Vår vision:

Varje barn ska utvecklas till sin bästa version av sig själv.

Vår metanivå:

Kunskapen finns där barn finns.

Vi får tillgång till barnens kunskap när vi synliggör barnet, när vi hör barnet, när vi är medutforskare och medaktörer.

Kartläggning "VAR ÄR VI"?

Vi har fortsatt samma konstellation i vårt arbetslag. Kronjuvelens personal består av Stina som är förskollärare och Adriana som är barnskötare och Cassandra som är förskollärarassistent . Vi har just nu 16 barn i vår grupp, i åldrarna 1-3 år. Vi kommer bli 17 barn i november.
Vi har under höstterminen skolat in flera nya barn i vår barngrupp. Vi har alltså en blandning av nya och gamla barn som vi ska försöka få ihop till ett "vi". Förra terminen arbetade vi delvis med "kompisböckerna" vilket sedan gled över till matematiska och naturvetenskapliga områden, såsom rymden och geometri och liknande. Förra terminen hade vi däremot äldre barn än vad vi har nu. Detta får vi ta i beaktning både när det kommer till utformandet av undervisning och de aktiviteter som vi erbjuder barnen men även i valet av material som barnen möts av på avdelningen. Vi är just nu i en period då vi håller på att lära känna barnen mer på djupet och vi är i full gång att observera vad som upptar deras intresseområde. Det vi redan nu har sett av vad som uppskattas av barnen är bokläsning, sagoberättande (flanosagor och liknande) men även målning och lek med färg. Vi har även sett hur barnen tycks uppskatta sensoriska lekar med vatten och såpbubblor. Även musik, rytmik och dans verkar vara populärt och ge glädje. Därför vill vi erbjuda dem aktiviteter som innehåller dessa moment.

MÅL "VART SKA VI"?

För att hitta ett projekt att fördjupa oss i kommer vi att starta upp terminen med en nyfikenhetsperiod där vi erbjuder barnen olika aktiviteter och upplevelser för att få syn på deras intressen och vad som fångar deras nyfikenhet och engagemang. Vad som kan bli en utgångspunkt för vårt fortsätta lärande.

Prioriterat målområde: Förskolan ska vara barnens plats, vi vill att barnen ska ha roligt, vara trygga och ha inflytande över utbildningen! Under vår nyfikenhetsperiod har vi i hela enheten fokus på följande mål:

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga,

Arbetslaget ska ta ansvar för att utveckla en tillitsfull relation mellan förskolan och hemmen

Förväntat resultat:

Vi vill se trygga, aktiva barn som får prova och utforska på många olika sätt och i många olika sammanhang. Att vi fastställer vår projektrubrik - att vi ser vad barnen vill utforska vidare.

Stöd i forskning och vetenskaplig grund:

Vi arbetar för att kunna bemöta barnen på ett lågaffektivt vis. Detta innebär för oss att hela tiden bemöta barnens olika känslor på ett lugnt vis. Förskolan består av stressiga situationer vilket påverkar många barn, därför blir det viktigt att vi som vuxna, och som pedagoger stöttar barnen i olika känslouttryck. Vi arbetar också med tydliggörande pedagogik, med bildstöd, tecken som stöd, och att göra förskolans vardag och verksamhet så förutsägbar som möjligt. Detta lägger förutsättningarna för att barngruppen blir så trygg som möjligt. (Edfelt, Hjelskov). .

Genomförande "HUR GÖR VI"?

Vi vill ge barnen tillfälle att möta sagor, flanosagor och bokläsning.

Vi har som vi tidigare nämnt, observerat att barnen tycks vara intresserade av olika sensoriska och taktila lekar såsom vattenlek med bubblor och färger. Detta kan vi tillgodose genom att ha exempelvis vattenlek med babblarna, som vi gjort tidigare. Vi kan också låta barnen få plaska inne i skötrummet för att få undersöka och upptäcka olika typer av volymer och tyngder i olika behållare med vatten.

Vi vill också att barnen ska få mötas av mycket skapande och kreativitet, detta kan barnen bland annat få göra genom att få måla tillsammans i ateljén med olika färger och penslar och annat skapande.

Vi vill också att barnen ska få känna tillit till sin egen förmåga. Detta kan vi göra exempelvis genom att uppmuntra till att de självständigt ska ta på sig kläder inför utgång. Vi vill hela tiden uppmuntra barnen till att känna att de kan. Detta kräver dock att vi lägger ribban på en lagom nivå, så att utmaningarna blir varken för stora eller för små. Barn lär sig genom att lyckas, inte av att misslyckas.

Den tillitsfulla relationen mellan förskolan och hemmet kan vi fortsätta att skapa och förbättra genom den dagliga kontakten med föräldrarna, men även genom föräldramöte och senare genom utvecklingssamtal. Vi vill visa vårdnadshavarna att vi ser deras barn. Vi vill ha som mål att alla vårdnadshavare får flera tillfällen att prata med någon av avdelningens pedagogerna under veckan för att kunna föra en kontinuerlig dialog om barnens tillvaro och utvecklig i förskolans verksamhet.

Vad behöver vi, förskollärare och övriga i arbetslaget, särskilt tänka på i vårt förhållningssätt och agerande: Barnsyn, atmosfär, attityd och förhållningssätt.

Hur låter vi barnen utforska, upptäcka, uppleva och lära:

Vi vill att barnen ska få mötas av en fysisk miljö som inbjuder till samspel och lek, en pedagogisk miljö som främjar det livslånga lärandet och en social miljö som präglas av empati och solidaritet. Detta kan vi erbjuda genom att observera vad som intresseras barnen och vad som upptar deras upplevelsevärld. Vi vill ha ett tillåtande klimat där vi inte säger nej utan anledning. Vi vill vara närvarande pedagoger som är medforskande och med i barnens värld, och vi vill hela tiden föregå med gott exempel för barnen. Vi vill lägga fokus på saker och ting som fungerar bra och på det barnen kan, och ge avdelningen och verksamheten en prägel av positivitet. Vi vill att barnen ska känna att vi tror på deras förmåga, genom uppmuntran. Vi önskar ge barnen ordförråd och verktyg för att självständigt kunna hantera konflikter, sätta ord på sina känslor och vad deras behov är. Detta gör vi bland annat genom bildstöd, men även i barnens vardagliga möte med böcker och bokläsning. Bokläsning är en viktig del, inte bra för barnens språkutveckling men även i utvecklandet av fantasi och empati.
Detta innebär också att vi får skapa den fysiska miljön på så vis att barnen blir inspirerade till lek och fantasi.

Vi i arbetsgruppen vill arbeta så att vi tillsammans stöttar varandra och tar hjälp av varandras styrkor för att på bästa sätt kunna tillgodose barnens behov och undervisning. Pedagogiska frågor diskuteras även under barnhälsomöten och på tillfällen för arbetslagsreflektion. Arbetslagsreflektionerna är också ypperliga tillfällen att kunna stämma av om det vi kommit överens om har upprätthållits.

Hur ska lärmiljön utformas inne och ute: .

Hur kommer vi följa upp och utvärdera effekterna:

Vi vill skapa mer inspirerande lärmiljöer och se till att de mer tydliga, för att på så sätt skapa förutsättningar för barns lärande och utforskande. Vi vill även se till att materialet är anpassat efter barnens ålder men samtidigt göra den tillgänglig på barnens nivå.

Samtliga pedagoger dokumenterar. Vi dokumenterar vad barnen gör, vad de säger och hur de tycks uppfatta olika fenomen. Detta gör vi genom att fota de aktiviteter vi gör, och samtidigt anteckna vad som sägs, och hur det blev etc. Uppföljning sker under arbetslagsreflektioner.

Vi vill ta till vara på den spontana undervisningen genom att vara närvarande, genuint nyfikna, och ta till vara på de önskemål som barnen har. Detta förutsätter att vi följer barnen i deras upplevelsevärld och vad som tar upp deras intresse.

Denna del kopieras till en analysdel och fylls i när vi sätter vår projektrubrik i september.

Följande stödfrågor ligger kvar obesvarade i planeringen och kopieras senare med till ytorna under planeringen för reflektion och analys.

Reflektera "HUR BLEV DET" och hur går vi vidare? Utgå ifrån ställningstagandena i Hur-delen

Håller vi våra överenskommelser kring förhållningssätt och agerande? Vad funkar? Vad funkar inte? Hur ska vi utveckla det vidare?
Vad har vi sett i barnens utforskande?
Vad har barnen berättat/visat/uttryckt för oss under nyfikenhetsperioden? Vad ser vi för mönster?
Vad blir möjligt att arbeta vidare med utifrån barnens intressen?
Skapa en gemensam projektrubrik som vi kan fortsätta utforska tillsammans med barnen. (Tänk på att projektet ska kunna undersökas under lång tid och rymma flera läroplansmål och kunna knyta ann till vår gemensamma metanivå KUNSKAPEN FINNS BARN FINNS.

Denna analysdel ligger till grund för KARTLÄGGNINGEN i planeringen SKA.

Kronjuvelens nyfikenhetsperiod

Matriser i planeringen

Uppgifter