Målmall för Smultronets förskola 2024/2025

Mål 2024/2025 Huvudmannens mål: Språk, kommunikation och interkulturellt förhållningssätt Enhetens mål: Proaktivt arbete mot diskriminering och kränkande behandling.

MÅLMALL 2024/2025

Huvudmannens mål: Språk, kommunikation och interkulturellt förhållningssätt

Mål: Oavsett ort, enhet eller arbetslag skall alla barn ges förutsättningar att utveckla: •       ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften •       sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer och förståelse för värdet att leva i ett samhälle präglat av mångfald  (s 14, Lpfö18) Forskningsfråga: ”Vad är språk?”

Förväntat resultat/nyläge:  Syftet med det förväntade resultatet/nyläget är att vi redan under kartläggningen ska lokalisera vart vi ska med vårt utvecklingsarbete för att hålla en gemensam kurs. Hoppar vi över framtidsvisionen för arbetet finns det en risk för att vi i arbetslaget tar olika vägar och ”går i mål ensamma på olika platser”.   •       Språkutvecklande arbetssätt är avgörande för att alla barn ska kunna ta del av sina rättigheter. Det innebär att samtliga pedagoger har ett förhållningssätt som präglas av en medvetenhet kring språk och kommunikation i planerade såväl som spontant uppkomna undervisningssituationer. Barnen ska få möjlighet att utveckla ett rikt och nyanserat språk och språkliga strategier för att resonera, reflektera och argumentera. •       Pedagogerna ska skapa förutsättningar för alla barn genom att arbeta med tydliggörande pedagogik, såsom ex; dagsschema, bildstöd, TAKK och visuellt stöd i miljöerna. •       Interkulturellt förhållningssätt innebär att samtliga pedagoger möter barn och vårdnadshavare med öppenhet, respekt, reflektion och empati och tar vara på den mångfald som barn och vårdnadshavare representerar. Pedagogerna skapar en inkluderande miljö där varje barns kulturella och språkliga bakgrund uppmärksammas och värderas likvärdigt. Barnen ska få möjlighet att utveckla en grundläggande förståelse och respekt för kulturell och språklig mångfald.

Indikationer på måluppfyllelse   1.     Att alla barn har utvecklat ett sätt att kommunicera utifrån sina förmågor såväl verbalt som med TAKK, bildstöd, föremål och gester.   Målen når vi genom att: -Vi är språkliga förebilder för barnen som Eriksson (2023) också lyfter i sin bok språkets möjligheter, då hon menar att språkliga förebilder berikar barnens kommunikation med nya begrepp.   -Vi pedagoger använder oss av TAKK och bildstöd för att skapa fler uttrycksätt för barnen att kommunicera. Även TAKK och bildstöd i miljöerna, dagschema etc.  för att förtydliga för alla barn för att förstärka språket. Detta skriver också Edfelt, sjölund, Jahn och Reuterswärd (2019) är gynnande för barnens trygghet, för att barnen lättare ska kunna veta vad som förväntas av de.    2.    Att alla barn har utvecklat strategier för att göra sig förstådda, uttrycka sina tankar samt argumentera och resonera i samtal med andra utifrån sina förutsättningar.   Målen når vi genom att: -Vi delar gruppen i mindre grupper för att skapa förutsättningar för barnen att uttrycka sina tankar och resonera i samtal med andra, i liten grupp.    -Vi erbjuder barnen aktivitetstavlor/valtavla med bilder och tecken både inomhus och utomhus för att skapa förutsättningar för barnen att göra sig förstådda genom att visa med gester och peka.    - Konkreta bilder tex utifrån undervisningar då vi har sett att det är lättare för barnen att prata och resonera och även lyssna, utifrån en gemensam bild.  Larsson (2020) framhäver betydelsen av att använda sig av bilder, symboler och föremål för att förbereda barnen på vad som ska ske. Med hjälp av bilder/valtavla kan öven barnen utan verbalt språk visa vad det vill med hjälp av tex gester. Om barnen är trygga i vad som förväntas kommer barnen också lättare förstå sammanhanget och fokusera på aktiviteten (Edfelt, sjölund, Jahn och Reuterswärd, 2019)   - Arbeta utifrån en gemensam bok på hela förskolan, som pedagoger och barn tillsammans röstar fram under terminsstart. Karaktärerna i boken används som metod för att på ett lusftfyllt sätt fånga barnens nyfikenhet och intresse.    3.    Att alla barn har utvecklat strategier för att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar utifrån sina förutsättningar.   Målen når vi genom att: - Konkreta bilder tex utifrån undervisningar då vi har sett att det är lättare för barnen att prata och resonera och även lyssna, utifrån en gemensam bild.    - Vi delar barnen i mindre grupper och skapar språkrika mötesplatser för barnen i de olika miljöerna där barnen kan mötas och samtala med varandra.  Kultti och Pramling (2017) lyfter fram vikten av att barn behöver få använda alla sina språk för att få uppleva betydelsen av att få dela med sig. Genom att barnen blir uppmärksammade på när och hur vi använder olika språk kan vi också lära av varandra (Kultti & Pramling, 2017)   4.    Att alla pedagoger har skapat förutsättningar för barnen att ta del av och mötas kring olika kulturella perspektiv och traditioner.   Målen når vi genom att:  -Vi tar hjälp av vårdnadshavarna och är nyfikna på hur olika kulturer kan se ut och praktiseras. Detta för att få syn på olika kulturella perspektiv och traditioner. Stier och Riddersporre (2019) påtalar betydelsen av samarbetet mellan förskola och hemmen för att skapa det bästa förutsättningarna för barnens utbildning. De fortsätter att framhäva betydelsen av att göra vårdnadshavarna delaktiga i arbetet med mångfald i förskolan genom tex diskussioner.   5.     Att alla pedagoger har skapat förutsättningar i den fysiska och sociala miljön där barnens   kulturella och språkliga bakgrund uppmärksammas och värderas likvärdigt.        Målen når vi genom att:      Vi har fokusord utifrån aktuell undervisning. Barnen blir erbjudna kulturellt representativa kläder, figurer i leken som representerar mångfald (Lärmiljöer på ULNA förskolor, 2024) Vi erbjuder böcker som representerar olika kulturer och olika språk i de olika miljöerna.     REFERENSLISTA Anne Kultti & Niklas Pramling (2017) Barns rätt till rötter och fötter -berättande för samverkan i mångfaldens förskola. Liber   Jonas Stier & Bim Riddarsporre (2019) Interkulturellt arbete i förskolan med läroplanen som grund. Natur & Kultur   Lärmiljöer på ULNA förskolor, 2024   Marie Eriksson (2023) Språkets alla möjligheter i förskolan. Lärarförlaget   Edfelt, sjölund, Jahn och Reuterswärd (2019) Tydliggörande pedagogik i förskolan. Natur & kultur

 

Fylls i av	Huvudman tillsammans med rektorer och barnhälsoteam
Fylls i av	Huvudman tillsammans med rektorer och barnhälsoteam
Fylls i av	Respektive förskola utifrån vetenskaplig grund (referenser) och ULNAs lärmiljöfolder relaterat till huvudmannens mål och förväntade resultat

 

Enhetens mål 2024/2025: Proaktivt arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Mål: Oavsett ort, enhet eller arbetslag skall arbetslaget: ”.. samverka i arbetet med aktiva åtgärder för att förebygga diskriminering och kränkande behandling” (s.13, Lpfö18).

Förväntat resultat/nyläge:   Barnens röst är en förutsättning för att barns rättigheter ska kunna förverkligas i enlighet med Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter (UNICEF Sverige, 2018). Pedagogerna ska finna strategier för att barnens rättigheter och deras röster tas tillvara i hela utbildningen (i barngruppen, i vår undervisning och i våra lärmiljöer) för att förebygga diskriminering och kränkande behandling. Trygghet är en nyckelfaktor till lärande. I det relationella och trygghetsskapande arbetet ska pedagogerna finna strategier för att samverka med vårdnadshavare. Pedagogernas medvetenhet och kunskap kring att arbeta våldspreventivt med grund i våldspyramiden ska öka. Pedagogerna ska finna strategier för att arbeta systematiskt med de främjande och förbyggande åtgärderna som är kartlagda och beskrivna i plan mot diskriminering och kränkande behandling (PDK). Pedagogernas förhållnings- och arbetssätt är avgörande för att barnens rättigheter enligt Barnkonventionen ska förverkligas genom att inkludera deras röster och förebygga diskriminering och kränkande behandling. Ett relationellt och trygghetsskapande arbete är centralt, där samverkan med vårdnadshavare och våldspreventiva strategier spelar en nyckelroll.

Mätindikationer på måluppfyllelse:   1.    Mål: Pedagogernas kunskap inom våldsprevention ska öka, mätt genom enkät före och efter utbildning.    Mätindikator: Kunskapen hos pedagogerna inom våldsprevention har ökat med 90%. Strategier för att nå det förväntade resultatet: -        Under året kommer en personal att få utbildning kring våldsprevention som sedan ska förmedlas till resterande kollegor på enheten. För att vi ska ha kunskap att upptäcka signaler och avslöjanden till oss pedagoger. Flertalet studier lyfter fram den betydelsen som personal i förskolan har för barns avslöjandeprocess. (Jobe & Gorin 2013; Linell 2017)     -       Tillhandahålla pedagogiskt material och resurser kring våldsprevention som stöd för det dagliga arbetet, exempelvis gemensam lärobok och ULNA’s dokument ”Plan mot diskriminering och kränkande behandling”                                       2.     Mål: Observationer och dokumentationer av barns interaktioner och aktiviteter för att identifiera och förebygga diskriminering och kränkande behandling som arbetas systematiserat med under året.   Mätindikator: Sociogram genomförda minst 2 gånger per år   Strategier för att nå det förväntade resultatet:      - Vi kommer att fördela upp arbetet med sociogrammet till flera olika tillfällen, exempelvis kommer vi under höstens uppstart att observera måltider, samlingar och "fria" lek för att få syn på hur och om barnen interagerar med varandra.        - Goda och tillitsfulla relationer mellan barn och mellan barn och pedagoger är förskolans viktigaste verktyg för att främja psykisk hälsa (Hallberg & Björklund, 2023). De betonar även vikten av att pedagogers grundantagande ska vara att barnens beteende är deras sätt att kommunicera sina behov.   3.     Mål: Trygghetsvandringar i miljöer inomhus och utomhus för att förebygga diskriminering och kränkande behandling där resultat arbetas med systematiserat under året   Mätindikator: Trygghetsvandring genomförda minst 2 gånger per år   Strategier för att nå det förväntade resultatet: Vi kommer att dela upp trygghetsvandringen inom- och utomhus, samt diskutera syftet och metoderna med samtliga pedagoger för att säkerställa en gemensam förståelse av hur trygghetsvandringen ska genomföras, enligt rutinbeskrivning. Klasson, Weckström och Wilmenius (2022) lyfter vikten av att erbjuda barnen möjlighet att påverka sin vardag och att kartlägga miljöer tillsammans med barnen. Genom trygghetsvandring kan man få fram mer information när det sker mer systematiskt och fokuserat Klasson (2022).   4.    Mål: Att bygga starka och förtroendefulla relationer mellan hem och förskola.   Mätindikator: Att introduktionssamtal och kartläggning av språkdomäner genomförs systematiserat utifrån årshjul med alla vårdnadshavare   Strategier för att nå det förväntade resultatet: Vi startar upp hösten med introduktionssamtal med alla våra nya inskolningar och fortsätter  löpande under året. De barnen som har börjat på ny avdelning kommer att bli inbjudna till              introduktions samtal i samband med utvecklingssamtalen. En positiv introduktion speglar sig till      trygga övergångar inom förskola och skola (Hellberg Björklund, 2023).          Att kartlägga språkdomäner är en viktig del av förskolans arbete med barns språkutveckling.                   Enligt Skolverket (2018) är kartläggning av språkdomäner därför ett viktigt verktyg för att skapa               en språkutvecklande miljö i förskolan som är anpassad till varje barns individuella förutsättningar             och behov.   5.    Mål: Att vårdnadshavarens uppfattning om deras barn är trygg på förskolan ska öka, mätt genom årliga enkäter.    Mätindikator: Minst 85% av vårdnadshavarna ska instämma helt, nivå 4-5 inom detta område   Strategier för att nå det förväntade resultatet:       Terminsvis bjuder vi in till samkväm på förskolan för att vårdnadshavarna ska få ta del av barnens utveckling och lärande. Regelbundna utvecklingssamtal genomförs systematiskt, och vid behov hålls även extra samtal för att bygga en pålitlig relation med vårdnadshavarna (Skolverket, 2018).     REFERENSLISTA   Anna Hellberg Björklund (2023) Främja barns psykiska hälsa i förskolan. Studentlitteratur.   Maria Klasson, Evelina Weckström & Jenny Wilmenius (2022) Barns rättigheter - förskolans uppdrag och ansvar. Natur & Kultur.   Skolverket (2018) Läroplan för förskolan.

 

Fylls i av	Rektor
Fylls i av	Rektor tillsammans med representanter på förskolan
Fylls i av	Respektive förskola utifrån vetenskaplig grund (referenser) och ULNAs lärmiljöfolder relaterat till enhetens mål och förväntade resultat

 

Reflektionsfrågor till veckoreflektionen som sker på UNIKUM under fliken reflektion (klistra in nedanstående frågor i reflektionsverktyget och svara på dem tillsammans i arbetslaget.)   1.    Vilket mål hade undervisningen? (kopplat till Lpfö18)   2.   VAD? ex. planerad undervisningen om … och vi lär oss om … (exempelvis; Vi har genomfört en planerad undervisning om förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling och vi lär oss mer om hur solpaneler fungerar.)   3.   HUR? Hur organiserades och genomfördes undervisningen?   4.   Vad visade barnen intresse för och hur agerade de? Vilka frågor, hypoteser och tankar förmedlade barnen?   5.   Hur utmanar/går vi vidare utifrån barnens intresse, tankar och hypoteser?   6.   VARFÖR? Utifrån fråga 5 hur kopplar vi nästa veckas målområde till vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet*.   *Utbildning på vetenskaplig grund innebär att kunskap från vetenskapliga studier ska vara utgångspunkt vid planering, genomförande och utvärdering. Kunskap från relevanta forskningsresultat ska ligga till grund för arbete både när det gäller innehållet i och formen för utbildningen. Det betyder att verksamheten i förskolan inte ska stå i strid med vetenskap. Forskningen behöver dock tolkas för att kunna användas på ett ändamålsenligt sätt i den egna verksamheten.  Det är därför viktigt att värdera om och på vilket sätt forskningen är relevant för den egna barngruppen. Beprövad erfarenhet består av kunskap som vuxit fram i det vardagliga arbetet i förskola, genom att de verksamma tillsammans prövar och omprövar, diskuterar och kritiskt granskar sin egen verksamhet. Det är alltså professionens egen, gemensamma kunskap som växter fram över tid.

Individuell reflektion efter genomförd undervisning: (Dokumenteras på UNIKUM under fliken reflektion) 1. Fundera över hur du ledde undervisningen, gav instruktioner och fångade den barngrupp som deltog. Vad var framgångsrikt? 2. Vilka observationer gjordes vad gäller barns delaktighet och vad uttryckte barnen både verbalt och fysiskt. 3. Hur går du vidare utifrån undervisningen? Hur kan du som pedagog vidareutveckla undervisning och förändra så att barnen ges utmaningar och förutsättningar att få veta och lära sig mer om det de visat intresse för.

Analysfrågor som sker månadsvis på UNIKUM under fliken analys (klistra in nedanstående frågor i analysverktyget och svara på dem tillsammans i arbetslaget.)   1. Vilka effekter har varit framgångsrika utifrån vårt arbetssätt relaterat till huvudmannens mål? I barngruppen, i vår undervisning och i våra lärmiljöer? 2. Hur bibehåller vi de gynnsamma effekterna som synliggörs i fråga 1? 3. Vilka effekter har varit framgångsrika utifrån vårt arbetssätt relaterat till enhetens mål? I barngruppen, i vår undervisning och i våra lärmiljöer? 4. Hur bibehåller vi de gynnsamma effekterna som synliggörs i fråga 3? 5. Hur har vi under månaden arbetat med de framgångsfaktorer och utvecklingsområden som synliggjordes i aktuell vårdnadshavarenkät? 6. Hur har vi under månaden arbetat med de förebyggande åtgärderna som är kartlagda och beskrivna i Plan mot diskriminering och kränkande behandling (PDK)? 7. Hur har ni under månaden arbetat med det som visat sig i trygghetsvandringar och i genomförda sociogram? 8. Hur har vi under månaden arbetat med de åtgärder som är kopplade till barn med handlingsplaner?

 

Fylls i av	Arbetslaget veckovis på UNIKUM
Fylls i av	Enskild pedagog efter genomförd undervisning
Fylls i av	Arbetslaget månadsvis på UNIKUM

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer och förståelse för värdet av att leva i ett samhälle präglat av mångfald samt intresse för det lokala kulturlivet,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• samverka i arbetet med aktiva åtgärder för att förebygga diskriminering och kränkande behandling,