Utvecklingsgrupp Källdals förskola

Målmall för utvecklingsgrupp 2024/2025. Syftet med gruppen är att planera för att implementera PDK.

Utvecklingsgrupp

Proaktivt arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Vision: På vår förskola ska det råda en miljö för barn och vuxna där alla känner sig trygga, får ett gott bemötande och där ingen ska bli utsatt för diskriminering och kränkande behandling.

Syfte:

•        Alla ska känna trygghet tillsammans på förskolan
•      Alla ska känna att de bli respekterade och att alla har ett lika värde

 

Mål: Oavsett ort, enhet eller arbetslag skall arbetslaget: ”.. samverka i arbetet med aktiva åtgärder för att förebygga diskriminering och kränkande behandling” (s.13, Lpfö18).

Förväntat resultat/nyläge: Barnens röst är en förutsättning för att barns rättigheter ska kunna förverkligas i enlighet med Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter (UNICEF Sverige, 2018). Pedagogerna ska finna strategier för att barnens rättigheter och deras röster tas tillvara i hela utbildningen (i barngruppen, i vår undervisning och i våra lärmiljöer) för att förebygga diskriminering och kränkande behandling. Trygghet är en nyckelfaktor till lärande. I det relationella och trygghetsskapande arbetet ska pedagogerna finna strategier för att samverka med vårdnadshavare. Pedagogernas medvetenhet och kunskap kring att arbeta våldspreventivt med grund i våldspyramiden ska öka. Pedagogerna ska finna strategier för att arbeta systematiskt med de främjande och förbyggande åtgärderna som är kartlagda och beskrivna i plan mot diskriminering och kränkande behandling (PDK).                                          Pedagogernas förhållnings- och arbetssätt är avgörande för att barnens rättigheter enligt Barnkonventionen ska förverkligas genom att inkludera deras röster och förebygga diskriminering och kränkande behandling. Ett relationellt och trygghetsskapande arbete är centralt, där samverkan med vårdnadshavare och våldspreventiva strategier spelar en nyckelroll.

Mätindikationer på måluppfyllelse: 1. Mål: Pedagogernas kunskap inom våldsprevention ska öka, mätt genom enkät före och efter utbildning. Mätindikator: Kunskapen hos pedagogerna inom våldsprevention har ökat med 90%. Strategier för att nå det förväntade resultatet: - Fyra förskollärare, två rektorer och utvecklingspedagog inom team L ska gå utbildningen barnafrids basprogram om våld mot barn och unga, dessa kommer under kommande K-dagar vidareutbilda resterande pedagoger. Med vår ökade kompetens stärks kvalitén i vårt arbete inom våldsprevention (Hellberg Björklund, 2023). - Kunskap bidrar till att vi kan fatta välgrundade beslut som påverkar barnen. Vi måste våga se på oss själva och vårt agerande ur ett utifrånperspektiv (Nytomt, 2024). - Vara varandras kritiska vänner, att vi har en samsyn på förskolan för att hitta ett gemensamt sätt att förstå och utföra vårt uppdrag (Nytomt, 2024).   2. Mål: Observationer och dokumentationer av barns interaktioner och aktiviteter för att identifiera och förebygga diskriminering och kränkande behandling som arbetas systematiserat med under året. Mätindikator:  Sociogram genomförda minst 2 gånger per år Strategier för att nå det förväntade resultatet: - Barns interaktioner och aktiviteter påverkas av vårt förhållningssätt och vårt bemötande samt utifrån hur vi ser på barnet vilket i sin tur påverkar hur barnet ser på sig själv (Bäversten och larsson Samoladas, 2024). Sociogram använder vi därav för att synliggöra gynnsamma relationer och pedagogernas barnsyn. Goda och tillitsfulla relationer mellan barn-barn och barn-pedagog är förskolans viktigaste verktyg för att främja psykisk hälsa (Hellberg Björklund, 2023). - Viktigt att vi som pedagoger ser det enskilda barnet och inte behandlar barn som en grupp. Detta för att inte tappa deras enskilda behov (Klasson, Wäckström och Wilmenius, 2022). - Utifrån resultatet av sociogrammen bygger vi upp lärmiljöer och planerar undervisningar som främjar goda relationer mellan alla (Bäversten och larsson Samoladas, 2024).   3. Mål: Trygghetsvandringar i miljöer inomhus och utomhus för att förebygga diskriminering och kränkande behandling där resultat arbetas med systematiserat under året. Mätindikator: Trygghetsvandring genomförda minst 2 gånger per år Strategier för att nå det förväntade resultatet: - Vi behöver bygga ett förtroende för att barnen ska kunna lita på att vi vill deras bästa och ta deras åsikter och synpunkter på allvar (Nytomt, 2024). - Vi som pedagoger behöver vara medvetna om vår kroppshållning och hur vi riktar vår uppmärksamhet när barnet vill berätta eller visa något (Nytomt, 2024). - Att erbjuda barnen konkret material som möjliggör att barnen kan kommunicera och uttrycka sina känslor (Bäversten och larsson Samoladas, 2024).   4. Mål: Att bygga starka och förtroendefulla relationer mellan hem och förskola. Mätindikator: Att introduktionssamtal och kartläggning av språkdomäner genomförs systematiserat utifrån årshjul med alla vårdnadshavare Strategier för att nå det förväntade resultatet: - Att vi genom dagsschema och projekttavlor i tamburen skapar tydlighet och trygghet för vårdnadshavarna kring vad vi arbetar med. När vårdnadshavarna känner sig trygga blir också barnen trygga (Edfelt, Sjölund, Jahn och Reuterswärd, 2019). - Vi arbetar kontinuerligt med introduktionssamtal för att bidra med en hälsofrämjande start för både vårdnadshavare och barn. En positiv introduktion speglar sig till trygga övergångar inom förskola och skola (Hellberg Björklund, 2023).   5. Mål: Att vårdnadshavarens uppfattning om deras barn är trygg på förskolan ska öka, mätt genom årliga enkäter. Mätindikator: Minst 85% av vårdnadshavarna ska instämma helt, nivå 4–5 inom detta område Strategier för att nå det förväntade resultatet: - I kommunikationen mellan vårdnadshavare och pedagoger byggs en trygg relation upp. Genom daglig kontakt med vårdnadshavare skapar vi en relation som bidrar till ett bra samarbete mellan hem och förskola (Hellberg Björklund, 2023). - Vi arbetar kontinuerligt med samverkan där vårdnadshavare bjuds in för att få en inblick i barnens vardag och miljö (Hellberg Björklund, 2023). Vi håller systematiskt utvecklingssamtal samt genomför samtal vid behov för att skapa en tillförlitlig relation till vårdnadshavare (Skolverket, 2018).    Referenslista: Bäversten, M. & Larsson Samoladas, E. (2024). Språkrika utemiljöer i förskolan. Stockholm: Lärarförlaget. Edfelt, D., Sjölund, A., Jahn, C. & Reuterswärd, M. (2019). Tydliggörande pedagogik i förskolan. (Första utgåvan). [Stockholm]: Natur & kultur. Hellberg Björklund, A. (2023). Främja barns psykiska hälsa i förskolan. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur. Klasson, M., Weckström, E. & Wilmenius, J. (2022). Barns rättigheter: förskolans uppdrag och ansvar. (Första upplagans första tryckning). Stockholm: Natur & Kultur. Läroplanen för förskolan. (2018). Skolverket. Läroplan (Lpfö 18) för förskolan - Skolverket Nytomt, V. (2024). Vuxnas makt i möten med barn. Stockholm: Gothia kompetens.

 

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• samverka i arbetet med aktiva åtgärder för att förebygga diskriminering och kränkande behandling,