Känslor och kompis

Vi ska undersöka vad en bra kompis är och vilka känslor det finns och hur dessa kan se ut.

Vad

Vi har märkt att våra barn behöver få utveckla förmågor och tankar kring hur man är som kompis men också vad det finns för känslor och hur dessa kan uttrycka sig hos olika individer.

Hur

Genom att på olika sätt arbeta med dilemman kring kompisrelaterade frågor, till exempel estetiska uttrycksformer som bild och drama, genom diskussioner kring saker som har hänt på förskolan men också fiktiva, genom böcker och annan media.

 

Vi kommer att arbeta i mindre grupper, grupperna kommer att vara de olika borden och som sedan kommer att ligga på ett rullande schema så att både barnen och pedagogerna får träffa olika barn/pedagoger samt olika aktiviteter. Dessa grupper kommer framförallt att vara under tisdagar, onsdagar och torsdagar då vi har full grupp schemamässigt.

Varför

För att ge barnen förutsättningar för att förstå omvärlden och sig själva. För att de ska bli självständiga individer som vet att man får känna vad man vill men inte alltid göra som man vill trots att man är t.ex. arg eller glad. Att de ska få kunskaper kring att deras handlingar kan leda till att de sårar kompisar eller medmänniskor med sina handlingar och ord. Att de ska få förutsättningar att kunna lösa konflikter på egen hand, utan att en vuxen behöver vara närvarande, att de ska få förståelse för att man kan till exempel säga förlåt på olika sätt och hur man gör detta.

 

Genom lek får barnen en frihet att pröva sina känslor och leva sig in i andras uppfattningar utan att det blir en konsekvens av deras handling, menar Henricsson och Lundgren (2016). De menar att barnen får testa på till exempel hur mamma känner sig stressad när hon behöver lämna ett ledset barn på förskolan och med hjälp kanske av en pedagog bli bemött i känslan när pedagogen säger att barnet kommer att ha det så bra och att de kan skicka ett sms om uppdatering efter att mamman har gått. Barn leker ofta lekar hämtade ifrån deras egen verklighet, som när de ser mamma stressa iväg på morgonen till jobbet.

 

Svenning (2011) skriver att pedagogerna behöver hitta sätt att bemöta barnen för att få reda på deras kunskaper och uppfattningar kring olika frågor. Detta kan vara genom att observera barnens lek eller att samtala med dem, att försöka ställa frågor som inte har korrekta svar.

 

Enligt förskolans läroplan ska förskolan erbjuda barnen en plats där de kan få trygghet och bygga självkänsla. Förskolan skall också erbjuda barnen möjligheten att utforska och reflektera över olika dilemman, ett sådant dilemma kan till exempel handla om vad som kan hända när man säger saker som får kompisen att bli ledsen.

Skolverket menar också att förskolan skall bygga upp framtidens samhällsmedborgare, det är från förskolan och skolans värld som barnen/eleverna får kunskap kring hur samhället fungerar och där de också får förutsättningar att utforska deras identiteter och vem de vill bli när de blir vuxna. Tillsammans skall hemmet och förskolan/skolan ge barnen möjlighet att utforska och diskutera samhället och världen, deras plats i samhället och vad de behöver kunna för att bli goda samhällsmedborgare.

 

Med hjälp av böcker och dramatisering av böckerna som vi använder i arbete så kan barnens lekar bli meningsfulla, detta menar Lindqvist (2001). Hon pekar på att pedagoger inte enbart ska läsa böcker från pärm till pärm utan att de ska dramatisera berättelserna för barnen. För att barnen sedan ska få möjlighet att ta med sig berättelsen in i lekens värld. Det är inte boken i sig som fångar barnens fantasi utan historien i boken/berättelsen. Barnen får då en lekvärld, född ur bokens berättelse, där de kan leka och utforska.

Barn kan ibland ställa frågor kring olika ämnen, till exempel döden eller krig, som en del vuxna menar är för känsliga eller svåra ämnen att diskutera tillsammans med barn. En del vuxna undviker att diskutera liknande ämnen med barn då de vill att barnen inte ska behöva få uppleva världens mörkaste sidor, detta menar Palmer och Pederson (2017). Dock behöver barnen även att få diskutera dessa frågor, fast på ett anpassat vis så att de förstår, de kommer förr eller senare att stöta på frågorna ute i samhället. När frågor om döden kommer upp behöver barnen också få kunskap om att det är okej att känna sig både ledsen och glad, ledsen för att man kanske sörjer personen som gått bort men också glad för alla minnen som finns kvar.

I en förskola har alla barn vårdnadshavare som har olika förväntningar på vad förskolan ska hjälpa deras barn med (Sandell & Nyrén, 2013). Men tillsammans ska vårdnadshavare och förskolan hitta vägar som är bäst anpassade för deras barn, eftersom förskolan och hemmet är samarbetspartner (Månsson, 2013). Hemmet och förskolan skall hjälpa varandra att utforma barnen till goda samhällsmedborgare.

Edwards (2013) menar att litteratur kan stötta barn emotionella och sociala utveckling. Att arbeta med böcker kring känslor som ilska och ledsamhet kan bidra till en lugnare barngrupp, där böckernas figurer kan hjälpa barnen att skapa en medkänsla och ökad förståelse samt hjälper barnens självkänsla att upptäcka att det finns fler som känner samma sak och att det är okej att känna sig arg eller ledsen ibland.

Skolverket

Förskolan ska erbjuda barnen en trygg omsorg och har en viktig roll för att bidra till att grundlägga barnens trygghet och självkänsla (Skolverket, 2018, s. 10).

 

Förskolan ska stimulera barnens kreativitet, nyfikenhet och självkänsla. Barnen ska få möjlighet att förundras och utveckla sin förmåga att utforska, kommunicera och reflektera (Skolverket, 2018, s. 10).

 

förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till etiska dilemman och livsfrågor i vardagen (Skolverket, 2018, s. 12).

 

stimulera barnens samspel samt hjälpa och stödja dem att bearbeta konflikter, reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra (Skolverket, 2018, s. 13)

 

samarbeta med vårdnadshavare, samt diskutera regler och förhållningssätt i förskolan med vårdnadshavare, för att främja barnets utveckling till en ansvarskännande människa och samhällsmedlem (Skolverket, 2018, s. 13).

 

FIGA-mall

Förberedelse

Vi har diskuterat att vi ska arbeta med Kompisböckerna, Alfons Åberg, Känslodektetiverna. Vi kommer att promenera till biblioteket där vi kommer att låna dessa, vi kommer att gå i smågrupper.

 

Vi har samtalat kring att två grupper kommer att vara inne på förmiddagen och arbeta med frågor eller dilemman kopplade till känslor eller kompisar, medan en grupp är ute och leker. Sedan kommer en av grupperna som varit inne på förmiddagen att gå ut efter vilan.

 

Vi kommer även att inkludera vårdnadshavarna i arbetet genom att de pratar hemma om olika känslor och hur de uttrycker detta samt hur man beter sig mot andra individer. 

Introduktion

Vi kommer att introducera arbetet för barnen under en samling där vi kommer att berätta vad vi har observerat under vårterminen, hur de har behandlat varandra och hur de ibland har visat sina känslor. Vi kommer att förklara att vi har märkt att det är något vi alla behöver arbeta med, vilket vi kommer att göra under hösten och eventuellt under våren också.

 

Vi kommer att förklara hur vi kommer att dela upp grupperna och att några kommer att vara inne på förmiddagen och en grupp kommer att gå ut efter vilan.

Genomförande

Vi kommer att arbeta i mindre grupper kring olika dilemman, det kan vara något som hänt på förskolan eller fiktiva. Det viktigaste i dessa aktiviteter är att barnens egna tankar och funderingar kommer fram och att samtalet mellan barnen men också den vuxne får utrymme och att det inte finns varken rätt eller fel.

Avslutning

 

Utvärdering

 

Mål för undervisning, vad ska barnens uppmärksamhet särskilt riktas mot:

förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler (Skolverket, 2018, s. 13)

Litteratur

Edwards, A. (2013). Bilderbokens mångfald och möjligheter. Stockholm: Natur & Kultur.

Henricsson, O. & Lundgren, M. (2016). Muntligt berättande i flerspråkiga klassrum (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.

Lindqvist, G. (2001). When small children play: how adults dramatise and children create meaning. Early Years: An international journal of research and development, 21:1, 7-14, DOI: 10.1080/0957510123593 Hämtad 2021-02-01: https://www-tandfonline-com.ezproxy.ub.gu.se/doi/pdf/10.1080/09575140123593?needAccess=true

Månsson, A. (2013). Familjens inskolning i förskolan – ett rum för möjligheter. I Harju, A., & Tallberg Broman, I. (Red.) (2013).  Föräldrar, förskola och skola: Om mångfald, makt och möjligheter. Lund: Studentlitteratur.

Palmer, A., & Pedersen, H. (2017) Naturhistoriska riksmuseet som kritisk djurpedagogisk arena. I Bergstedt, B. (red.). Posthumanistisk pedagogik. Teori, undervisning och forskningspraktik. (s. 41–57). Malmö: Gleerups.

Sandell, A. & Nyrén, L. (2013). Likvärdighet i förskolan? I Harju, A., & Tallberg Broman, I. (Red.) (2013).  Föräldrar, förskola och skola: Om mångfald, makt och möjligheter. Lund: Studentlitteratur.

Svenning, B. (2011). Vad berättas om mig? Barns rättigheter och möjligheter till inflytande i förskolans dokumentation. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.