

Fotonens rörelsemängd

Partikels vågegenskap

*Relativistiska hastigheter (>10% av ljushastigheten)

Dessa procedurer skall du kunna lösa

Kapitel 3

Uppgifterna under punkterna är exempeluppgifter som tar upp just det som punktas upp. Övriga uppgifter är bra för att befästa och fördjupa kunskapen.

Kunna beräkna elektronens energinivåer i en väteatom

Uppgift 3.06a (Balmerserien innebär energisprång från högre nivå till nivå 2)

Kunna beräkna energiförändring mellan nivåer kopplat till fotoner.

Uppgift: 3.03a, b

Beräkna energi i enheterna elektronvolt och joule, samt kunna omvandla mellan dessa

Uppgift: 3.01

Kunna beräkna energi på partiklar som går i elektriska fält (från Fy1)

Uppgift: 3.02a, b

Kunna beräkna fotoners energi då vi vet frekvens eller våglängd på ljuset

Uppgift: 3.03c

Beräkna hur stor energi från fotoner som går åt för att få elektroner att lämna en yta (fotoelektrisk effekt)

Uppgift 3.16a

Beräkna vilken rörelseenergi och hastighet en elektron har då den lämnat ytan

Uppgift 3.15a,b

Beräkna rörelsemängd hos fotoner beroende på våglängd (eller frekvens)

Uppgift 3.18

Beräkna en partikels de-Broglie-våglängd

Uppgift 3.22a,b

Kapitel 4

Kraftmoment

Förstå begreppet kraftmoment och kunna utföra beräkningar utifrån M=F∙l.

Ökad svårighet; kraften ej vinkelrät mot hävarmen

Förstå att moment medurs ska vara lika med moment moturs kring en punkt för att uppnå momentjämvikt och kunna utföra beräkningar utifrån M1=M2 (Momentlagen)

Förstå begreppet tyngdpunkt och hur den används vid momentberäkningar.

Kunna avgöra om ett föremål kommer att falla eller ej utifrån enkel figur där tyngdpunkten är markerad.

Känna till vilka två villkor som ska vara uppfyllda för att jämvikt ska råda. (Kraftjämvikt och momentjämvikt)

Kunna utföra jämviktsberäkningar där flera vridpunkter är möjliga och att kunna använda sig av båda jämviktsvillkoren i samma problem.

Kaströrelse

Vertikala kast

Känna till att ett vertikalt kast går antingen rakt upp eller rakt ner eller först upp och sedan ned. (enbart i y-led)

Känna till och kunna utföra beräkningar på följande samband:

Eftersom vertikala kast beskriver en accelererad rörelse används rörelselagarna för likformigt accelererad rörelse.

Det vi får fram med dessa samband är hastigheten i y-led respektive sträckan från utgångshöjden i y-led.

Vid vertikala kast sätts a = -g om positiv riktning för v och s är uppåt.

(Rörelseenergi omvandlas till lägesenergi och omvänt vid vertikala kast vilket ger att E_före=E_efter kan användas vid beräkningar.)

Horisontella kast

Känna till följande:

att ett horisontellt kast från början är riktat ”rakt åt sidan” (enbart x-led). Kastet rör sig sedan i både x- och y-led allteftersom föremålet börjar accelerera nedåt.

Att hastigheten i x-led är konstant.

Att hastighet och sträcka i y-led räknas precis som vid vertikala kast.

Kunna:

göra beräkningar på samband mellan sträcka, tid och hastighet både i x-och y-led.

Bestämma ett föremåls hastighet till storlek och riktning genom att sätta samman dess hastighet i x-led med dess hastighet i y-led.

Sneda kast

Känna till

Att ett snett kast rör sig i både x-och y-led redan från början.

Begreppen stigtid, stighöjd, kastvidd, elevationsvinkel (kastvinkel) och kastparabel.

Att hastigheten i x-led är konstant.

Att hastighet och sträcka i y-led räknas precis som vid vertikala kast.

Kunna

räkna ut begynnelsehastigheten i x- och y-led utifrån en känd begynnelsehastighet och kastvinkel.

göra beräkningar på samband mellan sträcka, tid och hastighet både i x-och y-led.

Bestämma ett föremåls hastighet till storlek och riktning genom att sätta samman dess hastighet i x-led med dess hastighet i y-led.

Centralrörelse

Kunna förklara vad som gör att ett föremål hålls kvar i en cirkulär rörelsebana.

I en sådan situation finns en eller flera krafter, en hastighet som ändrar riktning och därmed en acceleration.

Känna till att centripetalkraft är den resulterande kraften på föremålet som rör sig i cirkel. Centripetalkraften är riktad mot cirkelbanans centrum och ger upphov till centripetalaccelerationen som är riktad åt samma håll.

Känna till att det är trögheten som får ett föremål att vilja fortsätta i sin nuvarande riktning. Det kan upplevas som en utåtriktad kraft som kallas ”centrifugalkraft”.

Känna till frekvens f och omloppstid T och sambandet f = 1/T

Förstå att centripetalacceleration kan skrivas som a_c=v^2/r=(4π^2 r)/T^2 = 4π^2 rf^2

Kunna utföra beräkningar utifrån sambandet F_c=m∙a_c (som utifrån ovanstående kan skrivas om som t ex F_c=(mv^2)/r )

Förstå att centripetalkraft alltid utgörs av en eller flera verkliga krafter såsom t ex friktion, spännkraft, gravitation, normalkraft, etc.

Ökad svårighet

Beräkningar på situationer där den resulterande kraften, centripetalkraften, behöver räknas fram genom mer komplexa sammanhang t ex i en konisk pendel och i vertikala cirkelrörelser.

Att ha koll på sedan tidigare

Komposantuppdelning av krafter

Kraftlagarna

Accelererad rörelse

Friktionskraft

Prov: Fy2 Halvkursprov 8:30-10:20

Lektionsanteckningar finns Ms Teams --> Anteckningar i kursen

Checklistor finns i Google Classroom

Extra uppgifter finns i Google Classroom + kunskapsmatrisen.se