Lek med matematiken

Syfte

Vi vill stärka barnens matematiska förmågor och fånga det matematiska lärande som sker i vardagliga situationer och i leken på förskolan. Vi utmanar barnen vidare i planerade aktiviteter.

Vad?

Vi utgår ifrån Alan Bishops teorier om vad matematik är. Alan Bishop har formulerat sex fundamentala matematikaktiviteter. Genom att se på matematik genom indelningarna får vi en bredare och mer mångsidig uppfattning om vad matematik i barnens värld kan vara.

Dessa 6 matematiska aktiviteter är: 

1. Förklaring och argumentation

Motiveringar och förklaringar, resonemang och logiska slutsatser. Barn sätter ord på sina tankar, de diskuterar med andra och försöker förstå och förklara.

 

2. Lokalisering

Att hitta, orientera sig i rummet –lokalisering och placering.

Barn lär sig hitta på förskolan, vägen hem och var lekmaterial har sin plats i lek- och lärmiljöerna på förskolan. Vi skapar mentala kartor för att orientera oss i omgivningen.

 

3. Design

Former och figurer, mönster och symmetri, arkitektur och konst.

Barn hittar likheter och skillnader på föremål. Genom att sätta ihop former kan man skapa mönster. Byggleken med olika klossar stimulerar ”form- och arkitekturtänkande”. Barn skapar symmetriska mönster när de ritar och målar. Genom att noggrant studera en förlaga får barnen inspiration till att avbilda. 

 

4. Räkning

Räkning, antalsord, räknesystem och talsystem.

Barn visar antal med hjälp av fingrarna. Barn ramsar talraden, spelar spel med tärningar och använder räkneramsor. De börjar samtala om addition. 

 

5. Mätning

Jämförelser, måttenheter och mätsystem, längd, area, volym, tid, vikt och pengar.

Barn jämför vem som är längst och vem som är äldst. De mäter upp små plastbjörnar i balansvågen och då får en uppfattning om jämvikt. Sandlek utomhus ger en förståelse för volym. Timern, exempelvis vid toalettbesök, ger en känsla av tid. Även vår väggkalender gör så att barnen upplever vad som är en dag, en vecka och en månad. Många samtal kring kalendern förekommer.

 

6. Lekar och spel

Rollekar, fantasilekar, kurragömma, organiserade regellekar, strategispel, tärningsspel, pussel.

Barn leker på olika sätt beroende på ålder och situation. Rolleken bygger på föreställningen om en handling, en ordningsföljd och ett logiskt samband. I många spel utmanas barn att räkna och att tänka logiskt.

Hur?

Vi pedagoger är närvarande i det som barnen gör på förskolan. Vi uppmärksammar barnen på de matematiska aktiviteter vi ser i deras vardag och lek och utmanar barnen därifrån. Vi gör gemensamma reflektioner över vad vi ser för matematiskt lärande och planerar in undervisningsstunder som utmanar barnens matematiska förmågor vidare. 

Vi pedagoger skapar utrymme för detta under verksamhetens gång, i vardagliga situationer, under samlingstillfällen, projektarbetet och spontant i barnens lek och utforskande. Vi använder oss av blandat material, varierade uttryckssätt och digitala verktyg för att stimulera och möjliggöra nya upptäckter. 

1. Förklaring och argumentation
Förslag på aktiviteter:

Vi leker med bilder eller föremål: En ska bort, ingenting är fel. 

Stå på led, gå tjugo steg framåt, hur kommer det sig att vi kom olika långt? 

Vi räknar tillsammans, innan vi går iväg i ledet innan utflykten.

Vi räknar halva och fjärdedels frukt, vid fruktsamlingen...

I sången och rim- och ramsor utmanas barnen i mycket matematik t.ex "5 små fingrar har jag".

2. Lokalisering
Förslag på aktiviteter:

På, under, framför, bakom… Lek med prepositioner. 

Var bor vi? Karta över Uppsala med bilder på barnens hus.

Vi promenerar till barnens egen port, där de bor. Vi dokumenterar och lär oss om siffror. 

Perspektivseende. Vad kan du se om du står på en bestämd plats? Titta i en ”kikare”? Vad är nära/långt borta? Hur kan man veta det? Även med bilder.

Orientering. Följ en enkel karta till några platser och samla symboler/färger/siffror…

3. Design
Förslag på aktiviteter:

Former: leta geometriska former överallt, gör former av den egna kroppen.

Sortering, till exempel storleksordning, kategorier (bildmaterial finns)

Mönsterskapande: symmetriska mandalamönster (rita och färglägg eller skapa av föremål eller naturföremål och fotografera), se och skapa upprepade mönster i sekvenser (rita, måla, klippa, klistra eller använd föremål), skapa valfria mönster av ”loose parts” inom ram.

4. Räkning
Förslag på aktiviteter:

Grundläggande addition, grundläggande subtraktion, tio-talsbyten  

Tiokompisar

Hur ser siffrorna ut, hur ser plus-, minus- och likamedtecken ut?

5. Mätning 
Förslag på aktiviteter:

Mäta pinnar i skogen, ”hitta en pinne som är lika lång som din arm” osv. 

Mäta sin längd, sin arm, sin fot, sin tumme… Skriva siffrorna. Jämföra de egna siffrorna efter några månader.

Prova volym genom att ösa med röda linser eller vatten.

Måttenheter, mätsystem. Använd millimeter, centimeter, meter, deciliter, liter, kilo.

Dela frukt så det blir lika, halvor, fjärdedelar, osv

Bygg ihop ”en hel” av delar. Eget material.

Vad hinner vi på en viss tid? Timer. Hur lång tid tar en viss aktivitet?

Känna jämvikt i kroppen. Kvastskaft, påsar. Samarbete.

6. Lekar och spel
Förslag på aktiviteter:

Mjölkförpackningskorkar med siffror och prickar inne, använd som ett memory

Kort med siffror och saker, använd som ett memory, 

Tärningsuppdrag, eget material: kort med tärningsprickar

Yatsy: i ordningsföljd (först ettor, sen tvåor osv) Ser barnen hur många prickar det är utan att räkna dem?

Pussel i olika svårighetsgrad

Sånglekar/lekar, exempelvis Den gyllengula fågeln, Hur mycket är klockan, farbror Björn, En och tjugo.

När?

Det sker under dagen både som planerad och spontan undervisning. 

Vi har många samlingstillfällen, innan fruktstunden, före lunch och innan mellanmålet, då denna undervisning sker.

Under alla rutinsituationer och den fria leken sker spontan och planerad undervisning. T.ex när barnen lägger pussel, konstruerar med olika byggmaterial...

Dokumentation

Vad ska dokumenteras? Undervisningssituationer, både planerade och spontana.

Gruppens lärande/upplevelser beskrivs i grupplärloggen.

Barnens individuella lärande/upplevelser beskrivs i de individuella lärloggarna i matematik.

Vilka?

Gullvivans barn och pedagoger. barn och pedagoger  

När?

Under höstterminen 2024 och vårterminen 2025.

Utvärdering:

På Gullvivans  avdelningsplaneringar tar vi upp den pågående processen och detaljplanerar fortlöpande. Under vårterminen 2025 skriver vi de matematiska individuella lärloggarna inför de kommande utvecklingssamtalen.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,
• förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
• förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• utmana barnens nyfikenhet och förståelse för språk och kommunikation samt för matematik, naturvetenskap och teknik,