Till grund för förskolans systematiska kvalitetsarbete ligger Läroplan för förskolan, Utbildningsnämndens verksamhetsplan och FN:s globala mål för hållbar utveckling.

Mål – anger inriktningen på utbildningen i förskolan och därmed den förväntade kvalitetsutvecklingen samt hur den bidrar till varje barns utveckling och lärande.

Målområden: Pedagogiska handlingar och pedagogiska miljöer, i ett tematiskt och processinriktat arbetssätt. 

Målkriterier – tecken på eller bevis på att utveckling pågår/målet är uppnått, det som förväntas synas i utbildningen. Det som förklarar innebörden i målet.

Målkriterier:

Pedagogiska handlingar: Våra pedagogiska handlingar och förhållningssätt grundar sig i läroplanens intentioner i ett tema- och processinriktat arbetssätt, i relation till barnens utveckling. Ett lek- och språkutvecklande arbetssätt genomsyrar hela förskolans utbildning.

Pedagogiska miljöer: Förskolans miljöer är uppbyggda och materialet medvetet valt utifrån läroplanens intentioner och ett tema- och processinriktat perspektiv. Miljö och material är tillgängligt för alla och leder till progression. Miljön innehåller mötesplatser som syftar till lek– och språkutveckling.

Dokumentation – metoder för datainsamling, t.ex. lärloggar, observationer, självskattning, intervjuer.

Följa struktur samt ”Underlag för arbetslagsreflektion”

Följa struktur samt ”Underlag för vp”

Nuläge – barns kunnande, erfarenheter och intressen just nu utifrån kriterierna. Hur undervisningen ser ut just nu utifrån kriterierna. Det första nuläget används för att senare jämföra och beskriva resultatet. 

Första nuläget:

Pedagogiska handlingar:

- Vilka lek- och språkutvecklande arbetssätt används idag? 

3/9 - Vi har utvecklat TAKK arbetet och försöker använda det mer i den vardagliga kontexten samt använder oss av bildstöd till samtliga barn. Vi använder oss av Polyglutt, högläsning, språkpåsar och språklådor.

- På vilket sätt jobbar vi tema-processinriktat idag?

3/9 - Vi har bekantat oss med skogen och tittat på insekter såväl med bilder, fysiskt och digitalt.

Pedagogiska miljöer:

- Vilka läroplansmål avspeglas och finns tillgängliga i miljön? 
3/9 - Bygg och konstruktion. Vi har bilder uppsatta med Takk tecken i de olika rummen på avdelningen. Vi har en tema-hörna.

- Vilka mötesplatser har vi? 
3/9 - Bygghörnan, hemvrån, läshörnan, brandbilen och tåget samt tema-hörnan.

- På vilket sätt ger vi möjlighet till progression för barnen?

  3/9: Vi erbjuder olika material beroende på ålder och nivå.

Första nuläget barn: 

Beskrivs i underlag för utveckling/utvecklingssamtalsmall i Unikum i oktober -24

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet – kunskap från vetenskapliga studier, tillsammans med de professionellas erfarenheter och kunskap.
Kortfattad sammanfattning av vald relevant forskning som kopplas ihop med er undervisning:

Valfri del ur: ”Språkrika lärmiljöer för förskolans yngsta”; Emilia Larsson Samoladas, Moa Bäversten, samt 

Nätverksrepresentanternas urval:

IKT: "Digital kompetens i en föränderlig tid"

NT/Matematik: "Den röda tråden - Om progression och likvärdighet i förskolan"; Lena Edlund (red)

Grön flagg: Ute lär vi på ett annat sätt | Förskoletidningen (forskoletidningen.se)

Lek och Bokväckarglädje:

Trygghetsplan:

Arbetsprocesser – undervisningens innehåll och organisation, pedagogers förhållningsätt och undervisningsstrategier.
Beskriv hur undervisningen ska genomföras:

Våra pedagogiska handlingar ska grunda sig i ett lek- och språkutvecklande arbetssätt. De pedagogiska handlingarna ska utgå från ett temainriktat arbetssätt och ta vara på barnens intressen.  

Dessa pedagogiska handlingar ska vi använda:

Vi ska fördjupa oss i vad pedagogiska handlingar innebär.

Vi ska använda oss av ett språk och kunskapsutvecklande arbetssätt (SKUA)

Vi ska vara närvarande pedagoger som är medforskare och utmanar barnen.

Pedagogerna ska föra kontinuerliga diskussioner kring progression på vp.

Vi ska introducera nya miljöer för barnen för att de ska kunna utveckla sin handlingskompetens.

Vi ska anta det som kallas en naturvetenskapande attityd, vilket innebär att se och skapa möjligheter för naturvetenskapligt utforskande i aktiviteter, miljöer och händelser.

Vi ska agera med en medveten avsikt att stödja barns naturvetenskapliga och matematiska lärande.

De pedagogiska miljöerna är utformade med temaarbetet, barnens intressen samt lek- och språkutveckling i åtanke. Miljöerna ska kontinuerligt utvecklas för att hållas levande och för att kunna möta upp barnen i deras utforskande. 

På detta sätt ska vi utveckla vår pedagogiska miljö:

Vi ska fördjupa oss i vad pedagogisk miljö innebär.

Tydliggörande pedagogik kring lärmiljöer, tex. genom uppmärkt material, ordmoln och bildstöd.

Vi skapar föränderliga lärmiljöer.

Progression mellan avdelningarna i materialet (det material som de yngre barnen möter på sin avdelning ska gå att återfinna i en mer utmanande form på nästa avdelning.)

Vi skapar tydliga mötesplatser både ute och inne.

Vi inventerar och ser över materialet i miljön så det finns ett syfte och är aktuellt.

Vi jobbar tematiskt och temat genomsyrar hela verksamheten. Genom att ha ett gemensamt tema på förskolan får barnen en gemensam utgångspunkt att mötas kring.   

Så här ska vi arbeta tema- och processinriktat:

Vi ska fördjupa oss i vad ett tema- och processinriktat arbetssätt innebär.

Temaboken ska vara synlig i de pedagogiska miljöerna.

Vi använder barnens intressen utifrån boken för att utforma undervisningen.

Temaboken ska vara en röd tråd i undervisningen.

Arbetet inspireras och utvecklas genom nätverksträffar.

Tillgängligt material: 

NTA-lådor

Digitala verktyg (iPad, projektor, BlueBots, Sphero Bolt, Kodningsexpressen, Lego Education Spike, kameror, webb-ägg, analog programmering, Green Screen, Makey Makey, högtalare osv.)

Instrumentpåsar

Språka mera-påsar, Bornholmsmodellen, böcker, sago-/sångpåsar

Aktivitetsvagnar

Balansvåg

Förstoringsglas

EHT-låda

Eventuellt eget material

Uppföljningsdatum:

Utvärderingsdatum:

______________________________________________________________________________________________

Uppföljning – texten nedan kopieras och klistras in i reflektionsrutan.

Beskriv nytt nuläge – barns kunnande, erfarenheter och intressen just nu utifrån kriterierna. 
Hur undervisningen ser ut just nu utifrån kriterierna.
Nytt nuläge:

2/12- 25: Vi delar barnen i flera grupper där den äldsta gruppen har språksamling. Vi fortsätter använda språkpåsar och språklådor. Vi ser att barnen är intresserade av bygg och konstruktion samt sammanfogar olika material i sitt byggande. Vi har utvecklat vår bygghörna för att utmana barnen mer.

Jämför; första nuläget och det nya nuläget – vilka skillnader och/eller likheter ser vi mellan vårt första nuläge och vårt nya nuläge? Beskriv vilka resultat undervisningen hittills gett, kopplat till målkriteriet. Använd reflektioner från planeringar och lärloggar.
Jämför: 

3/12-25: Vi ser att fler barn är intresserade av bygg och konstruktion och att de sammanfogar flera material i sitt byggande. Barngruppen har förändrats under terminen vilket påverkar sammanhållningen. Vi fortsätter gå till skogen och arbeta med temat.

Fortsatt arbete – vad har varit framgångsrikt som vi ska fortsätta att göra? Vad behöver vi göra annorlunda för att nå det önskade resultatet? Hur går vi vidare? 
Fortsatt arbete: Ta in fler och nya språkpåsar så barnen fortsätter utmanas. Fortsätta arbeta med bildstöd och knipporna, samt Takk. Temat fortsätter in i julfirandet med olika julförberedelser.

______________________________________________________________________________________________

Utvärdering – texten nedan kopieras och klistras in i analysrutan.

Målkriterier – klistra in era målkriterier från USK.

Resultat – beskriv resultatet. Utgå från startläget i USK och jämför med det nya nuläget.
Resultat:

Målanalys - tolka och förklara: Varför ser resultatet ut som det gör? Reflektera över hur vi gett förutsättningar för lärande. Hur kan resultatet förklaras utifrån vår utvalda forskning och beprövade erfarenheter?
Målanalys:

Åtgärder för utveckling läsåret 23/24 – Vilka framgångsfaktorer och lärdomar tar vi med oss?
Utifrån vår målanalys behöver vi utveckla följande:

Underlag för systematiskt kvalitetsarbete Norrsundets förskola Havet

Läroplanskopplingar

Matriser i planeringen

Uppgifter