Fysik Årskurs 9: Energi, Kärnfysik och Universum HT-24

I fysiken för årskurs 9 kommer du att få fördjupa dig i spännande frågor inom områdena Energi, Kärnfysik och Universum. Du kommer att lära dig varför växthuseffekten är nödvändig för livet på jorden, men också varför en förstärkt växthuseffekt kan vara skadlig. Du kommer att förstå hur ett kärnkraftverk fungerar och vilka processer som ligger bakom dess energiproduktion. Dessutom kommer du att upptäcka hur stjärnor bildas och vad som händer när de dör. Genom att arbeta med dessa områden får du en djupare insikt i några av fysikens mest grundläggande principer – samma principer som Albert Einstein en gång utforskade och blev världsberömd för.

Energi, Kärnfysik och Universum – Fysik årskurs 9

Period: v. 34 - 41

Läromedel: Fysik Direkt (går att få uppläst via Inläsningstjänst), Begreppsfilmer

Vår "arbetsplanering" uppdateras löpande. Den går att hitta här: https://sigtunaedu-my.sharepoint.com/:w:/g/personal/sanna_takanen_edu_sigtuna_se/EfLa_VWmHX1KrmRyBkpkgZYB1O5XH0av3l_BfGPw_qXxFQ?rtime=I8nC-hLE3Eg

Mål för Arbetsområdet

Energi

• Olika sorters energi: Beskriva olika typer av energi och energiomvandlingar -hur energi omvandlas från en form till en annan och känna igen olika energiformer. Beskriva och tillämpa energiprincipen -energi kan inte skapas eller förstöras, bara omvandlas Förklara växthuseffekt och förstärkt växthuseffekt -Förstå mekanismerna bakom växthuseffekten och dess betydelse för vårt klimat.

• Arbete och effekt: Förklara vad som menas med arbete och effekt inom fysiken. Veta vilka enheter som används. Känna till mekanikens gyllene regel.

• Vårt energibehov: Veta vad som menas med energikvalitet. kunskap om olika typer av energikällor. Resonemang om fördelar och nackdelar avseende hållbarhet och miljöpåverkan

Atomfysik och kärnfysik

• Atomen: Kunskap om  atommodellen, atomens uppbyggnad, atomnummer, masstal isotop.
• Olika sorters ljus: Känna till och beskriva olika slags ljus och dess egenskaper. Det elektromagnetiska spektrumet. 
• Radioaktivitet: Känna till olika former av radioaktiv strålning. Halveringstid. Kol 14-metoden
• Fission: Veta vad som menas med fission. Känna till hur kärnkraftverk fungerar. Resonera kring fördelar och nackdelar med kärnkraft som energikälla.

Universum

• Vintergatan: Veta vad en galax är. Beskriva en stjärnas livscykel, hur stjärnor föds, lever och dör.
  Beskriva hur olika grundämnen bildas – Förstå de processer som leder till bildandet av grundämnen i universum.
• Big bang: Känna till hur Big Bang-teorin förklarar universums uppkomst.

Arbetssätt

• Lärarledda genomgångar och aktiviteter
  
• Skriftliga arbetsuppgifter
• Gruppuppgifter och diskussioner
• Systematiska undersökningar (planering, genomförande, dokumentation)
• Informationssökning 
• Kärnkraftsdebatt
• Beräkningsövningar
• Läxförhör varje vecka

Bedömning

Du har möjlighet att visa kunskap under lektionstid (både muntligt och skriftligt), vid laborationer, på läxförhören, och vid ett skriftligt prov. 

1. Faktakunskaper: Dina kunskaper om fysikens begrepp och förklaringsmodeller.
   Hur väl du använder begrepp och fysikens förklaringsmodeller för att beskriva och förklara.
2. Resonemangsförmåga: Din förmåga att använda fysikkunskaper för att resonera och argumentera i frågor som rör energi, teknik och miljö. Din förmåga att söka information som rör fysik resonera om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
3. Naturvetenskapligt arbetssätt: Din förmåga att planera och utföra systematiska undersökningar samt dra slutsatser utifrån frågeställningarna.

Läroplanskopplingar

Syfte

• kunskaper om fysikens begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara samband i naturen och samhället,
• förmåga att använda fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik och miljö, och
• förmåga att genomföra systematiska undersökningar i fysik.

Centralt innehåll

• Universums uppkomst, uppbyggnad och utveckling samt förutsättningar för att finna planeter och liv i andra solsystem.
• Partikelmodell av materiens egenskaper samt fasövergångar, tryck, volym, densitet och temperatur.
• Fysikaliska förklaringsmodeller av jordens strålningsbalans, växthuseffekten och klimatförändringar.
• Energins flöde och oförstörbarhet samt olika energislags kvalitet. Olika typer av energikällor samt deras för- och nackdelar för samhället och miljön.
• Partikelstrålning och elektromagnetisk strålning, deras användningsområden och risker.
• Hur ljus breder ut sig, reflekteras och bryts.
• Krafter, rörelser och rörelseförändringar samt hur kunskaper om detta kan användas, till exempel i frågor om trafiksäkerhet.
• Några instrument för att mäta fysikaliska storheter, till exempel kraft och ström. Användning av mätvärden i enkla beräkningar, till exempel beräkningar av densitet och hastighet.
• Observationer och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Formulering av undersökningsbara frågor, planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med bilder, tabeller, diagram och rapporter.
• Sambandet mellan undersökningar av fysikaliska fenomen och utvecklingen av begrepp och förklaringsmodeller. De fysikaliska förklaringsmodellernas historiska framväxt, användbarhet och föränderlighet.
• Informationssökning, kritisk granskning och användning av information som rör fysik. Argumentation och ställningstaganden i aktuella frågor som rör energi, teknik och miljö.