Matematik genom estetik - Björndalen

Läroplansområde; Matematik genom estetiska lärprocesser

 

Var är vi? (Utgångsläge) (Vad har fungerat bra under det gångna året? Vad har inte fungerat?)	Vart ska vi? (Delmål) (Hur vill vi att det ska vara? Vad är vårt mål?)	Hur gör vi? (Handlingsplan) (Åtgärder för att nå målet)
Vi har bestämt att jobba med matematikmatrisen kommande läsår. Kan vi koppla ihop matematikmatrisen med utvecklingsområdet för 2024? Förslagsvis ”Matematik genom estetik?” På så vis blir det en fortsättning på årets arbete med estetik. Dvs ta med framgångsfaktorerna från året som varit men med fokus matematik. Vad säger forskningen om matematik och estetik	Skapa förutsättningar för barnen att utveckla sin matematiska förmåga genom estetiska uttryckssätt.	- Gemensam fortbildning för oss pedagoger: litteratur Ann S Philgren - Avstämning mot matriserna för att se om vår undervisning utvecklat kunskaper hos barnen. - Vi pedagoger delar med oss av våra erfarenheter/kunskap till varandra/barnen (nyttja våra kompetenser och intressen). - Se över och förändra lärmiljöerna över tid. Ta med oss framgångsfaktorerna från tidigare års arbete, dvs: * uppdelning i mindre grupper, * engagerad och tydlig undervisningsroll hos oss pedagoger, *barnens erfarenheter/tankar/ hypoteser, *att stanna upp/återupprepning, *dokumentation (digitalt och i miljöerna) * kontinuitet i reflektion hos både barn och pedagoger.

Vad säger då forskningen om matematik?
Elisabeth Doverborg & Ingrid Pramling Samuelsson (1999) menar att matematik och skapande hör ihop. Barns erfarenheter, deras språk/uttryckssätt och fantasi har betydelse för vilka föreställningar de skapar sig om fenomen och sammanhang de möter i matematiken. Även Solem m.fl (2004) diskuterar detta och menar att det är viktigt att vi pedagoger skapar förutsättningar för barnen att kunna uttrycka sig för att på så vis utveckla sin matematiska förståelse och kompetens. Vi måste synliggöra olika uttryckssätt för att stimulera barn till att bli aktiva, lekfulla och utforskande, så ett lärande kan ske. Doverborg & Pramling Samuelsson (1999) uttrycker att estetiska uttrycksformer hjälper barnen att bygga broar mellan egna erfarenheter och matematiska begrepp. Hon menar vidare att matematik är ett praktiskt ämne och det matematiska lärandet sker när barnen gör någonting med kroppen.

 

Anna Erhlin (2020) menar att estetiska uttrycksformer kan ses som ett kraftfullt verktyg till att kommunicera och uttrycka sig med olika sinnen. Även Christian Eidevald & Ingrid Engdahl (2018) beskriver hur estetiska uttrycksformer är ett verktyg som används för att möjliggöra och stimulera lärandet hos yngre barn. Vidare lyfter de att de olika uttrycksformerna bygger på barns tidigare erfarenheter, men kan även användas som ett verktyg för att utmana barnen att utveckla nya erfarenheter och kunskaper.

 

Avdelningens handlingsplan:

Vart är vi och vart ska vi?

Nästan halva barngruppen är ny och vi har fått många mindre kompisar samt en ny kollega. Förra läsårets projekt med alfabetet gjorde att både vi pedagoger och barnen hade en tydlig arbetsgång med start och avslut som gjorde att barnen kunde vara med och driva. Detta läsår kommer fokus att vara matematik här på Hasselbacken och vi tar med oss framgångsfaktorn med alfabetet och kommer i år att utgå fram talraden.

Vi vill fokusera på barns rörelse och utforska matematik med kroppen både inne och ute.   

 Hur gör vi?

Vi vill utforska matematik med kroppen och kommer fortsätta med materialet Matte Mus även detta läsår som utgångspunkt till vår planerade undervisning.

Media från UR med fokus matematik.

Stödfrågor till veckoreflektion: 

Vilka estetiska uttryckssätt använder vi i undervisningen?

Vilka förutsättningar ger vi barnen att undersöka och uttrycka genom olika uttryckssätt?

 

Vad ser vi för lärande och förändrat kunnande hos barnen? På vilket sätt ser vi det?

 

Hur blev undervisningen/aktiviteten/erbjudandet?

Vad blev som planerat och vad blev annorlunda? Varför blev det så och vilken lärdom tar vi med oss?

Hur har vår roll som pedagog bidragit till att undervisningen blev som den blev? Något som behöver förändras?

Stödjer miljön och materialet barnens lärande, behöver vi förändra/tillsätta något?

 

Hur ska vi fördjupa projektet/barnens tankar och frågor? Behöver vi stanna kvar eller gå vidare? Hur?

Vad behöver förberedas?

Hur organiserar vi oss?

Vem ansvarar för vad?

 

Uppföljning/halvårsanalys 2024/2025:

Skriv texten i analysrutan där ni skriver veckoreflektionen, med en tydlig rubrik "Uppföljning/halvårsanalys".

Var befinner vi oss nu i förhållande till mål och handlingsplan?

Vilka olika estetiska uttryckssätt har barnen fått möta? Har användandet av matematik genom estetiska uttryckssätt bidragit till barnens utveckling och lärande? Hur ser vi det?

 

Vad har fungerat bra/mindre bra?

Har vi skapat tillgänglighet (fysiskt, socialt och pedagogiskt) för alla barn? Hur/vad har vi gjort?

Hur har vår roll som pedagog bidragit till att undervisningen blev som den blev?

 

Vilka framgångsfaktorer ser vi?

Vad/hur kan vi utveckla? Hur går vi vidare?

 

 

Slutanalys 2024/2025:

Skriv slutanalysen i analysrutan där ni skriver veckoreflektionen.  När den är färdig, kopiera in texten i en lärlogg i "lärarrummet" med rubriken "X-dalen matematik genom estetik2023/2024). 

 

Resultat:

Vad har vi gjort?

Har vi nått målet? (Ja, nej, delvis)

 

Analys:

Vilka olika estetiska uttryckssätt har barnen fått möta? Har användandet av matematik genom estetiska uttryckssätt bidragit till barnens utveckling och lärande? Hur ser vi det?

Hur uppnåddes målen?

Varför blev det som det blev?

Vilka val har vi gjort och varför?

Framgångsfaktorer, vad tar vi med oss?

 

Utvecklingsområden:

Hur går vi vidare?- Nya delmål att arbeta utifrån?

Vad gör vi idag som vi kan utveckla?