Årstiderna med Skuttis, Glidis och Raffe

Ekologisk hållbarhet och Rörelserikedom!

 Projektplanering Ynglet

 

Det här är den andra planeringen i förskolans systematiska kvalitetsarbete. I projektplanen beskrivs hur avdelningen fortsätter att planera för förskolans undervisning utifrån våra prioriterade målområden Rörelserikedom och Lärande för Hållbar Utveckling. Planeringen används som en riktning för utbildningen och undervisningen samt för att koppla de observationer och dokumentationer som görs. Med grund i frågan “Hur mår vi bra tillsammans?” kommer pedagoger och barn nyfiket att driva projektet framåt.

 

Var är vi? Nuläge: 

Under observations-/introduktionsperioden så har vi sett en barngrupp som till att börja med har ett väldigt stort spann i åldrar (födda 19-21), vilket vi känner att vi måste ha i åtanke så att den planerade undervisningen hamnar på en lagom utmaningsnivå för alla barn i gruppen. Barnen har också en stor bredd av förkunskaper och intresseområden. Med det sagt så har vi sett en grupp som tycks kunna leka väl samman trots åldersskillnaderna, och överlag ser vi (t ex vid samlingssituation) en tillåtande barngrupp där barnen generellt känner att de får och vill komma till tals, och där stämningen barnen emellan är god.

 

Vart ska vi?

Det är vår ambition med projektet att barnen ska få syn på processerna i naturen (genom årstiderna) för att således få en fördjupad insikt i vilka villkor vi och alla djur lever på den här planeten, vilket får stå för vårt fokus under lärområdet "Det Gröna Hjärtat". Vi vill att barnen under processens gång ska få möjlighet att utveckla följande förmågor:

• undersökande

• nyfikenhet

• fördjupad förståelse för årstiderna och förändringar i naturen

I processen använder vi oss av begrepp som: förändring, undersöka, jämföra, utforska, prova, känna, se, lukta etc.

 

Vad vill vi erbjuda barnen?

Vi vill erbjuda barnen ett projektarbete som ska genomsyra deras förskolevistelse hela dagen; att vi strävar efter ett upplägg där vi både har planerade undervisningssituationer i smågrupp men också ett innehåll som genomsyrar den vardagliga verksamheten på andra sätt också. Ett sätt (som beskrivs i mer detalj nedan) är att fortsätta på upplägg som redan är cementerade på avdelningen sedan tidigare läsår, t ex användningen av handdockor (som också kommer att komma igen i parallellarbetet med TIFT; tidig fonologisk medvetenhet)

Hur gör vi?

Utifrån vad vi i arbetslaget har diskuterat (i kombination med det vi har sett under observationsperioden) har vi kommit fram till att vårt Projektarbete 24/25 ska vara “Årstidena med Skuttis, Glidis och Raffe”. Vi tänker köra på ett veckoupplägg där vi har samlingar med tre olika karaktärer (i form av handdockor) som får stå för olika aspekter av våra fokusområden:

Snäckan “Glidis” som representerar “Gröna Hjärtat” och intresserar sig för vad som händer i naturen under årstiderna. Glidis är ganska blyg, men frågvis, och barnen behöver hjälpa Glidis att få svar på sina frågor.

Ekorren “Skuttis” som representerar “Rörelserikedom” och intresserar sig för olika former av rörelse och lek (också i den mån det är möjligt utifrån årstiderna). Skuttis är mer utåtriktad än Glidis och kanske lite bättre på att uppmuntra och utmana sina kompisar.

Fågeln “Raffe” (kvar från tidigare läsår) som hjälper oss att se tillbaka på det vi gjort under den gångna veckan och reflekterar tillsammans med barn och pedagoger, dels för att göra barnens lärande synligt för dem själva, dels för att ligga till grund för fortsatt planering/inspiration. Har samling med barnen på torsdagar.

Tanken är att vi använder dessa figurer för att successivt låta barnen få syn på de förändringar som sker med årstidsskiftningarna, och kontinuerligt utmana barnen med planerade aktiviteter i mindre grupper, dels kopplade till figurernas personligheter och intresseområden, dels vart barnen tar projektet när de kommer med sina tankar och idéer. Vi vill också vara flexibla med upplägget så tillvida att om vi t ex har smågrupper kan en grupp vara inne med “Glidis” medan den andra halvan är ute med “Skuttis” och sen skiftar man.

En annan idé vi har är att låta barnen observera årstiderna genom att hålla koll på ett träd ute på gården och hur det förändras under året. Det specifika trädet vi har valt är en björk som står vid samlingsplatsen vid pallkragarna.

I vårt arbetslag är det självklart att vi pedagoger ska verka för att utmana barnen på deras nivå och inte bara ge dem de rätta svaren (och här tänker vi att “Glidis” blir till stor hjälp”): Hur kan barnen göra för att få svar på sina frågeställningar (använda oss av böcker/internet t ex)?

Som kunskapsbas lutar vi oss på bland annat “Change the game” och “Risky Play”, särskilt när det kommer till rörelserikedom och hur vi ska utmana barnen i det. Vi tänker också att vi utnyttjar t ex Polyglutt för att passa bättre inom ramen för vårt projekt, t ex läsa mer uttänkta böcker under boksamtalen som handlar om det vi pratar om på veckorna. Vi tänker också att vi riktar innehållet i "fredagsfilmen" mer till vårt tilltänkta projektinnehåll, genom att se avsnitt ur UR-serien "Djuren på Djuris i naturen"

Angående dokumentation:

• Vi har redan så smått inlett projektet genom att i mindre grupper ställt barnen den öppna frågan “Vad är årstider?”, och barnen fick komma med sina tankar. Upplägget är att vi i projektslutet under vårterminen ska komma tillbaka till den här frågan och se vilka förändringar vi ser i deras tankar och uppfattningar.

• Vi använder oss av en huvudsaklig “dokumentationspadda” där vi lagrar allt som ska användas till projektdokumentation, samt tillsammans med barnen på Torsdagar.

• För att ytterligare rikta barnens blick mot progressionen i projektet är det vår ambition att vi ska använda oss av en projektvägg, där vi sätter upp bilder där barnen kan samlas och samtala och jämföra.

När det kommer till upplägg kring vem som gör vad, tänker vi oss att vi måste försöka vara flexibla i om hur vi tänker oss det kommande projektet; vissa veckor kommer vi behöva vara två i liten grupp, vissa veckor kanske vi klarar av de planerade undervisningstillfällena i storgrupp, så vi tänker oss att det måste kunna variera vem som gör vad, veckovis, och att vi får hålla en kontinuerlig dialog så vi alla känner oss delaktiga och beredda.

Veckoreflektion i arbetslaget

• Hur blev det? Varför blev det som det blev?

• Vilka behov, erfarenheter och intressen har vi sett i barngruppen? ex. "Barnen gör..." "Barnen säger..." "Vi ser att..."

• Vilket lärande har vi sett i barngruppen?

• Vad har varit av betydelse för att detta lärande ska kunna ske? (Lärmiljö, organisation, förhållningssätt, undervisning?)

• Hur går vi vidare? (ex. tillföra material, förändra miljö, förhållningssätt, aktiviteter, vad behöver vi pedagoger fördjupa oss inom?)

Analys vid SKA-vecka

Använd målen och era tidigare veckoreflektioner som underlag för analysen. 

Uppnåddes de uppsatta målen i planeringen? Vilka effekter ser vi hos barnen? 

Förklara resultatet och vad som har varit framgångsrikt/utmanande utifrån förutsättningar och genomförande.

• Planering/förberedelse

• Gruppsammansättning (ålder, kön, etnicitet etc)

• Val av miljö och material

• Personalens förhållningssätt (målfokus, frågeställande, stöttande) 

Hur går vi vidare utifrån analysen?

Läroplanskopplingar

Läroplan

• självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,
• motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,
• förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,