Kooperativt lärande Solen Ht24

Kooperativt lärande är ett förhållningssätt som tar vara på barns unika egenart där olikheter i förmåga och erfarenheter hyllas och uppmuntras. Genom att använda och strukturera samarbete mellan barn där vuxna stödjer, uppmuntrar och leder lärandet framåt kan varje barn få hjälp att utveckla sin identitet. Det kooperativa förhållningssättet utgår ifrån demokratiska värden där möten mellan människor är centralt för vår kognitiva och emotionella utveckling. Lärande, identitetsskapande och språkutveckling sker när barn samverkar med sin sociala miljö. Detta behöver ske i en social och kulturell kontext där barnens kognitiva utveckling stöds av samtal och samarbeten med andra människor.

Syftet med kooperativt lärande är att bilda en gemenskap och samhörighet mellan barnen medan de tillägnar sig kunskaper och utvecklar förmågor och värden. Denna gemenskap ska innefatta demokratiska värden samt barns aktiva deltagande vid aktiviteter. Barn ska uppmuntras till att ställa frågor, be om hjälp och stödja och uppmuntra varandra. Varje barns individuella utveckling ska stödjas av att de får berätta sina tankar, jämföra med andra, ställa frågor och visa sin förståelse för varandra.

Kooperativt lärande utgår ifrån fem grundprinciper. De ger stöd och struktur för hur aktiviteter kan struktureras så att barn får positiva upplevelser tillsammans. Syftet är att barnen ska utvecklas mer genom aktiviteter där de samarbetar med varandra än om de hade gjort saker på egen hand.

·       Positivt ömsesidigt beroende

·       Samarbetsfärdigheter

·       Eget ansvar

·       Lika delaktiga och stödjande interaktion

·       Gruppreflektion

 

Kartläggning "VAR ÄR VI"?

Vi har precis kommit igång med kooperativt lärande i vår barngrupp. En del av pedagoger har gått på föreläsningar och workshop kring vad kooperativt lärande innebär i förskolan. Vi är i starten till att förankra vår undervisning kopplat till boken "Kooperativt lärande i förskolan och skolans första år". Dagligen ser vi att barnen är nyfikna på varandra och söker kontakt på olika sätt, både i vardagssituationer, lek och i spontan och planerad undervisning. Vi håller på att observera och kartlägga varje barns och gruppens intresse och behöv.
Prioriterade utvecklingsområden är barnens delaktighet och inflytande.
Vi vill ta reda på hur kooperativt lärande kan stötta barnen individuellt och på gruppnivå. Hur kan vi möjliggöra för gemenskap och samhörighet? Hur funkar barnen i barngrupp. Vi är nyfikna på hur de samarbetar och ta till vara sin sociala kompetens. Vad barnen har för intresse och vart de befinner sig i sin proximala utveckling.

 

Utvecklingsområde "VART SKA VI"?

Vi vill, med hjälp av de fem grundprinciperna i kooperativt lärande, skapa gemenskap och samhörighet i våran grupp. Vi vill att alla barn ska känna sig delaktiga och inflytande.

Prioriterat målområde:

Barnens delaktighet och inflytande.

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:
-förståelse för demokratiska principer och förmåga att samarbeta och fatta beslut i enlighet med dem.

Förväntat resultat:  

Förväntat resultat är att vi kan se en grupp som vill erbjuda varandra hjälp i barnens vardag, sträcka ut en hand till den som behöver det. Att barnen ska se varandra och kunna förstå innebörden i att alla behövs för att bli ett "vi" i gruppen och skapa en gruppkänsla. Vi vill att barn ska vara starka i sig själva och vara bra förberedda inför samarbete i förskoleklassen. Vi vill att barnen visar förståelse för vad det innebär att samarbeta samt att de själva vågar be andra om hjälp eller ser om någon annan behöver hjälp .I slutet av året vill vi att alla barnen ska förstå fördelen med att samarbeta och att hjälpas åt. Genom kooperativt lärande utmanas barnen i att lyssna in varandras perspektiv, tillsammans komma fram till en lösning och genomföra en uppgift. Stöd i forskning och vetenskaplig grund: 

Läroplanen för förskolan, (Lpfö 18), Skolverket

Läroplanen för Förskoleklassen (Lgr22), Skolverket

Kom igång med Kooperativt lärande | Förskoleforum (forskoleforum.se)

"I det kooperativa lärandet ses olikheter mellan barn som berikande (…) Oavsett förmåga och förutsättningar kan olikheter bli en styrka när dessa olikheter ses som möjliga lär tillfällen mellan barnen. Claes Nilholm (2013) kallar denna syn för gemenskapsorienterad inkludering. Inkludering är en upplevelse av gemenskap med andra i meningsskapande processer, där olikheter mellan barn ses som en tillgång och möjlighet för lärande." Fohlin, L., Fohlin, N., Wilson, J. 2020 (s.26) Studentlitteratur AB, Lund
"Genom att engagera barn i samverkan och interaktion med varandra stärks både deras lärande och deras sociala utveckling." " Fohlin, L., Fohlin, N., Wilson, J. 2020 (s.26) Studentlitteratur AB, Lund

Genomförande "HUR GÖR VI"?

Vilka aktiviteter/insatser ska vi göra, beskriv specifika handlingar som ska göras för att uppnå vårt utvecklingsområde

Vi lyssnar på barnens tankar genom att ge de möjligheten att uttrycka sina åsikter på olika sätt t.ex. intervjuer, reflektion efter en styrd aktivitet och i samtal under samlingar. Vi ställer frågor under den fria leken med syfte att utmana barnen för att utveckla de vidare. 

Vi vill att barnen ska känna sig trygga att uttrycka sina tankar fritt. Vi vill att alla ska vara medvetna om rätten till att uttrycka sina tankar och åsikter på ett respektfull sätt.

Aktiviteter ska erbjudas vardaglig där barnens tankar, delaktighet och reflektion får plats. Detta sker genom välplanerade aktiviteter styrda av en pedagog. Genom att vara närvarande och ledande pedagoger kommer vi se barnens framgång i utvecklingen och kunna planera vidare undervisning.

 

Hur låter vi barnen utforska, upptäcka, uppleva och lära: Vilka förmågor, färdigheter, begrepp ska barnen få möjlighet att möta, förstå och utveckla. På vilket sätt erbjuder vi det, hur och när? 

Genom att få testa, ta tid och utforska sig fram i mindre grupper och med medupptäckande pedagoger. Att vi pedagoger använder oss av medvetet språkbruk och sätter ord på det vi och barnen gör, får de möjlighet att uttrycka sina tankar och åsikter.

 

Det här behöver vi, förskollärare och övriga i arbetslaget, särskilt tänka på i vårt förhållningssätt och agerande: Barnsyn, atmosfär, attityd och förhållningssätt. Hur planerar och organiserar vi undervisningen så att alla barn känner sig kompetenta och upplever att de har goda förutsättningar för att leka, lära och utvecklas?

Insatser vi behöver fortsätta med är att leka med och leka nära, vara förebilder och skapa möten där barnen kan samspel på olika sätt. Skapa miljöer i vår verksamhet som uppmuntrar samspel och möten, att barnen känner sig trygga och nyfikna på att utforska och interagera mera med varandra.

Genom att vara ledande pedagoger kommer vi stödja barnens nyfikenhet och lust att utforska och lära sig mer. 

Skapa atmosfär och miljö som barnen känner att de själva "äger", en miljö som uppmuntrar till lek och lärande intrigeras tillsammans. Alla barn ska känna att de lyckas och utvecklas efter sina förmågor, både individuellt och på gruppnivå. För att möjliggöra detta skapar vi mindre grupper och vara närvarande som pedagoger. En språklig och social miljö som främjar leken, att vara lyhörd på barnens intressen och koppla till samspel mellan oss alla. Vi anpassar och gör utvecklingar främst i den mindre gruppen, för att stötta på individnivå för att barnen ska växa samt utvecklas. 

 

Hur ska lärmiljön utformas inne och ute: Fysiskt, socialt och språkligt för att främja lek, lärande, utforskande och skapande. Tillgång till material, anpassningar och tillgänglighet.

Hur kommer vi följa upp och utvärdera effekterna: vad ska dokumenteras? Vem/vilka ska dokumentera? Hur och när ska det dokumenteras och följas? 

• Under vilken tidsperiod ska vi arbeta mot de utvalda målen? Vi kommer jobba med miljöerna under hela året och förändra dem utifrån barnens intresse och behov.
• Hur ska vi följa upp arbetet mot målen, för att bedöma måluppfyllelsen?Vi kommer följa upp målen kontinuerligt och göra våra planeringar utifrån målen.
• Hur ska vi ta tillvara på den spontan undervisningen?Genom att vara härvarande och nyfikna pedagoger som är med barnen i deras lek kan vi ta tillvara på barnens spontana idéer och utveckla vidare. 

 

Vilket utvecklingsområde ser vi och vad är det vi vill uppnå, hur ser det ut när vi nått målen.

Prioriterat målområde: Beskriv prioriterat målområde och koppling till målformuleringar och taggar för läroplanen

Augusti - September 

- Omsorg utveckling och lärande: 

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:

• Självständighet och tillit till sin egen förmåga
• Nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära

 

Självständighet i förskolan är en viktig del av barns utveckling. Det handlar om att ge barnen möjlighet att utforska, lära sig och fatta beslut på egen hand.

-       Valfrihet: Genom att erbjuda barnen olika aktiviteter och material kan barnen lära sig fatta egna beslut och ta ansvar för sina val.

-       Problemlösning: Att uppmuntra barn att lösa problem själva, istället för att ge dem svaren stärker deras förmåga att tänka kritiskt och kreativt.

-       Dagliga rutiner: Att involvera barnen i dagliga sysslor som på och avklädning att plocka fram och städa bort efter sig hjälper dem att utveckla en känsla av ansvar och självständighet.

-       Social interaktion: Att ge barnen möjlighet att leka och samarbeta med andra främjar deras förmåga att kommunicera, vilket är en del av att vara självständig i sociala sammanhang.

Nyfikenheten driver barn att utforska sin omgivning, ställa frågor och söka svar. Kreativiteten uppmuntrar dem att tänka utanför ramarna och använda sin fantasi i olika aktiviteter som skapande, musik och drama/rollek.

Genom lek lär sig barnen sociala färdigheter, problemlösning och samarbete. Lek är också ett viktigt verktyg för att utveckla fin och grovmotoriken. Att skapa en stimulerande och trygg miljö där barnen känner sig fria att leka och experimentera är avgörande för deras lärande och personliga utveckling.

På förskolan stödjer vi dessa aspekter genom att erbjuda varierande aktiviteter, material och utrymmen som inspirerar till lek och kreativitet, samt genom att vara lyhörd för barnens styrkor intressen och behov.

 

September - November

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:

- Barns delaktighet och inflytande: 

• ·       Intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation. (Yngre barn)
• ·       Förståelse för demokratiska principer och förmåga att samarbeta och fatta beslut i enlighet med dem. (Äldre barn)

 

(Yngre) Att kunna uttrycka sina tankar och åsikter på ett tydligt och övertygande sätt är avgörande för att påverka sin situation. Det handlar både om att formulera idéer effektivt och att förstå hur man kan nå fram till andra på ett sätt som skapar engagemang och förståelse. Det handlar både om kroppsspråk, gester och miner. Hur visar barnen intresse? Och hur uttrycker de sina tankar och åsikter. På viket sätt kan barnen påverka sin situation?

(Äldre) Förståelse för demokratiska principer är grundläggande för att aktivt delta i ett demokratiskt samhälle. Demokratiska principer innebär att förstå vikten av att respektera olikheter och att arbeta för gemensamma lösningar genom dialog och samarbete. Det handlar också om att känna till och värdera aspekter som yttrandefrihet och jämlikhet.

-       Medvetenhet om rättigheter och skyldigheter

-       Delaktighet och engagemang: Aktivt delta i de aktiviteter som förskolan erbjuder.

-       Konsensusbyggande: Kunna lyssna på och respektera olika åsikter, samt arbeta mot gemensamma lösningar.

-       Beslutsfattande: att kunna fatta beslut baserade på fakta (böcker), diskussioner och demokratiska processer.

-       Kritiskt tänkande: Att kunna analysera och ifrågasätta information och argument vilket är viktigt för att kunna göra välgrundade val.  

 

September - November

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:

- Övergångar och samverkan:

·       I samverkan med lärare i förskoleklass, skola och fritidshemmet, utbyta kunskaper och erfarenheter samt information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barn utveckling och lärande.

·       Vid övergångar särskilt uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling.

Vad gör vi för att se barn utveckling och lärande och hur tänker vi progression i barns utveckling? Vad innebär progression för er och barnen?

Januari - Mars

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:

- Omsorg utveckling och lärande: 

• Självständighet och tillit till sin egen förmåga
• Nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära

Följ upp utifrån kartläggning och analys i september

 

Mars - Maj

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:

- Normer och värden: 

• ·       Öppenhet, respekt solidaritet och ansvarstagande.  

 

Att utveckla öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande. Kan göras genom:

Öppenhet

-       Uppmuntra barnen att dela sina tankar och känslor genom samtal. Ha regelbundna samlingar/möten där alla får möjlighet att uttrycka sig.

-       Mångfald och inkludering: Ta hjälp av böcker och material som representerar olika kulturer och perspektiv. Detta hjälper barn förstå och värdera olikheter.

-       Genom rollek kan barnen få möjlighet att sätta sig in i andras situationer och perspektiv.

Respekt

-       Modellerat beteende: Visa respekt i ditt eget beteende mot både barn och kollegor. Barn lär sig av att observera vuxna.

-       Tillsammans med barnen kan ni skapa regler som främjar respektfullt beteende, så som att lyssna när någon talar.

-       Ge positiv feedback när barn visar respekt för varandra det förstärker önskat beteende.

Solidaritet

-       Organisera aktiviteter som kräver samarbete, där barnen måste arbeta tillsammans för att nå ett gemensamt mål. (kopperativt lärande)

-       Gemensamma projekt där barnen får hjälpa varandra, till exempel i skapande verksamhet eller när de lär sig nya färdigheter.

-       Empatiövningar, genom att diskutera olika scenarier kan barnen lära sig förstå och känna med andra, vilket främjar solidariteten.

 Ansvarstagande

-       Individuella roller, ge varje barn ett ansvar i gruppaktiviteter som att hjälpa till med städning eller att ta hand om material. Det ger barn en känsla av att bidra.

-       Ha tillfällen under dagen där barnen får samlas och reflektera kring sina handlingar och beslut. Diskutera hur deras val påverkar andra och miljön.

-       Låt barnens sätta egna mål för vad de vill lära sig eller åstadkomma och planera hur de kan nå dessa mål. Detta främjar ansvaret för eget lärande.   

 

April - Maj

- Förskola hem: 

• Arbetslaget ska ta ansvar för att utveckla en tillitsfull relation mellan förskolan och hemmet.

Reflektera "HUR BLEV DET" och hur går vi vidare?

Frågor att ställa sig i reflektions och analysdelen i Unikum.

Analys innebär att undersöka olika delar av underlaget och komma fram till ett tydligt resultat som sammanställer delarna till en helhet. Att på ett trovärdigt sätt kunna bedöma resultat och måluppfyllelse.

Följande stödfrågor ligger kvar obesvarade i planeringen och kopieras senare med till ytorna under planeringen för reflektion och analys. 

 

• Har vi arbetat mot målen? Vilken måluppfyllelse ser vi? Hur vet vi det?
• Effekter i form av barns utveckling och lärande
• Är det några mål vi inte uppnått, vilka avvikelser finns det?
• Varför ser resultatet/förändringen ut som den gör? 
• Vad har vårt arbete gett för konsekvenser i utbildningen? Vad gjorde att det blev så?
• Vilka slutsatser drar vi?  Vad ska vi förändra och vad ska vi fortsätta med?
• På vilket sätt har utbildningens organisation och förutsättningar t ex miljö, material, pedagogik, kompetens mm påverkat resultatet?
• Har vi fungerande rutiner och olika typer av uppföljning som involverar såväl personal som barn och vårdnadshavare, för att få tillräcklig information om utbildningens kvalitet?

Läroplanskopplingar

Läroplan

• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande,
• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,
• förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,
• respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna, och
• ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.
• sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet,
• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,
• motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,
• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• fantasi och föreställningsförmåga,
• Kap 1. FÖRSKOLANS UPPDRAG Helhetssyn
• Kap 1. FÖRSKOLANS UPPDRAG Lek är grunden för utveckling, lärande och välbefinnande
• Kap 1. FÖRSKOLANS UPPDRAG Kommunikation och skapande
• Kap. 1 FÖRSKOLANS UPPDRAG Hållbar utveckling samt hälsa och välbefinnande
• Kap 1. OMSORG, UTVECKLING OCH LÄRANDE