Matteus förskolor-Grundplanering 1 2024 Resedan, Salvia

"Det häftigaste med naturen- Vi växer tillsammans"

- HUR organiserar vi för ett välkomnande under den första tiden efter sommaren?

Inbjudande miljöer, välkomna in V.H nya som gamla.

 

Inbjudande miljöer:

Skapande hörna med färg, Vattenlek, lera, byggmaterial, Bildstöd kopplat till material, Erbjuda olika konstellationer olika dagar, göra det osynliga synligt med hjälp av bildstödet. Rum i rum för att kunna erbjuda fler aktiviteter under dagen.
Fokus på trygga relationer med V.H samt barn. Ge utrymme till varandra för att skapa relationer till V.H samt barn.

Tydlig struktur i vem som gör vad under introduktionstiden med hjälp av aktivitetstavla. 

- HUR ska vi arbeta med värdeorden under uppstarten av höstterminen- tillsammans, trygghet och tillit, så att dem genomsyrar alla moment under dagen?
-Dels att ha dom i ett tydligt vokabulär, att vi använder oss av orden.
-En tydlig struktur ger både oss och barnen trygghet. Vet vad som förväntas av en. Jobba förberedande och med god planering. Vem gör vad och när? Att i planering tänka kring den pedagogiska rollen vi vill ta.
-Den relationsskapande pedagogen: växla de små grupperna för att få fatt på varandra på i olika platser.
Leka fram relationer, tex rulla boll, namnlek.
-Bjuda in till våra nya lokaler för att skapa trygghet ”Här är ditt barns hemvist”.
-Prata mycket om gruppen och gruppens namn. ”Det är VI som är Salvia”  

 

-  Tankekarta-  starta med att göra en tankekarta kring det gemensamma ämnet. (finns på G)

 

- HUR förbereder vi lärmiljön för att väcka barnens nyfikenhet kring vårt gemensamma ämne? 
-Ta in naturmaterial, göra en tydlig naturhörna
-Låna och ställa fram böcker kring ämnet
-Samlingsmaterial kring ämnet
-Odling
-Salviaplanta
-Duka fram aktiviteter kopplat till ämnet (efter vilan)

Hur presenteras det pedagogiska materialet så det är tillgängligt, lockande och utmanande för barnen?
-Lättillgängligt när det går och synligt när det inte går. Widgit online
-Tydligt introducera nytt material och nya tekniker i mindre grupper.
-Låta barnen lära känna materialet vi presenterar (Ex lera: smaka, känna, klämma) Vara i det sinnliga.

 

 

- Vilka mötesplatser behöver vi skapa så att barnen kan utforska och mötas kring det gemensamma ämnet?

-Tänka på materialet och personernas placering. (Ex måla vid bord vs staffli.)
-ofta smågrupper i undervisning, men också helgrupp i tex samling för att växla mellan del och helhet.
-erbjuda mötesplatser både i det lilla och det stora.
-Ha rörliga projektgrupper, för att få bli till i olika sammanhang, få fatt på varandra i olika sammanhang.

Del 2.

- Hur organiseras, planeras och genomförs undervisningen under dagen? Till exempel projekt, samling, barnmöten. 
Vi använder oss av våran superstruktur, som gör det tydligt för oss och för barnen kring förväntningar.

Tänk särskilt kring våra fokusområden, demokrati och barnhälsa när ni arbetar med detta!

- Hur stöds barnens utveckling och lärande under dagen vid rutiner och övergångar mellan aktiviteter?  Till exempel vid ankomst, i hallen, vid måltider, utevistelse och vid hemgång.

Genom liknande ramar under dagarna så blir övergångarna mellan aktiviteterna mjuka och självklara. Genom våra morgonmöten/samlingar ger vi barnen chans att få överblick över dagen. Lär känna barnens behov vid lämning, individanpassa välkomnandet. Hallen och måltid: Stötta för självständigheten, låta det ta tid. Utevistelse: vara där barnen är, erbjuda olika aktiviteter. Hemgång: Tacka barn och vh för dagen ”Vi ses i morgon”.

- Hur säkerställer ni organiseringen i mindre grupper under hela dagen?
Dela upp oss i de olika rummen (nyttja hallen). Gå in i omgångar, toaletten i omgångar osv. Smågrupper på loftgången och utflykter i små och större grupper.

- Hur tas barnens tankar och idéer tillvara i lek och socialt samspel? 
Observera hur barnen tar sig an material och göranden i det planerade. Men också vad de hittar på för lekar i det spontana eller ”fria”. Utmana barnen i den leken som pågår. I reflektion ta var på didaktiken kring varför.
Utgå från att barnens intentioner alltid är goda.

- Hur stöttas barnen i leken och i det sociala samspelet?
Vi försöker vara bryggor över barn-barn i lek och kommunikation. Hjälpa barnens språkande mellan varadra tex ”Jag tror att hen vill hjälpa dig”.
Forma lekar som gagnar samspelet, tex passa en boll, bygga tillsammans, måla på gemensamt papper, dans osv.

- Hur organiseras det för barnens vila och återhämtning?
Genom sovvilan efter lunchen och planerad högläsning.
Skapa en tydlig ingång till vilan, lugn musik från början. Om vi upplever att någon drar sig undan kan det vara ett tecken på ett behov av andrum. Att vi här försöker vara lyhörda för det och tillgodose det.

- Vilket förhållningssätt och vilken roll ska pedagogen ha under öppning, projekt, lunch, vila, aktiviteter- spontana eller planerade ute/inne, mellanmål och utevistelse?
Vilan – Närvarande se barnets sovrutin (behöver en klapp på ryggen, behöver en specifik plats)
Projekt – Den pedagogiska rollen kommer att variera här, beroende på syfte och mål. Tex att ibland vara medutforskande, ibland mer observerande, är vi fler pedagoger i samma undervisning kan vi ha olika roller. Men att vi i planeringen formulerar vilket och våra varför. Vilka frågor vill jag ställa, vilka ord vill jag använda, hur ska jag vara placerad i förhållande till barnen.
Lunch – Fokus på matglädje och tydligt socialt sammanhang. Utrymme för att reflektera kring det vi gjort på förmiddagen. Utmana barnen i det självständiga kring måltiden. Inspirera varandra till att prova det som är nytt.
Spontana aktiviteter (Inne/Ute)– Det kommer att bero på vilken typ av spontana aktivitet. Kommer idén från barnen, så försöker vi fånga upp det.
Planerade aktiviteter Inne/Ute – Se text under ”Projekt”.
Mellanmål – se text under rubrik ”Lunch”
Utevistelse – Tydligt samarbete med de avdelningar som är ute, sprida ut oss på vår gård, skapa utrymme för olika aktiviteter. Under de stunder som inte är projektbaserade passar vi på att leka, vara och skapa trygga relationer mellan avdelningarna.  

- Hur skapar ni möjlighet till inflytande och delaktighet för barnen under rutiner och undervisning?
Inkludera barnen i att förbereda, ta fram material, bädda, duka av, efter påvisad nyfikenhet skapar vi undervisningar/aktiviteter för/till.
Utmana i att hjälpa varandra barn-barn självständighet och ansvar.

 

-Gör en plan för hur ni kan använda verktyget Widgit online som stöd i uppstarten

Vi använder det som bildstöd för att synliggöra, material, dagensschema, skötrum/toalett fler stegsinstruktioner. Som ett komplement till det talade språket.  

Vår tankekarta: