Trollet 24/25 - Underlag för systematiskt kvalitetsarbete

Till grund för ​förskolans systematiska kvalitetsarbete ligger Läroplan för förskolan, Utbildningsnämndens verksamhetsplan och FN:s globala mål för hållbar utveckling.

 

Mål – anger inriktningen på utbildningen i förskolan och därmed den förväntade kvalitetsutvecklingen samt hur den bidrar till varje barns utveckling och lärande.
Prioriterat mål:

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik. ​(Skolverket, 2018, s. 14)

Globala målen
MÅL 4: God utbildning för alla. 
Säkerställa inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla.

Målkriterier – tecken på eller bevis på att utveckling pågår/målet är uppnått, det som förväntas synas i utbildningen. Det som förklarar innebörden i målet.
Målkriterier:

Barnen undersöker och utforskar det fysikaliska fenomenet ljud och använder naturvetenskapliga begrepp relaterade till fenomenet ljud. 

Dokumentation – metoder för datainsamling, t.ex. lärloggar, observationer, självskattning, intervjuer. 
Metoder:

• Vi dokumenterar med foto, film, ljudinspelningar, anteckningar, barnens citat och tillsammans med barnen reflektera kring dokumentationerna.
• Pedagogerna skapar lärloggar kopplade till planeringen/USK. Dessa skapas i Unikum där barnens bilder synliggör undervisningstillfället och barnens kommentarer redovisas.
• Reflektion till lärloggar i Unikum – bara pedagoger, skrivs i samband med avdelningstid.
• Barnsamtal/intervjuer för att skapa nuläge och se effekter.

 

Nuläge – barns kunnande, erfarenheter och intressen just nu utifrån kriterierna. ​Hur undervisningen ser ut just nu utifrån kriterierna.  Det första nuläget används för att senare jämföra och beskriva resultatet. ​
Första nuläget:

• Alla pedagoger är utbildade i NTA-tema UFK - Upplev fysik och kemi. 
• Två pedagoger är utbildade i NTA-tema Ljud. 
• NTA-måndagar. NTA-undervisning genomförs regelbundet. 
• Utifrån föregående års målanalys kommer vi att fokusera på att arbeta processinriktat, repetera mera samt vidareutveckla vårt arbete med begreppsbildning. Kom ihåg att smalna av!
• Tematiskt arbetssätt: Det finns en medvetenhet att inför undervisningen planera och synliggöra att rastren ingår i undervisningstillfället. Medvetenheten gäller även under spontana undervisningstillfällen som ett pedagogiskt förhållningssätt.
• Normkreativitet: Fortsatt arbete med att utveckla ett arbetssätt med ett normkreativt förhållningssätt specifikt kopplat till det prioriterade målet i USK. 
• LHU/Hållbarhetsperspektivet: Vi behöver utveckla våra kunskaper kring de globala målen och inkludera dem i vår undervisning.

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet – kunskap från vetenskapliga studier, tillsammans med de professionellas erfarenheter och kunskap.
Kortfattad sammanfattning av vald relevant forskning som kopplas ihop med er undervisning:

”Det finns forskningsstudier som talar för att det är viktigt att introducera ämnesspecifika ord och begrepp redan när barnen är små. Ett exempel på en sådan är Susanne Thulins avhandling från 2011, Lärares tal och barns nyfikenhet. Om man redan tidigt introducerar naturvetenskap och teknik, dess förhållningssätt och språkbruk på ett systematiskt sätt, får de yngre barnen ett redskap att förstå världen med, menar Thulin. Det handlar om att tidigt ge barnen tillgång till kontextens språk, begrepp och samtalsteman, men också att ta barns frågor på allvar. Enligt Thulin kan pedagogerna stimulera barns ämneskunskaper genom att konfrontera barnen med olika material och undersökningar och samtidigt sätta ord på sådant som händelser, tekniska processer och uppfinningar i omgivningen. Lärande och språkutveckling går hand i hand, konstaterar Thulin och varnar för att vänta med att introducera nya begrepp. Hon menar också att det är viktigt att synliggöra olika yrkesprofessioner som är knutna till naturvetenskap och teknik.” (Axell, C. Upptäck tekniken i barnlitteraturen. s. 72)  

Föreläsningen “Språket, hjärnan och inlärningen i förskolan” av Anna Tebelius Bodin. Språklekar och hur vi samtalar med barnen, att medvetet använda så många faktiska ord som möjligt i språket.

Naturvetenskap rör olika fält som fysik, biologi, kemi och teknik. Naturvetenskap aktualiserar också i förlängningen etiska aspekter och överväganden. Att inneha kunskap med anknytning till naturvetenskap kan ses som att vara en del av en naturvetenskaplig kontext (Schoultz, 2002).

Det handlar om att ha tillgång till den naturvetenskapliga kontextens språk, begrepp och samtalsteman så att man kan tala med andra. Samtidigt är det ytterst en fråga om att kunna vara ”en medveten och aktiv medborgare i ett demokratiskt samhälle” (Strömdahl, 2002, s. 7), att kunna känna tillit till den egna förmågan och tro sig om att kunna påverka, en grundbult också i ett lärande för hållbar utveckling (Pramling Samuelsson & Kaga, 2008). 

(Thulin, S. avhandling 2011, Lärares tal och barns nyfikenhet: Kommunikation om naturvetenskapliga innehåll i förskolan, s. 44) 

”Thulin pekar på barns förståelse av och intresse för innehållet visar sig i de frågor de ställer. En viktig slutsats i studien är att det är möjligt att knyta an till barns förståelse och intresse genom att ge utrymme för barns frågor och använda dem som utgångspunkt i undervisningen. Studiens resultat pekar också på vikten av att barnen får tid för utforskande. Det ökade antalet frågor över tid kan enligt författaren tyda på att barn behöver bli bekanta med innehållet i undervisningen och aktiviteten som sådan, innan de kan ställa frågor som rör dessa områden.” (Forskningsöversikten Undersöka, utforska och lära naturvetenskap – undervisning i förskolan, s. 21) 

Vi lägger stor vikt vid hur vi samtalar med barnen, att medvetet använda så många faktiska ord som möjligt i språket. Inte den, det och detta. Använd de faktiska orden, begreppen för vad vi menar. Inte prata om klossen utan kuben. Höjer ribban lite, använder mer komplex ord eller specifikt ord för det begreppet. Medvetet använder så många faktiska ord som möjligt i språket. Barn behöver lägga till 3-4 nya ord per dag till det aktiva ordförrådet för att följa kurvan.  

Källa: Föreläsningen “Språket, hjärnan och inlärningen i förskolan” av Anna Tebelius Bodin.

 

Arbetsprocesser – undervisningens innehåll och organisation, pedagogers förhållningsätt och undervisningsstrategier.
Beskriv hur undervisningen ska genomföras:

Med utforskande av ljud menar vi att barnen ges erfarenhet av hur de kan höra, göra, känna igen och lokalisera ljud. (Doverborg, Pramling, Pramling Samuelsson Att undervisa barn i förskolan s.21–22) Det är centralt att läraren är uppmärksam på att hen och barnen kan se och förstå vad de talar om på väldigt olika sätt. Att delta i förskolan och senare i skolan handlar bl.a. om att barnet får tillgång till nya sätt att se på och förstå olika fenomen. (Pramling&Pramling Samuelsson, 2010) Detta innebär inte att barnets ”egna” förståelse ska ersättas av en mer “korrekt” förståelse. Vi lägger stor vikt vid hur vi samtalar med barnen, att medvetet använda så många faktiska ord som möjligt i språket. Inte den, det och detta. Använd de faktiska orden, begreppen för vad vi menar. Inte prata om klossen utan kuben. Höjer ribban lite, använder mer komplex ord eller specifikt ord för det begreppet. Medvetet använder så många faktiska ord som möjligt i språket. Barn behöver lägga till 3-4 nya ord per dag till det aktiva ordförrådet för att följa kurvan.  
Källa: Föreläsningen “Språket, hjärnan och inlärningen i förskolan” av Anna Tebelius Bodin.

Ljud som fysikaliskt fenomen
- Vi använder oss av NTA-uppdragen i UFK som är kopplade till ljud.
- Undervisningsbegrepp: eko, ljudabsorption, ljudvågor, akustik, resonans, ljudstyrka/ljudvolym, decibel, ljuddämpning, ljudförstärkning, sändare och mottagare, vibrationer, ljudsånger, ljudsagor, ljudlekar. 

Tankekartor med fysikaliska begrepp
Språk och begreppsbildning. Tankekartor skapar vi valfritt genom papper och penna eller program som hjälper oss att skapa tankekartor. Vi skapar tankekartor genom begrepp som används i undervisningssituationer och tankekartor med begrepp som vi ska använda oss av i verksamheten. Vi gör tankekartor för att synliggöra vilka begrepp vi använder och vilka som vi inte använder oss av.

Använda litteratur för att skapa förståelse för ljud
- På Polyglutt har vi en bra kunskapsbank för att läsa litteratur kopplat till det prioriterade målet. Exempelvis "Fingerresan med Babblarna". 
- Med de yngre barnen läser vi böcker om djur och annat som låter, jämför ljud med varandra, härmar ljud tillsammans. 

Estetiska lärprocesser
- Vi skapar instrument av återbrukat material och undersöker olika ljud. 
- Vi lyfter fördelar med att använda oss av återvinning i vårt skapande – lärande för hållbar utveckling. Globalt mål 12: Hållbar konsumtion och produktion.

Lek
Vi är aktiva och medforskande i ljudlekar tillsammans med barnen. Lek är en förutsättning för lustfyllt lärande. 

IKT
- Barnen dokumenterar verksamheten för barnets egna delaktighet och inflytande. Vi samtalar kring bilder för att barnet ska följa sin egen lärprocess. 
- Arbetet med kamera utgår från ett etiskt förhållningssätt där vi frågor om vi får ta kort på varandra och om eller hur vi får använda bilden. Att barnen fotograferar är en del av arbetet med barnet som producent.

Uppföljningsdatum: ​

 

Utvärderingsdatum:

 

______________________________________________________________________________________________

 

Uppföljning – texten nedan kopieras och klistras in i reflektionsrutan.

 

Beskriv nytt nuläge – barns kunnande, erfarenheter och intressen just nu utifrån kriterierna. ​
Hur undervisningen ser ut just nu utifrån kriterierna.
Nytt nuläge:

 

Jämför; första nuläget och det nya nuläget – vilka skillnader och/eller likheter ser vi mellan vårt första nuläge och vårt nya nuläge? Beskriv vilka resultat undervisningen hittills gett, kopplat till målkriteriet. Använd reflektioner från planeringar och lärloggar.
Jämför:  

 

Fortsatt arbete – vad har varit framgångsrikt som vi ska fortsätta att göra? Vad behöver vi göra annorlunda för att nå det önskade resultatet? Hur går vi vidare?  
Fortsatt arbete:

 

______________________________________________________________________________________________

 

Utvärdering – texten nedan kopieras och klistras in i analysrutan.

 

Målkriterier – klistra in era målkriterier från USK.

 

Resultat – beskriv resultatet. Utgå från startläget i USK och jämför med det nya nuläget.
Resultat:

 

Målanalys - tolka och förklara: Varför ser resultatet ut som det gör? Reflektera över hur vi gett förutsättningar för lärande. Hur kan resultatet förklaras utifrån vår utvalda forskning och beprövade erfarenheter?
Målanalys:

 

Åtgärder för utveckling läsåret 23/24 – Vilka framgångsfaktorer och lärdomar tar vi med oss?
Utifrån vår målanalys behöver vi utveckla följande: