MUSIKHISTORIA I ETT NORDISKT PERSPEKTIV

Musiken betyder mycket för människor.

Musiken spelar roll i vår historia.

Musik betyder olika saker beroende på vad vi utgår ifrån.

Musik har olika funktioner, olika uttryck och former i människors liv.

VAD

Vår moderna musikhistoria kan ses utifrån ett nordiskt perspektiv. Den kan studeras genom Europas folk och nationer.
Den kan också studeras mitt i händelsernas centrum, i västerlandets expansion och kolonialisation, via industrialism och nationalstatsbyggen fram till globaliseringen och vår medialiserade postmoderna nutid. Framför allt kan musikhistorien diskuteras, spelas, sjungas och gestaltas.

I år 6 påbörjas en musikhistorisk resa som avslutas först på vårterminen år 9. 
Syftet är att stimulera elevers delaktighet, lärande och kulturella intresse mot god omvärldsbildning och förståelse.

NÄR

Höstterminen v. 35-52. (Planerat kursinnehåll presenteras nedan under rubriken Lektion för lektion)

HUR

Elever deltar i ett klassgemensamt lärande.

Elever medverkar i ordinarie musikundervisning.

Elever får förståelse för vad musik kan vara, fungera och betyda i ett historiskt perspektiv.

Elever lär om ljud, ord och kommunikation.
Elever lär om folkmusik i ett nordiskt perspektiv.

Elever får spela och sjunga på gehör.
Elever får föreställa sig, samtala, gestalta och beskriva musiken och dess sammanhang och innebörder.

CENTRALA MÅL år 6

VARFÖR

Detta är det första arbetsområdet av fyra som handlar om musiken i människornas liv. Detta liksom kommande delkurser omfattar en kunskapsresa utifrån en gemensam utgångspunkt där ett planerat material ordnats i en s.k. storyline. I en sådan struktur skapas utrymme för situerade lärsammanhang där elevers initiativ, frågor och intressen bidrar till inriktning, innehåll, utformning och fokus. 

Med en storyline meningserbjuds eleverna en tydlig lärväg mot satta mål samtidigt som de kan uppleva det värdefullt med sin och andras medverkan och ansvar.

Den teoretiska bakgrunden är sociokonstruktivistisk och metoden är involveringspedagogisk när elevers föreställningar, tankar och aktivitet bidrar till hur undervisningen formas mot satta mål.

Syftet är att belysa musikens olika betydelser, funktioner, uttryck och former i människors liv. Syftet är också att stimulera elevers delaktighet, lärande, kulturella intresse mot god omvärldsbildning och förståelse.
Följande perspektiv appliceras på lärandet under hela serien musikhistoria:
Musik som kommunikation
Musik som social funktion
Musik som uttryck
Musik som estetisk form

Fyra musikhistoriska perspektiv fungerar som lärplattformar kring temat musikens betydelser för människor, deras liv och samhällen:

 År 6: Musikhistoria i ett nordiskt perspektiv. 

År 7: Populärmusikens historia.

 År 8: Musik i världen.

År 9: Konstmusikens historia

Den pedagogiska ansatsen: I detta första nordiska perspektiv upplever vi musiken genom att avgränsa oss geografiskt. Vi tittar runt, framåt, åt sidan och bakåt i tiden för att se vad musik kan ha haft för betydelser, form, uttryck och funktioner i olika kulturella sammanhang.
Vi börjar där vi befinner oss och utgår ifrån elevers upplevelser, tankar och förståelse. Vi tar avstamp i deras här & nu. Metodiken är sedan enkel; genom att lyssna och bemöta elevers frågor ges innehållet riktning, kvalitet och värde. Ett storyline-manus ger tydlig struktur  och när elever lär kan omvärldsbildande svar rör vi oss vidare i sammanhanget. Belöningen är att få följa dem under resans gång och att varsamt vidga perspektiven på, som i detta fall är, vad som kan vara musik utifrån olika utgångspunkter.

REDOVISNING

Elever visar sitt lärande genom att delta i all undervisning, i varje moment och sekvens som erbjuds för att utveckling ska ske mot mål.

Elever redovisar sitt lärande genom att reflektera kring undervisningens innehåll.

BEDÖMNING år 6

En framåtsyftande och konstruktiv undervisning innehåller alltid momentet formativ bedömning:

Elever bedöms i att de är delaktiga och i att de visar sitt lärande:Visat lärande i undervisningens olika musicerandemoment.

Visad förmåga att analysera och reflektera i samtal, samarbete som i utvärdering kring arbetsområdets innehåll och form.

Visad förståelse för eget lärande i individuell utvärdering, utvärderande samtal och i dokumentation mot kunskapsmålen.

KUNSKAPSKRAVEN

 

Jämför gärna följande sju kunskapskrav som hör till målen. De är här framskrivna på E, C och A-nivå.

UTVÄRDERING

En individuell skriftlig utvärdering med fokus på eget lärande kommer att begäras in i slutet av arbetsområdet, först och främst för att eleven själv ska få formulera det egna lärandet och för att eleven ska öva att föra dialog kring eget lärande. Elever övar att formulera vad man förstått och lärt sig liksom i förmågan att se sin utveckling, sin delaktighet och möjlighet att påverka. Dialogen förs i kommentarsfältet under denna lokala planering som finns i Unikum under fliken Planering. (Välj planering, välj ämnet musik, välj rätt planering och bläddra till slutet och skriv flera gånger om du vill - tills du är nöjd med din text och med responsen.) Elevers utvärderande texter används dels för att värdera arbetsområdets måluppfyllelse, innehåll och form och dels för att jämföra huruvida en rättvis bedömning sker av elevens förmågor mot kunskapskriterierna. Den reflekterande texten är ett metakognitivt kunskapsmål och påverkar bedömningen.

Undervisningen utformas också så att eleverna får möjlighet att reflektera i undervisning, i samtal och diskussioner under arbetets gång. Alla deltar dessutom i en avslutande klassgemensam utvärdering kring vad vi gemensamt som individuellt bedömer ha lärt oss och åstadkommit.

LEKTION FÖR LEKTION

V.35

1. Berätta och visualisera klassgemensamt.

2.  Dramatisering: Musiken före orden - tre grupper .
3. Ljud i naturen, ljud från sysslor, fågelsång, läten, meddela sig, varna, signalera,
    skapa lugn och ro, trygghet, onomatopoetiska ljud, de första orden. De första
    melodierna, pulserna, rytmerna. 
4. Samtal: Musik som kommunikation, som social funktion, som uttryck och estetisk
    form.

V. 36

1. Samtal: Folk i norden och länderna omkring. Berätta, fråga, visualisera livsmiljön,
    byarna, att bryta mark, sysslor och villkor i barnens liv och, flickor och pojkar och
    kullornas sommarjobb.
2. Vilka instrument? Sångens betydelse för känslan, för att signalera, för att
    skrämma vilda djur och sjunga för korna, getterna, fåren.
3. Berätta och dramatisera om fäbodjäntornas vall om somrarna.
4. Sångteknik: Kulning, kraftfull sång för att signalera. Vi kular: signal hem som ekar 
    via skog och berg, för att locka på korna och läten för att skrämma
    vilda djur.
5. Lär ut: Jag vill gå vall.
6. Berätta och sjunga via pianot: (Färdigt material bl.a från Sångboken) 
    Jag vill gå vall, s. 91
    Kling, klang klockan slår, s.95
    Jag vet en dejlig rosa, s. 90
    Limu, limu, lima, s. 100
    Man borde inte sova, s. 102
               
V. 37

1. Berättelse: Horgasägnen ifrån Horga i Hälsingland.
2. Samtal om sagan, sägnen, sånger och legender som lärande berättande.  
    Om allmogens arbete, kvällar, vintrar och kunskap i muntlig tradition.
    Om vidskepelse och att uppfostra unga så att de är försiktiga.
3. Sången och texten.
4. Melodispel på piano. Tre fraser utantill på gehör, två och två.

V. 38

1. Repetition: Musiken före orden, Livet och musikens funktion på landsbygden; vallflickornas och bondpojkarnas tid?
2. Dans: Aspelöv och lindelöv?                                                                                       3. Repetition: Ackord, toner, melodi, puls, klang. Om att sjunga, spela och leka.
    Om sinnen och känslan att ana sig till något?
4. Alla övar och redovisar Horgamelodin.
5. Samtal: Musik som kommunikation, som social funktion, som uttryck och estetisk
    form.


V. 39

1. Lär ut texten, sången, rörelserna i "Natten har flytt".
2. Klangspel på tonblock, melodin.
3. Sångövning två och två.
4. Samtal om sångens olika uttryck och kvaliteter och kunskapskraven.
5. Elever sjunger upp i cirkeln.
6. Alla får formativ respons i gemensamt samtal.
6. Vi sjunger i kanon.


V. 40

1. Inled: Naturens betydelse i svenska sånger.
2. Berätta om en modern sensommarsång, som innefattar lek, spel och funderingar:
   "Jag glömde mina träskor".
3. Lär ut texten.
4. Lär ut sången.
5. Lär ut tonspel på klangblock.
6. Berättar om klanger, mollackord, tonnamn.
7. Alla får spela varje av fem ackord.
8. Lär ut leken.
9. Leker tills alla fått vara "mås".
10. Berättar om känsla, ett sinne s.om skapar föreställningar, som gissa och anar sig
      till ett svar.

V.41
1. Folktro- Berätta och visualisera i klassgemensamt samtal
2. Samtal: Fostran, folksaga, folksägen, berättelser, ramsor, vidskepelse, tomtar,  troll,
    knytt...
3. Samtal utifrån Astrid Lindgrens natur/Ronja Rövardotter: Visa filmklipp på sånger.
4. Sång: Vargvisan.

V. 42

1. Sång: Liten Karin (med trumma, rassla, claves och turtagning, 12 verser).
2. Sång: I kungens stora slott.. liten piga.
3. Repetition: Om Vasatidens förändringar, fler barn, Om att tolka fram budskap i sagor, sägner, folksånger och i moderna berättelser och nya filmer. (Ex; Croodarna, Hitta  Nemo, Wall-E, Lejonkungen, båda dessa sånger, Horga, Grimm, HC Andersen m.fl.)
4. Samtal: Om lärande. om berättandets funktion när det inte fanns skolor...
3. Sång och ringdans: Jag gick mig ut en afton.

V. 43

1. Samtal: Gustav Vasa, staten  och kungamakten, nationen ska växa och bli modern,
    ex. byaskiftet, större byar och städer, krigsmakt och handel,  Hansan, krigs- och
    handelsskepp, soldater, soldattorp
   (Raskens) Adeln, herresäten, markägare äger jobben.
2. Drängar och pigor söker sig till städer, jobb i stadsmiljön, statsråd-torghandel, ....bödeln och gatubarnen.
3. Invandrare som tar med sig kunskaper; hantverk, juridik, statskunskap. Barn kan få
    gesällbrev! 
4. Gustav Vasa avskaffar den katolkska kyrkan, bryter med påven, inför protestantism, tar alla rikedomar, skapar statskyrka. Alla ska läsa! Alla ska leva gudfruktigt och lära sig katekesen                                                                               . 
7. Sång: Gesällvisan.
8. Berättar att det nog inte var ett enkelt liv men att det i jämförelse kunde ses som det bästa som kunde hända en liten pojke                                                              9. Samtal: Om en modernare tid; vad innebar den för unga flickor och pojkar?
7. Sång: Jag gick mig ut en afton.
8. Lär ut dansleken.


HÖSTLOV

V. 45
1. Gitarren; genomgång, ergonomi, förhållningssätt, känsla genom instrumentspel, att spela tillsammans, att lyssna mer än man låter.                                                             2. Ackord: tyda diagram och spela: Em, D, G, A, C, B7, Dm, Am...
3. Sång: Maria går på vägen.Om Björn Afzelius, visa, ballad, Liten Karin, budskap.      4. Lyssna-läxa 1: Maria går på vägen med Björn Afzelius och med Imperiet                 5. Lyssna-läxa 2: Flickan och kråkan med Mikael Wiehe och Timbaktu. (Finns på  Spotify och Youtube)         

V. 46
1. Gitarren; repetition, ergonomi, förhållningssätt, känsla genom instrumentspel, att spela tillsammans, att lyssna mer än man låter, anslag, följsamhet.                            2. Ev. egen låt på ackordföljd: tyda diagram och spela: Em, D, G, A, C, B7, Dm, Am...
3. Sång och spel: Sång till Friheten                                                                 .              4. Samtal: Budskap i balladen om Liten Karin, Maria går på vägen, Flickan och Kråkan och Sång till Friheten..

V. 47
1. Berätta och visualisera i klassgemensamt samtal kring asatro och kristnandet under tidig medeltid och om munkarnas och nunnornas liv. 
2. Asar, vikingar och deras musik:
3. Berätta och visualisera i klassgemensamt samtal kring munkarnas och nunnornas
    liv. Berätta om katolicismen, ärkebiskopen i Skara och Påven.
4. Musik av munkar i kloster:
4. Musik av nunnor:
5. Sång:
6. Samtal: 

V. 48
1. Medeltid - Berätta och visualisera i klassgemensamt samtal hovet, adeln och krig.
1. Musik för nordens kungar:
2. Krigsmusik:
3. Musik från slott till koja:
4. Dans: Pavanne:
5. Medeltid - Berätta och visualisera i klassgemensamt samtal.
6. Berätta och visualisera de borgerliga miljöernas framväxt: Städer, statsmurar,
    kungadömen, gatuljud. Stadsmiljöns nya behov, nya hantverk, nya strukturer.
7. Musik i slott och koja.                                                                                                   8. Danslek: Törnrosa

 V. 49
1. Berättar luciasägnen
2. Presenterar ett urval luciasånger
3. Samsång: Genomgång av materialet.
4. Körsång: Sångsätt och stämsång.
5. Svensk tradition ur asatro och folkhem till kristen och förkristen tid.

V. 50 
1. Samtal: Julen i medeltida förkristen tid.
2. Samtal:  Julen i borgerlig tradition
3. Samtal: Nutida jul.
4.Lyssningsövning: Högtid i svenska statskyrkan.
5. Lyssningsövning: Högtidsmusiken i statskyrkan.
6. Samtal: Jul i nutida hem.
7. Samsång: Genomgång av materialet.
8. Körsång: Sångsätt och stämsång.

V. 51
1. Samsång: Julmusik ur materialet från föregående vecka.
2. Samtal: Om musik som kommunikation, som social funktion, som uttryck och
    estetisk form
3. Utvärderingssamtal.
4. Läxa: Skriv i Unikum om eget lärande.
5. Fritt val? (Oftast önskad: Jag glömde mina träskor)

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Sång, melodispel och ackompanjemang i ensembleform i olika genrer.
• Gehörsmusicerande efter musikaliska mönster, till exempel ackordföljder, perioder och kompmodeller.
• Imitation och improvisation med röst och instrument, rytmer och toner.
• Musikskapande med utgångspunkt i musikaliska mönster och former, till exempel ackordföljder och basgångar.
• Rösten som instrument för olika vokala uttryck, till exempel sång, jojk och rap.
• Ackord- och melodiinstrument, bas och slagverk för melodi- och rytmspel eller för ackompanjemang.
• Rytm, klang och dynamik, tonhöjd, tempo, perioder, taktarter, vers och refräng som byggstenar för att komponera musik i olika genrer.
• Musiksymboler, grafisk notation, noter och ackordbeteckningar.
• Ljudets och musikens fysiska, tanke- och känslomässiga påverkan på människan i olika sammanhang. Hur musik används för påverkan och rekreation och i olika rituella sammanhang.
• Ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om musicerande och om intryck samt upplevelser av musik.
• Musik till sammans med bild, text och dans. Hur olika estetiska uttryck kan samspela.
• Indelningen i stråk-, blås-, sträng-, tangent- och slagverksinstrument.
• Konstmusik, folkmusik och populärmusik från olika kulturer och deras musikaliska karaktärsdrag.

Kriterier

• Eleven kan delta i gemensam sång och följer då i någon mån rytm och tonhöjd.
• Eleven kan även spela delar av en enkel anpassad melodi-, bas- och slagverksstämma samt bidra till ackompanjemang på ett ackordinstrument med några ackord.
• Dessutom sjunger eller spelar eleven på något instrument i viss mån med timing.
• Eleven kan delta i gemensam sång och följer då relativt säkert rytm och tonhöjd.
• Eleven kan även spela övervägande delar av en enkel anpassad melodi-, bas- och slagverksstämma samt ackompanjera på ett ackordinstrument och byter då några ackord med flyt.
• Dessutom sjunger eller spelar eleven på något instrument med relativt god timing och med relativt passande karaktär.
• Eleven kan föra utvecklade resonemang om eget och andras musicerande.
• Eleven kan även uttrycka sig på ett utvecklat sätt om egna musikupplevelser samt beskriva och ge exempel på hur musik kan påverka människor.
• Dessutom kan eleven med relativt god säkerhet urskilja och ge exempel på musikaliska karaktärsdrag från olika genrer och kulturer.
• Eleven kan delta i gemensam sång och följer då med säkerhet rytm och tonhöjd.
• Eleven kan även spela en enkel anpassad melodi-, bas- och slagverksstämma samt ackompanjera på ett ackordinstrument och byter då ackord med flyt.
• Dessutom sjunger eller spelar eleven på något instrument med god timing och med passande karaktär.
• Eleven kan föra välutvecklade resonemang om eget och andras musicerande.
• Eleven kan även uttrycka sig på ett välutvecklat sätt om egna musikupplevelser och beskriva och ge exempel på hur musik kan påverka människor.
• Dessutom kan eleven med god säkerhet urskilja och ge exempel på musikaliska karaktärsdrag från olika genrer och kulturer.
• Eleven kan föra enkla resonemang om eget och andras musicerande.
• Eleven kan även uttrycka sig på ett enkelt sätt om egna musikupplevelser samt beskriva och ge exempel på hur musik kan påverka människor.
• Dessutom kan eleven med viss säkerhet urskilja och ge exempel på musikaliska karaktärsdrag från olika genrer och kulturer.
• Dessutom kan eleven med viss säkerhet ge exempel på instrument från olika instrumentgrupper.
• Dessutom kan eleven med relativt god säkerhet ge exempel på instrument från olika instrumentgrupper.
• Dessutom kan eleven med god säkerhet ge exempel på instrument från olika instrumentgrupper.