Privatekonomi och samhällsekonomi

Hur åker våra pengar runt i samhället? Hur fördelas pengarna i våra hushåll? I detta arbetsområde kommer du få lära dig om ekonomi och hur det cirkulerar runt i vårt samhälle och privatliv. Du kommer också att få en inblick barns levnadsvillkor i Sverige och hur du kan koppla nyhetsartiklar till det ekonomiska kretsloppet.

Vi inleder arbetsområdet med att gå igenom privat och samhällsekonomi. Vi kommer att göra det genom gruppdiskussioner, kooperativa övningar som "karusellen" samt genom högläsning. 

Under arbetsområdets gång kommer vi att se Binogi-avsnitt om hur ränta fungerar och barns levnadsvillkor i Sverige mm. Vi kommer att lära oss nya ord och begrepp med bl.a. kooperativa övningar.

 

Vi ska läsa och analysera strukturen och de språkliga dragen för ett repotage (en beskrivande text).

Vi skriver en gemensam beskrivande text där vi informerar om konsumtionens påverkan. 

Vi ska ha grupparbete där ni tillsammans planerar en budget.

Vi ska skriva egna förklaringar till det ekonomiska kretsloppet och resonerar om svenska barns levnadsstandard. 

Vi ska också skapa en presentation om en nyhet som sedan ska presenteras med kopplingar till ekonomi med ett källkritiskt förhållningssätt. 

 

Det slutliga målet är att..;

Samhällskunskap 

• Du kan använda och förstå ämnesspecifika begrepp när du motiverar privat och samhällsekonomi. 
• Du ska ha kunskaper om hur det ekonomiska kretsloppet fungerar. 
• Du ska kunna ge exempel på hur människor försörjer sig. 
• Du ska kunna hitta information på nätet med en källkritisk medvetenhet. 

Hemkunskap 

*  Du ska kunna ge exempel på olika sätt att spara och betala.

* Du kan ge exempel på vad som kan påverka en konsumtion. 

Dina kunskaper bedöms genom..;

• Skriftliga eller muntliga motiveringar.
• Muntliga diskussioner, individuellt skriftligt arbete, grupp/ enskild redovisning. 

Läroplanskopplingar

Syfte

• kunskaper om ekonomi och konsumtion i hemmet, och
• förmåga att värdera val och handlingar som förekommer i ett hem utifrån hur de påverkar hälsa, ekonomi och miljö.
• kunskaper om sociala, ekonomiska, politiska, rättsliga och mediala förhållanden och strukturer i samhället, och
• förmåga att analysera samhällsfrågor ur olika perspektiv och kritiskt granska hur de framställs i olika källor.
• förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• förmåga att söka information från olika källor och värdera dessa, och
• förmåga att söka information från olika källor och värdera dessa.

Centralt innehåll

• Ungas privatekonomi. Relationen mellan sparande och konsumtion. Olika sätt för att betala och spara.
• Privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion.
• Det offentligas ekonomi. Vad skatter är och vad kommuner, regioner och stat använder skattemedel till.
• Exempel på skilda ekonomiska och sociala villkor för barn, i Sverige och i olika delar av världen.
• Hur budskap, avsändare och syfte kan urskiljas och granskas med ett källkritiskt förhållningssätt i såväl digitala medier som i andra typer av källor som rör samhällsfrågor.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. Disposition med inledning, innehåll och avslutning. Stödord, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och i söktjänster på internet.

Kriterier

• Eleven ger exempel på olika sätt att spara och betala och beskriver på ett enkelt sätt vad som kan påverka konsumtionsval.
• Eleven ger exempel på olika sätt att spara och betala och beskriver på ett utvecklat sätt vad som kan påverka konsumtionsval.
• Eleven ger exempel på olika sätt att spara och betala och beskriver på ett välutvecklat sätt vad som kan påverka konsumtionsval.
• Eleven visar grundläggande kunskaper om förhållanden och strukturer i samhället. Eleven beskriver enkla samband inom olika samhällsstrukturer. Eleven för enkla resonemang om hur människor kan påverka och påverkas av förhållanden och strukturer i samhället.
• Eleven för enkla resonemang om samhällsfrågor utifrån kunskaper om förhållanden och strukturer i samhället. Eleven granskar information och åsikter som rör samhällsfrågor i olika källor med enkla källkritiska argument.
• Eleven visar goda kunskaper om förhållanden och strukturer i samhället. Eleven beskriver förhållandevis komplexa samband inom olika samhällsstrukturer. Eleven för utvecklade resonemang om hur människor kan påverka och påverkas av förhållanden och strukturer i samhället.
• Eleven för utvecklade resonemang om samhällsfrågor utifrån kunskaper om förhållanden och strukturer i samhället. Eleven granskar information och åsikter som rör samhällsfrågor i olika källor med relativt välgrundade källkritiska argument.
• Eleven visar mycket goda kunskaper om förhållanden och strukturer i samhället. Eleven beskriver komplexa samband inom olika samhällsstrukturer. Eleven för välutvecklade resonemang om hur människor kan påverka och påverkas av förhållanden och strukturer i samhället.
• Eleven för välutvecklade resonemang om samhällsfrågor utifrån kunskaper om förhållanden och strukturer i samhället. Eleven granskar information och åsikter som rör samhällsfrågor i olika källor med välgrundade källkritiska argument.
• Eleven samtalar om bekanta ämnen på ett sätt som till viss del upprätthåller samtalen. Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga framställningar med i huvudsak fungerande inledning, innehåll och avslutning och viss anpassning till syfte och mottagare.
• Eleven söker och väljer med viss säkerhet information från ett avgränsat urval av källor och presenterar informationen med egna formuleringar och ämnesspecifika ord och begrepp. Eleven för enkla resonemang om informationens användbarhet.
• Eleven samtalar om bekanta ämnen på ett sätt som upprätthåller samtalen relativt väl. Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga framställningar med fungerande inledning, innehåll och avslutning och relativt god anpassning till syfte och mottagare.
• Eleven söker och väljer med relativt god säkerhet information från ett avgränsat urval av källor och presenterar informationen med egna formuleringar och ämnesspecifika ord och begrepp. Eleven för utvecklade resonemang om informationens användbarhet.
• Eleven samtalar om bekanta ämnen på ett sätt som upprätthåller samtalen väl. Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga framställningar med väl fungerande inledning, innehåll och avslutning och god anpassning till syfte och mottagare.
• Eleven söker och väljer med god säkerhet information från ett avgränsat urval av källor och presenterar informationen med egna formuleringar och ämnesspecifika ord och begrepp. Eleven för välutvecklade resonemang om informationens användbarhet.
• Eleven samtalar om bekanta ämnen på ett sätt som till viss del upprätthåller samtalen. Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga framställningar med i huvudsak fungerande inledning, innehåll och avslutning och viss anpassning till syfte och mottagare. Elevens muntliga kommunikation kan i olika grad innehålla andraspråksdrag beroende på den innehållsliga och tankemässiga komplexiteten.
• Eleven samtalar om bekanta ämnen på ett sätt som upprätthåller samtalen relativt väl. Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga framställningar med fungerande inledning, innehåll och avslutning och relativt god anpassning till syfte och mottagare. Elevens muntliga kommunikation kan i olika grad innehålla andraspråksdrag beroende på den innehållsliga och tankemässiga komplexiteten.
• Eleven samtalar om bekanta ämnen på ett sätt som upprätthåller samtalen väl. Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga framställningar med väl fungerande inledning, innehåll och avslutning och god anpassning till syfte och mottagare. Elevens muntliga kommunikation kan i olika grad innehålla andraspråksdrag beroende på den innehållsliga och tankemässiga komplexiteten.