Stormaktstiden för Östersjöriket Sverige

Detta arbetsområdet beskriver de viktigaste händelserna och personerna i den politiska och samhälleliga utvecklingen i Norden under perioden 1611–1718 och ska utveckla elevernas kunskaper om stormaktstidens samhälle, kultur och levnadsförhållanden.

Syfte

Genom övningar och aktiviteter kommer du få jobba med betydelsen av ordet stormakt och vilka orsaker som ledde till att Sverige blev en stormakt under 1600-talet. Du ska ges möjlighet att utveckla din förmåga att tänka och arbeta som riktig historiker. Du ska få rikliga möjligheter att resonera om orsak och konsekvens, förändringar, samband, likheter och skillnader, källor, tolkningar och begrepp. Du ska också få insikt i hur historia används. 

Långsiktigt mål

Undervisningen i ämnet historia ska ge dig förutsättningar att utveckla

• kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp och långa historiska linjer,

• förmåga att ställa frågor till historiska källor samt att tolka, kritiskt granska och värdera dessa, och

• förmåga att reflektera över hur historia kan brukas i olika sammanhang och för olika syften.

Det här kommer du få undervisning om: 

• att förstå vad ordet stormakt betyder.

• hur Sverige blir en stormakt. 

• lära dig vad som är typiskt för stormaktstiden i Sverige.

• de många krigen och hur de påverkar människor på olika sätt. 

• hur kungen blir enväldigt. 

• hur adelns makt först ökar och sedan minskar.

• att studera och jämföra kartor.

• att jämföra stormaktstidens karta med dagens karta.

• de grymma häxjakterna. 

• att öva på vad begreppen orsak och konsekvens innebär.

Det här ska du lära dig: 

• kunna jämföra mellan stormaktiden och vår tid

• kunna resonera om hur levnadsvillkoren har förändrats samt orsaker till förändringarna och konsekvenser av dem. 

• kunna veta när Sverige var en stormakt. 

• kunna veta vad stormaktstiden har betytt för Sverige. 

• känna till kända och viktiga händelser samt aktörer (Gustav II Adolf, Vasaskeppet, 30-åriga kriget, häxprocesserna). 

• kunna identifiera exempel på hur historia kan användas. 

• kunna ställa frågor till historiska källor. 

Så här kommer vi att arbeta: 

• titta på informationsfilmer

• arbeta på olika sätt med faktatexter om Stormaktstiden

• läsa olika texter; skönlitteratur, historia och fakta. 

• samtal och reflektion 

• lyssna på radioprogram 

• arbeta med frågor 

• begreppsträning på olika sätt 

Så här kommer dina kunskaper att bedömas: 

• informell bedömning genom olika klassrumsaktiviteter som samtal, frågor, diskussioner, reflektioner.

• formell bedömning - till exempel bedömningsuppgifter, skriftliga tester, prov och muntliga redovisningar.

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Kampen om den politiska makten i Norden. Reformationen och framväxten av en stark kungamakt i Sverige. Uppror och motstånd mot kungamakten.
• Det svenska Östersjöväldet. Orsaker till dess uppkomst och upplösning samt konsekvenser för människor runt Östersjön.
• Vad historiska källor från tidsperioden, till exempel brev, dagböcker och kartor, kan berätta om det förflutna.
• Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel i gatunamn, minnesmärken och reklam.
• Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur historiska händelser och aktörer framställs i böcker och på museer.