Målområde: Vad ska barngruppen lära sig, förmå och förstå

Vi vill utveckla känslan av samhörighet och gemenskap. Barn och pedagoger ska tillsammans medverka till att det skapas ett öppet och demokratiskt klimat, där samhörighet och ansvar kan utvecklas. Vi vill utveckla en del av barnens sociala förmågor för att skapa individer som kan samspela med varandra i vårt samhälle. Vi vill utveckla barnen till självständiga individer som har demokratisk grund att stå på.

Generativ fråga

Vad är demokrati?

Kan vi se att barnen visar inlevelseförmåga i samspel med kompisar och pedagoger?

Mål ur Lpfö-18

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna

Utvärderingskriterier

Vilka strategier använder sig barnen av för att bjuda in till lek eller annat samspel?

I vilka situationer ser vi att barnen hjälper varandra?

Hur inspirerar våra lärmiljöer till samspel?

Kännetecken

Att barnen hjälper/tröstar varandra.

Att de bjuder in till lek.

Att de kan komma fram till en gemensam lösning när de tycker eller vill olika

Att de leker i blandade konstellationer (kön, ålder)

Att vi ser att barnen använder sig av olika demokratiska metoder för att lösa dilemman i vardagen.

Att barnen lyssnar på varandra och kan uttrycka sina tankar, funderingar och önskemål.

Barnens förståelse

Barnen ska få möjlighet att utveckla sin förmåga samt få verktyg för att få en förståelse för olika känslor. När barnen stärker sin sociala förmåga underlättar det för barnet när de ska skapa nya vänskapsrelationer.

Barnen får en förståelse för att de kan vara med och påverka sin situation.

Förmågor

Barnen ska ha möjlighet att utveckla;

- sin förmåga att kunna lösa problem utifrån situation, syfte eller sammanhang.

- sin kommunikativa förmåga att samtala, diskutera, motivera och presentera.

Barnens intresse, initiativ och behov

För att starta upp en gemensam process och väcka en nyfikenhet som kan bygga upp ett intresse vill vi synliggöra och använda oss av barnens olika erfarenheter och kunskaper. Detta för att skapa ett engagemang där lust och lärande kan växa fram.

Vi vill att barnen ska få arbeta med målområdet på ett varierande sätt. Att arbeta varierat är viktigt för att barnen ska kunna överföra den nya kunskapen in i ett nytt sammanhang. Utbildningen ska anpassas utifrån varje individs behov för att ett lärande ska ske.

Alla barn ska få en utbildning som är utformad och anpassad så att alla barn ges samma möjligheter att utforska och lära oavsett kön eller ålder.

Pedagogernas förhållningssätt

Pedagogerna ska vara lyhörda och närvarande i barnens lek samt samtal. Vi bör samspela med barnen samt skapa situationer för förståelse och dialog kring olika dilemman som uppstår under dagen på förskolan. Hur vi agerar mot varandra och kan vi hjälpa varandra?

Pedagogerna ska vara tydliga förebilder som förespråkar och synliggör goda relationer med alla barn och pedagoger i gruppen. Detta synliggörs genom konkreta handlingar som barnen upplever dagligen på förskolan.

Vi har skapat lärmiljöer med mycket okodat material som barnen får använda och leka med tillsammans med oss pedagoger och tillsammans med andra barn. Miljön ska vara tillgänglig för alla barn och inspirera dem att samspela och utforska omvärlden. Vi arbetar aktivt och medvetet med jämställdhet och strävar efter att alla barn får lika stort inflytande i sin utbildning. Vi kategoriserar inte pojkar och flickor utefter kön och könsroller.

Genom att vi arbetar för att vara närvarande pedagoger så finns vi tillgängliga i barnens lärprocesser och vi kan sammanväva olika perspektiv för att utvidga deras lärande och kunskap.

Vi använder oss av ett adekvat språk som bygger på samtal och konversation. Pedagogen utmanar barnen genom att ställa öppna frågor som kan leda till diskussioner där barnen får använda sig av sina metakognitiva tankeprocesser. Att kommunicera till barngruppen vad som görs och varför är viktigt.

Att synliggöra dokumentation och att samtala kring det efter att ha utforskat är ett sätt att ringa in vad barnen utvecklat och bde får en chans till att reflektera över vad de gör.

Alla barn har olika förutsättningar och gör på olika sätt och kan vara delaktiga på sitt vis. Vi lyfter barnens styrkor och olikheter för att stötta varandra.

Pedagogerna genomför undervisningen på ett lustfullt sätt. Barnen får möjlighet att använda olika sätt att uttrycka sig i den planerade utbildningen såsom olika bildstöd och digitala verktyg.

Hur vad och när dokumenterar vi

Vi observerar barnen dagligen i leken och under andra situationer som uppstår. Vi lägger stor vikt vid den sociala samspelet, språkbruket samt hur barnen agerar mot varandra. Vi vill förtydliga och synliggöra lärprocesser hos barnen genom att ta bilder och anteckna.

Vårt mål är att även synliggöra barns tankar och reflektioner för att göra de delaktiga i dokumentationen på gruppernas processväggar.

Barnen bör vara delaktiga när vi reflekterar kring dokumentationen. Dokumentation bör ske i planerad och spontan undervisning.

Att dokumentera handlar om att samla in underlag för att kunna synliggöra en eller flera processer.

Genomförande: vilka erfarenheter och upplevelser vill vi att barnen ska ta del av i undervisningsområdet/teman

Vi utformar samspelsteoretiskt inspirerade lärmiljöer där barnen ska få möjlighet att möta andra barn och pedagoger och samspela tillsammans utifrån sin nyfikenhet och sina intressen. Detta då vi enligt samspelsteorin, lär i samspel med andra. Våra lärmiljöer har också rikt, varierat och tillgängligt material så att alla barn ska ha samma möjlighet att utforska, leka och lära.

Vi arbetar aktivt med våra lärmiljöer så att de är föränderliga och under ständig utveckling så att de följer barnens intresse, lärande, behov, förmågor och nyfikenhet.

Förstärk lärmiljön med tecken som stöd. För oss är miljön en avgörande faktor i barnens utveckling och därav en viktig del i verksamheten.

Använder oss av värdegrundsmaterialet "Tio små kompisböcker"

Vi pedagoger för återkommande pedagogiska diskussioner och samtal i våra arbetslag kring våra lärmiljöer och dess utformning, både när det kommer till sociala miljöer, pedagogiska miljöer och fysiska miljöer. Detta för att vi gemensamt ska kunna säkerställa att våra miljöer skapar förutsättningar för samspel och att nyfikenhet skapas, utforskandet föds och kreativiteten får möjlighet att flöda fritt.

Både i planerade och spontana undervisningstillfällen pratar vi om och belyser känslor och om hur vi själva och andra kan känna i olika situationer. Vi läser även böcker som lyfter fram känslor för att ta del av och reflektera kring känslor utifrån andra människor. Vi vill genom att medvetet arbeta med känslor och känslouttryck i undervisningen skapa förutsättningar för barnen att utveckla en förståelse för sina egna känslor och hur de kan hantera dem samt skapa en förståelse för hur man ska bemöta andra människor utifrån deras känslor. På så sätt tror vi att det kommer bidra till att barnen får möjlighet att träna och utveckla förmågan att bygga tillitsfulla relationer.

Vi arbetar också utifrån ett interkulturellt förhållningssätt, dvs att vi ser alla språk och kulturella perspektiv som viktiga där vi skapar möjlighet för barn och vuxna från olika kulturer att mötas utifrån respekt och ömsesidighet. Vi tror att genom att medvetet utgå från detta förhållningssätt i möten med barn, vårdnadshavare och andra vuxna i förskolan samt i planeringen av undervisningen så kommer det bidra till att vi skapar förutsättningar för barnen att utveckla en öppenhet för andra kulturer och utveckla ett kritiskt förhållningssätt gentemot fördomar. Detta ser vi som ett led i att skapa möjlighet för barnen att förstå att alla människor är viktiga, att alla människor är lika mycket värda och att det är vi alla tillsammans som skapar samhället vi lever i.

Koppla till vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Läroplanen lyfter vikten av att lära tillsammans som är en del av det sociokulturella perspektivet som beskriver att vi lär tillsammans med andra genom samspel och kommunikation. Vi använder oss av det sociokulturella perspektivet genom att låta barnen samverka, samspela, interagera och kommunicera med varandra och anpassar undervisningen utefter barnens behov. Vygotskij utvecklade begreppet proximal utvecklingszon som beskriver att i samspelet som sker mellan personer med olika erfarenheter och kompetenser finns det möjlighet att lära sig nytt och att utvecklas framåt. När barnet befinner sig över sin kompetensnivå, men tillsammans med en kamrat eller en vuxen klarar av en uppgift på en högre svårighetsgrad, det är då som barnet befinner sig i den proximala utvecklingszonen. Om barnet arbetar inom ett område den redan behärskar så sker inte samma utveckling.

•

Normer och värden

Läroplanskopplingar

Matriser i planeringen

Uppgifter