Uranus Förskola avd. Staren Kristinehamns förskolors planering 24/25

På förskolorna i Kristinehamn har barnen huvudrollen, där organiserar vi vår målstyrda utbildning utifrån barnens behov. Barnens intresse, tankar och åsikter lägger grunden för vår undervisning. Barnen ska ges möjligheter att utforska, ställa frågor och våga utmana förväntade normer. Förskolan är den mötesplats där olikheter är en tillgång och där varje individ kan uppleva att den vill, kan och vågar. Vi utbildar för det som är och det som ska komma.

Förskolan stimulerar barns utveckling och lärande genom att skapa förutsättningar för alla barns rätt till kommunikation, delaktighet och inflytande

Planering utifrån målen:

Skapa förutsättningar för barnen att utveckla:

• fantasi och föreställningsförmåga
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans
• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften
• intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap

KOMMUNIKATION
-genom trygga relationer och lek

Var är vi?

Beskriv barngruppens nuläge utifrån arbetsplanens 5 fokusmål tillsammans med barnens intresse: 

Barnen  är intresserade av att leka  t.ex Hunden och benet. Barnen använder sin fantasi och själva välja vilket djur de vill vara i leken.

Barnen uppskattar att sjunga och är med och gör rörelser. Sången med persontecken är särskilt uppskattad, där barnen och pedagog tillsammans valt ut ett persontecken som symboliserar varje enskilt barn. 

I spontana leken använder barnen sin fantasi och föreställningsförmåga. Samspelet i leken fungerar bättre när det är färre barn. Barnen är intresserade av att bygga och konstruera med olika material.

Flera barn kan nu sätta ord på och förklara om de behöver stöttning och vår hjälp. Vi hör detta även i barnens lek hur de förklarar för varandra.

Vi ser ett stort intresse för skriftspråk och symboler. Barnen ser bokstäver i sin omgivning och kan tillhörande tecken till bokstaven eller är nyfikna på vad tecknet kan vara, de känner igen sina namn på tex namnlappar i samling och hallen. En del barn formar och skriver sitt namn eller bokstäver.

Vi ser att det vi gör i samlingen tar barnen vidare med sig i sin lek.

Hur lär sig barnen bäst i nuläget?

Vi ser att barnen lär sig bäst genom sång, ramsor och att vi upprepar med hjälp av konkreta föremål och lekar. Vi anser att barnen lär sig bäst när de får vara delaktiga och hörda i både mindre grupper samt i storgrupp. Genom att barnen känner en trygghet på förskolan vågar barnen utmana sig själva och på så vis erfara nya kunskaper. 

Vart ska vi?

Var finns utvecklingsbehoven utifrån läroplan och arbetsplanens 5 fokusmål?

Utvecklingsbehovet är ett ökat ordförråd, att kunna prata längre meningar, större ordförståelse. Vi vill utveckla barnens kommunikation, detta för att barnen ska kunna utveckla sin lek i det sociala samspelet samt till oss pedagoger. 

Vad vill vi ska hända, målet?

Vi vill utveckla barnens kommunikation för att barnen lättare ska kunna fantisera och använda sin föreställningsförmåga. Vi vill att barnen ska kunna uttrycka sig, göra sig förstådda, leka och samspela med varandra. Målet är att barnen ska få en större ordförståelse och kunna forma längre meningar. 

Vilka förändringar och förbättringar vill vi se, indikatorer?

Vi vill se att alla barnen vågar prova sig fram i det svenska språket, att alla barn känner igen sin namnbild, vi vill att de ska kunna följa med i en bok och att kunna samtala om berättelsen, att de ska förstå sammanhanget av boken, vi vill att de ska kunna fantisera en egen berättelse och komma med egna idéer eller tankar och kunna uttrycka sig med ord.

Hur gör vi?

Vilka kunskaper utifrån utvecklingsgrupper, beprövad erfarenhet, forskning eller litteratur behöver vi använda oss av för att lyckas?

Forskning visar på ett tydligt sammanhang hur högläsning för barnen utvecklar deras ordförråd och deras kommunikativa förmåga. Forskningen  har visat att barns kommunikation och språk utvecklas positivt då flera olika typer av kommunikationssätt och kommunikastionsstöd används, som tex bilder, gester, kroppsspråk och tecken (TAKK) som stöd till talet, detta gör det lättare för barnen att förstå och lära nya ord.

Utifrån utvecklingsgrupperna får vi tips och idéer samt ta del av kollegors erfarenheter hur vi kan arbeta vidare med barnens ordförråd genom högläsning.   

På vilket sätt ska vi förändra innehåll i lekar, aktiviteter, material och miljön för att anpassa och utmana barnens lärande, expanderat lärande?

Vi kommer att använda oss av ett längre projekt där vi startar upp med Pippi Långstrump till en början. Detta är ett projekt vi kommer att ha gemensamt med Lärkan. Vi kommer att använda oss utav drama och gestaltning, högläsning/bokpromenad där barnen får vara med och diskutera och reflektera om vad som händer i boken, vi tänker ha aktiviteter där barnen får vara delaktiga i berättandet om Pippi Långstrump, tillsammans med barnens olika frågor och intressen får vi se vart det här projektet tar oss vidare och vad barnen finner som mest intressant och utifrån det arbetar vi vidare utifrån våra fem mål.

Hur ska vi dokumentera förändringarna och/eller förbättringarna och få syn på barnens progression?

Genom att vi pedagoger reflekterar tillsammans om barnens progression och dokumenterar detta i deras enskilda lärloggar. Vi tänker använda oss utav videoobservation där barnen tex har en bokpromenad, gestaltar eller använder sig utav kreativt skapande.

Hur ger vi barnen inflytande och skapar delaktighet i sitt eget lärande?

Barnen får möjlighet till att genom berättandet själva skapa en saga, tex en flanosaga med bilder som stöd och att de själva kan få göra en bok med karaktärerna och tillhörande text och berätta och läsa för varandra.  

Vem gör vad och när?

Alla är lika delaktiga i planerandet och utförandet. 

Sammanställning av var är vi, vart ska vi och hur gör vi:

• Vi ska skapa förutsättningar för barnen att utveckla fantasi och föreställningsförmåga genom att:

• Vi ska skapa förutsättningar för barnen att utveckla förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans genom att:

• Vi ska skapa förutsättningar för barnen att utveckla förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld genom att:

• Vi ska skapa förutsättningar för barnen att utveckla ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften genom att:

• Vi ska skapa förutsättningar för barnen att utveckla intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap genom att:

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• fantasi och föreställningsförmåga,