I Läroplan för förskolan står följande:

"Språk, lärande och identitetsutveckling hänger nära samman. Förskolan ska därför lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling"... "Barnen ska erbjudas en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk".

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:

- "ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften",

- "intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap"

Vidare lyfter Läroplan för förskolan att "varje barn ska utmanas och stimuleras i sin utveckling av språk"

Tallbackens verksamhetsplan 2024 - 2025

Mål:

Fördjupa kompetensen kring språkutvecklande arbete och lärmiljöer utifrån språkplattformen

Förväntade effekter:

Pedagogerna kartlägger och planerar den språkutvecklande undervisningen utifrån språkplattformen som underlag
Pedagogerna erbjuder varje barn språkutvecklande undervisning och lärmiljöer utifrån språkplattformen
Pedagogerna dokumenterar, följer upp och analyserar det språkutvecklande arbetet och miljöerna i SKA i Unikum
Före Bornholm ingår i språkundervisningen på alla äldrehemvister

1. Pedagogens betydelsefulla roll i det språkutvecklande arbetet (30/8)

Kartläggning och nulägesanlys av språkutvecklande förhållningssätt: kartlägg arbetslagets språkutvecklande förhållningssätt utifrån Checklistan på sid. 17 i Språkplattformen. Vad har ni för styrkor idag när det gäller språkutvecklande förhållningssätt, vad gör ni redan idag som är bra? Vilka utvecklingsområden framkommer, vad behöver ni vidareutveckla när det kommer till ert språkutvecklande förhållningssätt?

Kartläggning: I dagsläget delar vi barngruppen i mindre grupper vid så många tillfällen som möjligt under dagen och veckan såsom samlingar, vila/högläsning, aktivitetsval/lek, måltider, inne/ute mm , vilket vi ser tydligt genererar större talutrymme för varje barn. Vi är bra på att uppmärksamma barnens olika sätt att kommunicera på och använder oss också mycket av både bilder och takk samt använder ett långsamt och tydligt tal. Vi lägger stor vikt vid att kommunicera med barnen kring deras intressen, bekräftar det och inväntar barnets inlägg i samtal.

Vi har i dagsläget en måltidssituation vid frukosten där vi själva känner att vi inte är tillräckligt närvarande i barnens samtal och kommunikationsförsök. Vi kommer titta över vår organisation och göra de förändringar som krävs.

Vi ser också att vi behöver utveckla vårt arbete som språkliga förebilder genom att använda mer synonymer, motsatsord och beskriva saker på flera sätt för att låta barnen möta fler nya ord.

Vi vill också prioritera mer högläsning under dagen, samt arbeta med öppna frågor både i dialog kring böckerna men även i lek och vardagssituationer.

Kartläggning och nulägesanalys om pedagogens betydelsefulla roll i det språkutvecklande arbetet: kartlägg er egen roll när det gäller språkutvecklande arbete utifrån reflektionsfrågorna på sid. 40 i Språkplattformen. Vad har ni för styrkor idag när det gäller er språkutvecklande undervisning, vad gör ni redan idag som är gynnsamt och positivt för barnens språkliga utveckling? Vilka utvecklingsområden upptäcker ni, vad behöver ni vidareutveckla för att utveckla den språkutvecklande undervisningen ytterligare?

Kartläggning: Vi har tydliga dagsrutiner där vi hela tiden upprepar och använder takk och bilder i vår verksamhet. Vi använder det tillsammans med alla barn och extra för de som behöver. I den planerade undervisningen använder vi oss bland annat av Bornholm för att låta barnen på ett systematiskt sätt få en större medvetenhet om språket och dess olika delar. Vi har överlag goda kunskaper kring barns typiska språkutveckling och stöttar dem som är i behov av detta genom ex takk, bilder, språklekar, stöttning i samspel, aktivt lyssnande mm.

Vi ser att vi pedagoger kan utveckla vårt sätt att prata med barnen och "språkbada" dem mer i olika vardagssituationer. Vi ser också att vi kan utveckla sätt att låta alla barn komma fram mer i samtal och dialoger vid rutinsituationer som ex matsituationer, hall mm.

Mål pedagogens betydelsefulla roll (ange mål utifrån det som framkommer i era kartläggningar)

Mål: Att alla pedagoger på ett medvetet sätt ska "språkbada" barnen i såväl lek som rutinsituationer och pedagogledda aktiviteter.

Att hitta fler stunder under dagen för högläsning och boksamtal.

Förväntade effekter (beskriv de förväntade effekterna tydligt! Vad ska ni göra annorlunda, vad behöver vara annorlunda i förhållningssätt, undervisning och lärmiljöer? Vilka effekter vill ni se hos barnen?

Förväntade effekter: Att alla barn ska bli lästa för varje dag. Att vi pedagoger ska utveckla vårt språkande med barnen.

Åtgärder och strategier (beskriv så konkrets om möjligt hur ni kommer att gå tillväga och vad ni kommer att förändra för att nå ert mål och de förväntade effekterna)

Åtgärder och strategier: Vi kommer börja arbeta med ordmoln i flera olika utrymmen/situationer såsom hallen, tvättrummet, måltider men även vissa lekmiljöer för att vi pedagoger på ett systematiskt sätt ska kunna arbeta med att ge barnen möjlighet att höra nya ord upprepade gånger. Här kommer vi fokusera på varierade ordklasser, adjektiv, substantiv och verb.

Vi utvecklar en tillgänglig och inbjudande läsmiljö inne på Seglet för att möjliggöra för mer högläsning med färre barn under dagens gång. Vi planerar in mer högläsning som ex "förematen" aktivitet, här använder vi oss även av ex flano och konkret material samt introducerar klassiska sagor som barnen kan leka vidare med material som finns inköpt.

2. Språkutvecklande lärmiljö (28/10)

Kartläggning och nulägesanalys av språkutvecklande lärmiljöer: kartlägg hemvistens språkliga lärmiljöer utifrån reflektionsfrågorna på sid 40 i Språkplattformen. Vad erbjuder ni idag i era lärmiljöer som är positivt och gynnsamt när det handlar om att erbjuda barnen god språkutveckling? Hur arbetar ni idag för att skapa goda förutsättningar för barnens språkutveckling när det kommer till rutinsituationer, lek och samspel? Vilka alternativa och kompletterande uttrycksformer och material finns det i dagsläget på hemvisten? Utifrån detta, vad behöver ni utveckla vidare när det gäller hemvistens språkutvecklande lärmiljö?

Kartläggning: Vi ser att vi i dagsläget har en väl utarbetad lärmiljö utifrån språkande där vi alltid utgår från en och samma grund men förändrar innehållet utifrån barngruppen, dess behov och intressen. Grunden är att vi skapar alla lärmiljöer som mötesplatser där barnen kan samlas runt ett material. Vi har mycket okodat och kodat material blandat för att utmana både lek, kreativitet, utveckling av leken samt samspelet och språkandet barnen emellan. Vi har miljöer för både bygg, rollek, figurlek och olika typer av skapande. Lärmiljöerna är tydligt uppbyggda och finns alltid med på vår aktivitetstavla med bild och tecken, de introduceras genom samtal och bilder samt medlekande pedagoger. Vi ser att det sker mycket språkande i exempelvis rollek flera barn tillsammans än i viss bygglek, dock utmanar vi dessa lärmiljöer med ex figurer mm för att få igång mer samspel och dialoger barnen emellan. Vi ser också att vissa rutinsituationer såsom måltiderna är sammanhang där det sker mycket språkande både barn-barn men också barn-pedagog.

Mål språkutvecklande lärmiljö (ange mål utifrån det som framkommer i er kartläggning)

Mål: Att varje lärmiljö ska vara utformad för att ge möjlighet till att utveckla och använda all typ av språk och kommunikation (muntlig, kroppslig, takk, bildstöd och estetisk).

Förväntade effekter (beskriv de förväntade effekterna tydligt! Vad ska ni göra annorlunda för att erbjuda en än mer språkutvecklande miljö när det kommer till miljöer, rutinsituationer, lek och samspel? På vilket sätt kan material och kompletterande uttrycksformer utvecklas? Vilka effekter vill ni se hos barnen?

Förväntade effekter: Att alla barn ska kunna uttrycka sig och delta i lek och kommunikation i alla lärmiljöer oavsett språkutveckling

Åtgärder och strategier (beskriv så konkrets om möjligt hur ni kommer att gå tillväga och vad ni kommer att förändra för att nå ert mål och de förväntade effekterna)

Åtgärder och strategier: I lärmiljön ska det finnas stöd till aktiviteten i form av bild, takk och skrift. Alla lärmiljöer och bild/ordkartor ska introduceras tydligt av pedagog. Pedagogerna är delaktiga och stöttande i lek och utveckling av lek i de olika lärmiljöerna. Vi byter och tillför också regelbundet material för att utmana leken och språkandet vidare, samt tillför böcker kopplade till miljön i fler lärmiljöer.

3. Interkulturell förskola (28/10)

Kartläggning och nulägesanalys interkulturell förskola: kartlägg hemvistens interkulturella arbete utifrån reflektionsfrågorna på sid. 40-41 i Språkplattformen (ta även hänsyn till de tre bilagorna Interkulturellt arbete, Språksamtal och Språkdomäner). Hur ser undervisningen ut idag när det gäller flerspråkighet, modersmål och minoritetsspråk? Beskriv ert interkulturella förhållningssätt och hur det idag kommer till uttryck i undervisningen. Känner ni till eller arbetar utifrån språksamtal och språkdomäner? Vad upplever ni att ni behöver utveckla vidare när det gäller att skapa en interkulturell förskola?

Kartläggning:

Vi har ett grundarbete utifrån allas lika värde där vi arbetar aktivt med att skapa respekt för varandras olikheter, tankar och åsikter och vi pedagoger har stort intresse och förståelse för barnens och vårdnadshavares mångfald. Vi ser dock att vi behöver undervisa mer kring människors olika bakgrund och ursprung, traditioner och kultur på ett systematiskt sätt för att det ska bli naturligt och återkommande i barnens vardag på förskolan.

Mål interkulturell förskola (ange mål utifrån det som framkommer i er kartläggning och läsning av bilagorna)

Mål: Att barnen ska på ett naturligt sätt i verksamheten få möta och bekanta sig med människors olika kulturer, traditioner, ursprung och språk.

Förväntade effekter (beskriv de förväntade effekterna tydligt! Vad ska ni göra annorlunda för att erbjuda en mer interkulturell utbildning än idag? Vad behöver ni tillföra i era rutiner, arbetssätt och strategier? Vilka effekter vill ni se för barnen?

Förväntade effekter: Att barnen visar ett ökat intresse för olika kulturer, traditioner och människors olikheter

Åtgärder och strategier (beskriv så konkrets om möjligt hur ni kommer att gå tillväga och vad ni kommer att förändra för att nå ert mål och de förväntade effekterna)

Åtgärder och strategier: Vi kommer tillföra material som ger barnen, både själva och ihop med oss pedagoger, möjlighet att möta olika världsdelars och länders traditioner och kulturer. Vi kommer bland annat tillföra spel, pussel och böcker med fokus på världen, människors och länders olikheter. Här kommer vi även ta hjälp av Fristad bibliotek för att hitta passande böcker. Vi kommer också be om böcker som lyfter dem svenska minoritetsspråken. För att väcka ett större intresse för världen och dess olika länder samt ge möjlighet till en vidgad världsbild kommer vi ta in antingen en karta eller jordglob som alltid finns framme där vi tillsammans kan utforska och upptäcka nya länder som en grund för vidare samtal kring dessa. På kartan kommer vi även skriva ut pratbubblor med hej på olika språk, både på de länder som finns representerade på Seglet de olika minoritetsspråken men även flera andra.

Vi kommer även låta barnen möta andra traditioner och kulturer genom att lyfta vissa högtider i den mångkulturella almanackan (ett urval av vilka som ska lyftas görs gemensamt på huset).

4. Läs- och skrivutveckling (jan/feb 2025)

Kartläggning och nulägesanalys av läs- och skrivutveckling: kartlägg hur er undervisning ser ut idag när det gäller barnens läs- och skrivutveckling utifrån reflektionsfrågorna på sid. 41 i Språkplattformen. Hur arbetar ni med högläsning samt val av och tillgång till böcker? Hur ser möjligheterna ut idag när barnens möjlighet till att utforska och utveckla läs- och skriftspråket? Beskriv hur ni idag arbetar för att utveckla barnens språkliga medvetenhet. Vilka behov ser ni framöver för att utveckla ert arbete ytterligare kring undervisning och läs- och skrivutveckling för barnen?

Kartläggning:

Mål läs- och skrivutveckling (ange mål utifrån det som framkommer i er kartläggning)

Mål:

Förväntade effekter (beskriv de förväntade effekterna tydligt! Vad ska ni göra annorlunda för att erbjuda barnen så goda förutsättningar som möjligt när det gäller läs- och skrivutveckling? Vad behöver utvecklas i undervisningen? Vad behöver tillföras i material, lärmiljöer och förhållningssätt? Vilka effekter vill ni se hos barnen?

Förväntade effekter:

Åtgärder och strategier (beskriv så konkrets om möjligt hur ni kommer att gå tillväga och vad ni kommer att förändra för att nå ert mål och de förväntade effekterna)

Åtgärder och strategier:

5. Före Bornholm (äldrehemvister) (30/8)

Arbetslaget beskriver hur ni kommer arbetat för att säkerställa att alla barn tar del av undervisning som utgår från materialet Före Bornholm. Beskriv också hur ni omhändertar återkopplingen från förskoleklass när det gäller språkdelen.

Planering Före Bornholm: Vi arbetar systematiskt med Bornholm en dag varje vecka i två mindre grupper där grupperna är indelade utifrån ålder/utveckling för att kunna utmana barnen på rätt nivå. Då Före Bornholm dessutom finns i två "åldersspann" har vi valt att fokusera på den första med de lite yngre och den andra för de lite äldre.

Planering återkoppling från förskoleklass: Vi kommer arbeta med alla de nedanstående punkter från skolan. Högläsning och berättande på olika sätt har vi som en del i våra mål och förväntade effekter och arbetar aktivt med att försöka få in detta minst en gång varje dag, vid vila, samlingar i både mindre och större grupp, före/efter måltider ibland mm. Vi arbetar med såväl Bornholm som praxis vid pedagogledda aktiviteter och ex praxissångerna tar vi ofta fram vid ex "förematensamling". I våra mindre grupper, framförallt med de äldsta, kommer vi även arbeta med att koppla bokstav till ljud. Vi arbetar även mycket med barnens namn, både genom bornholm, i vardagen på förskolan då barnens namn finns med på ex aktivitetstavlan och de dagligen får möta det, samt att vi har barnens namnbilder framme vid vår rit- och skrivstation, vi har även andra bild/ordkort där för att uppmuntra barnen att utforska skriftspråket. Här har vi också planscher med alfabet och siffror med skrivriktning samt stöttar barnen med penngreppet

återkoppling förskoleklass:

· Erbjuda många möjligheter till samtal och diskussioner ex kring matbord eller utifrån en bok

· Mycket högläsning, berättande på olika sätt samt samtal kring dessa.

· Arbete med Bornholm: Språklig medvetenhet - rim och ramsor, ord- och meningsdelar, stavelser mm

· Praxisalfabetet och praxiskedjan: språkljud, kunna urskilja första språkljudet i ett ord samt dela upp enkla ord i språkljud tex r-o-s

· Koppla samman bokstav med både dess namn och språkljud

· Läsa och skriva sitt namn

· Penngrepp

· Tydliggöra skrivriktning - hur bokstäver och siffror formas genom ex ”plansch”

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Uppföljning, utvärdering och analys

Veckoreflektion (görs av alla i arbetslaget under enskild PUT)

Vad har jag som pedagog gjort bra utifrån våra uppsatta mål och min viktiga roll i det språkutvecklande arbetet? Vilka åtgärder och vilken undervisning har jag arbetat med under veckan? Vad har intresserat barnen? Vilka effekter har jag kunnat se? Hur arbetar jag vidare framåt?

Reflektion:

Månadsanalys (görs gemensamt i arbetslaget en gång i månaden under gemensam PUT, utifrån veckoreflektionerna).

Vad har vi i arbetslaget gjort bra utifrån våra uppsatta mål och våra viktiga roller i den språkutvecklande undervisningen? Vilken måluppfyllelse ser vi? Vilka åtgärder och vilken undervisning har vi arbetet med och vilka effekter kan vi se av detta arbete? Vad har barnen intresserat sig för? Hur arbetar vi vidare framåt för att nå våra förväntade effekter?

Analys:

Terminsanalys (görs gemensamt i arbetslaget vid terminsskifte eller terminsslut under gemensam PUT, utifrån månadsanalyserna).

Hur ser måluppfyllelsen ut när det gäller våra mål och förväntade effekter? Har vi nått dit vi önskade? Om ja, vad var det vi gjorde som bidrog till detta? Om nej, vad kunde vi gjort annorlunda? Vilka är våra viktigaste lärdomar och erfarenheter när det kommer till 1. Pedagogens roll för ett språkutvecklande arbete, 2. Språkutvecklande lärmiljöer, 3. Interkulturell förskola och 4. Läs- och skrivutveckling?

Språkutveckling och språkstimulerande arbete, Seglet 2024 - 2025

Läroplanskopplingar

Matriser i planeringen

Uppgifter