Hagsätra förskolor, förskolan Kvarnen avd Villekulla reviderad utbildningsplan 2024

Den reviderade utbildningsplanen beskriver hur arbetslaget fortsatt planerar för avdelningens undervisning, hur utbildningen organiseras och hur förskolans pedagogiska undervisningsmiljöer vidareutvecklas. Genom att planera, följa upp, analysera, dokumentera och utveckla utbildningen kan förskolan skapa och dela kunskap om vad som leder till framgångsrika arbetssätt.

Gemensam årsstruktur för alla förskolor i Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning

Arbetet i PoB:en blir en central del av arbetslagets, förskolans och stadsdelsförvaltningens systematiska kvalitetsarbete. Följande moment är gemensamma för alla förskolor:

•      Utbildningsplan (januari-maj)

•      Uppföljning och analys (maj-juni)

•      Reviderad utbildningsplan (augusti-december)

•      Analys och utvärdering (november)

 

Hur vet vi att den utbildning vi erbjuder ger effekt och gör skillnad för barnen?

Hagsätra förskolor arbetar mot visionen om en hållbar och likvärdig förskola, där varje barns rätt att lyckas och få bli sitt bästa jag varje dag är i fokus. Varje barn ska mötas av goda vuxna förebilder som har och visar tilltro till barnets egen förmåga och som med ett lyhört och nyfiket förhållningssätt tar vara på barnens tankar och hypoteser och använder dessa i undervisningen. Undervisningen har en tydlig struktur för såväl barn som för pedagoger och ett genomgående arbetssätt är att dela upp barngruppen i mindre grupper.

Enheten fortsätter arbetet med att fokusera på språk och kommunikation då vi ser att ett välutvecklat språk bidrar till att stärka barns självförtroende, delaktighet och flerspråkighet så väl som litteracitet och kreativitet

Reviderad utbildningsplan 2024 för avdelning Villa Villekulla på förskolan Kvarnen

Utbildningens organisation och struktur

Alla som verkar inom förskolan, dvs barn, pedagoger samt vårdnadshavare ska känna sig delaktiga i utformningen av den pedagogiska verksamheten.

Vi anpassar verksamheten till hela barngruppen och till enskilda barn för att göra alla barn delaktiga. Vi uppmuntrar barnen att försöka klara själva och bli delaktiga i sin egen vardag. För att underlätta för barnen att bli delaktiga och få förståelse över dagen, tydliggör vi dagens struktur och moment med hjälp av bildstöd och TAKK. Utvecklingen av verksamheten och projektet tar avstamp i observationer av barngruppen och enskilda barn. 

Grunden till barnens lärande ligger i leken. Därför sker undervisningen på ett lekfullt sätt utifrån barnens intressen och olika ämnes- och kunskapsområden integreras i projekt. Utbildningen ska vara trygg och rolig och ha sin utgångspunkt i barnens intressen och tidigare erfarenheter. För att möjliggöra för barnen att göra avtryck i den pedagogiska miljön och utformningen av verksamheten utvecklas den med grund i observationer och dokumentation. Med utgångspunkt i pedagogisk dokumentation söker vi svar på barnens frågeställningar. Vi dokumenterar deras intressen, frågeställningar, förståelse för olika fenomen och kommunikationsmönster, för att använda i planering av undervisningen.

Alla pedagoger dokumenterar i sina projektgrupper och veckovis ta upp dokumentationen på avdelningens reflektionsmöten. Vi reflekterar gemensamt och är delaktiga i alla delar av verksamheten och i utformandet av miljö och projekt.

Vi jobbar med lärloggar, både individuellt och grupp, som är kopplade till vårt projekt. Vi kommer publicera 1-2 grupplärloggar i månaden och de ligger sen som grund till de individuella. De individuella bygger på en process av gruppen, därför kommer de individuella publiceras 1-2 gånger per termin. Lärloggarna kommer att innehålla en beskrivning av arbetet med projektet från månaden, dokumentation av barnens intressen, kunnande och lärande samt vilka slutsatser och pedagogiska val vi gör av dokumentationen. Alla avdelningens pedagoger ansvarar för att lägga in dokumentation i lärloggarna.   

 

Förskolan bygger på en samverkan mellan pedagoger och vårdnadshavare, därför är det viktigt att vi ger förutsättningar till att göra vårdnadshavare delaktiga och får inflytande över verksamheten. Deras tankar är viktiga för vidare utveckling av verksamheten. För att vårdnadshavare ska kunna påverka sitt barns vardag krävs att de är välinformerade om pedagogiken och deras barns vara, görande och lärande. Det sker genom daglig dialog, möten och förskoleundersökningen som kommer under våren.

 

Projekt

Under introduktionen introducerade vi boken "Alla får åka med" av Anna-Clara Tidholm, genom berättande med rekvisita och bok, där vi såg ett intresse hos barnen av att härma rörelser av det som händer med karaktärerna i boken, dansa till rytmen i våran egna "Alla får åka" med sång (melodin till "hajarna") som vi sjunger när bilen åker för att plocka upp passagerarna samt att vi ser att de vill leka med rekvisitan då de gärna vill visa fysiskt hur karaktärerna gör och hjälpa till under berättandet. Vi försöker relatera händelserna, väderlekarna, känslorna och karaktärerna i boken till barnen själva. Vi leker även sagan tillsammans med de. Boken blir ett verktyg och en mötesplats för barnen till kommunikation och lek. Vi ska skapa en bil tillsammans med barnen så de kan leka "Alla får åka med". Vi har även en "Alla får åka med" sång som barnen rör sig till. Vi tänker att det ska ge barnen en djupare förståelse och ett förändrat kunnande genom att använda oss av olika uttrycksformer. 

 

Projektet ska synas i barnens vardag genom att ha projektboken väl synlig i miljön, bild på författaren, nyckelord som visar på vilka ord vi använder oss av och jobbar mycket med i samtalen och leken tillsammans med barnen samt i samlingen har vi en bil och ett hus på väggen där barnen får sätta sitt porträtt i bilen eller huset beroende på om de är på förskolan eller hemma. Sen räknar vi tillsammans alla kompisarna. Vi sjunger och dansar till projektsången vid olika tillfällen.

Genom att arbeta projektinriktat under hela barnens vardag kan barnens lärande bli mångsidigt och sammanhängande. Framför allt om arbetssätten varierar och miljön är utmanade och stimulerar samt lockar till lek och aktivitet.   

Målet med projektet är att utveckla barnens nyfikenhet och lust, utveckla sin självständighet och tillit till sin egen förmåga samt förmåga att leka och lära med och av varandra och genom olika uttryckssätt. Tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld. Utvecklar sin förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. Utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama. Utveckla sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap (Lpfö 18).

                            

Projektfråga: Hur kan vi utifrån boken "Alla får åka med" utmana och utveckla barnens språk, empatiska förmåga samt kunskap om sin omvärld?

 

Undervisning

 

Enhetsmål	Förväntat resultat	Arbetssätt
Alla barn har likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i en hållbar förskola av hög pedagogisk kvalitet	Alla barn tar dagligen del av undervisning som leds, planeras och följs upp av förskollärare och barnskötare och genomsyras av språkutvecklande arbetssätt	Vi har projekt varje dag där vi läser och projicerar boken "Alla får åka med" och samtalar om innehållet, exempelvis pratar om känslor (glad, ledsen) väder (det regnar, blåser, det är kallt) hur låter lastbilen, hunden etc. Barnen och pedagogerna återskapar sagan i leken med bilen och materialet vi har till. Vi pedagoger ger ord och begrepp i leken tillsammans med barnen. Vi använder oss av nyckelord och prepositioner för utveckla språket. Vi har högläsning varje dag och sagostund där vi varierar läsningen med att vi läser en bok med tillhörande rekvisita, berättar en saga med rekvisita eller läser flanosagor och boksamtal i mindre grupper. Vi har böcker i miljön som representerar just den stationen. Samt sjunger, rim och ramsar under dagen.
	Alla barn erbjuds högläsning dagligen och minst en planerad lässtund /veckan i mindre grupp med samtal kring boken.	Vi har högläsning varje dag. I våra projektgrupper, en sagostund varje eftermiddag samt med appen Polyglutt, på språken vi har i gruppen.
		Vi har en lärlogg till varje barn som heter "barnets namn språkutveckling". Där vi har lagt in språkdomänerna och samarbetsplanen som vi fyller i tillsammans med vårdnadshavare i samband med introduktionerna. De uppdateras varje termin tillsammans med vårdnadshavarna. Vi fyller även i deras språk, det vi hör att de berättar/säger eller visar med kroppsspråket. För att få en större inblick i barnens språkliga utveckling.    Vi dokumenterar även barnens språkliga utveckling genom att filma oss själva under aktiviteter med barnen. Det kan vara när vi samtalar om innehållet i projektboken eller annan litteratur, under en samling eller i barnens lek.
	Varje barns språkutveckling dokumenteras och följs kontinuerligt samt utvärderas varje termin

Pedagogiska undervisningsmiljöer

Enhetsmål	Förväntat resultat	Arbetssätt
Alla barn har likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i en hållbar förskola av hög pedagogisk kvalitet.	Alla barn erbjuds pedagogiska lärmiljöer  med inspirerande material som inbjuder till kommunikation, lek, lärande och utforskande.	Den pedagogiska miljön skapas med utgångspunkt i observationer och dokumentation av barnens intressen och tidigare erfarenheter men även nuvarande kunnande. Samt utifrån syfte och mål med undervisningen. Vi låter avdelningens projekt synas i undervisningsmiljöerna och låter barnens olika uttrycka få breda ut sig. Vi har en levande miljö som ändras i takt med att projekten växer fram. Den pedagogiska miljön ska upplevas som visuellt lockande för både barn och vuxna och locka till meningsfulla möten. Avdelningens mötesplatser är hållbara med en del naturmaterial och återvinningsmaterial. Det är träkubbar, träplattor, trästubbar, äggkartonger, petflaskor och vi återanvänder ritpapper. En stor del av materialet är okodat för att utmana barnens utforskande, kreativitet och föreställningsförmåga. Annat material som är kodad ska uppmuntra barnen till rollek, berättande och skapande.

 

Hållbar och likvärdig förskola

 

Enhetsmål	Förväntat resultat	Arbetssätt
Alla barn har likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i en hållbar förskola av hög pedagogisk kvalitet	Alla som arbetar i Hagsätra förskolor ska ha barnens bästa i fokus och aktivt arbeta för att barn inte diskrimineras eller utsätts för kränkande behandling	Vi är nära barnen och närvarande med barnen på deras nivå för att kunna uppfatta uttryck av kränkande behandling och stötta dem i samspelet med varandra för att minska risken för kränkande behandling. Vi är själva goda förebilder genom att inte medvetet eller omedvetet sätta barn eller vuxna i ”olika fack” utifrån de olika diskrimineringsgrunderna. I uppbyggandet av miljön så blandar vi olika typer av material, materialet är till största delen okodat vilket ger barnen en möjlighet till att vara kreativa, skapa fritt och använda sin fantasi. Material som är okodat ökar också möjligheten till normöverskridande leker. Vi har olika karaktärer, familjekonstellationer och levnadssätt som representeras i böcker och sagor.
	Barns delaktighet och inflytande ska synliggöras och dokumenteras	Vi har en tillgänglig och inkluderande undervisning och för att möjliggöra att undervisningen ska vara tillgänglig för alla barn samt ge alla barn inflytande samt bli delaktiga i sin vardag använder vi bildstöd och TAKK.    Vi delar barnen i mindre grupper för att kunna ge bättre stöd till det enskilda barnet och hela gruppen. Det blir tryggare i en mindre grupp och ger större möjlighet att barnen vågar prata och ta plats inför varandra. Barnen blir även delaktiga i deras vardag genom att vi pedagoger tillåter de välja material i aktiviteter och i den fria leken. Att vi ser till deras individuella intressen och behov.   Vi pedagoger dokumenterar med hjälp av lärplattan och publicerar i lärloggar samt på väggarna inne på avdelningen. Reflekterar tillsammans med barnen med bilder, vi pedagoger dokumenterar vad de säger/visar för kroppsspråk för att sen ta med oss det i planeringen av den kommande undervisningen.

 

Vad innebär arbetet med hållbarhet i förskolan för ert arbetslag?
Hur vill ni fortsatt utveckla det arbetet?

Enhetsmål	Förväntat resultat	Arbetssätt
Alla barn har likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i en hållbar förskola av hög pedagogisk kvalitet	Alla barn erbjuds utbildning i ett hållbarhetsperspektiv utifrån de tre dimensionerna: socialt, ekologiskt och ekonomiskt.	Den sociala hållbara utvecklingen bygger på att vi pedagoger gör barnen trygga med oss, varandra och förskolans miljö. Att vi uppmuntrar barnen till att samarbeta, värna om varandra, hjälpas åt, dela med sig, att lyssna på varandra, lyssna på ett nej/stopp – att vi uppmärksammar barnen att titta på sina kompisars kroppsspråk och ansiktsuttryck för att se och lära sig tolka kompisens signaler, om de inte kan uttrycka det verbalt. Vi pedagoger hjälper till genom att sätta ord på det barnen kommunicerar, att uppmuntra till verbal kommunikation men också stötta upp medhjälp av TAKK eller bildstöd när det behövs. Hållbar utveckling bygger också på att vara försiktig med förskolans material och miljö. Den ekonomiska och ekologiska hållbara utvecklingen bygger på att vi undervisar om hur material kan användas, att dela papper i två eller mer, att källsortera papper som ska slängas, att klippa och klistra med källsorterat papper, att försöka utnyttja hela pappret vid skapande, att sätta på korken på tuschpennor eller limstift. Att inte hälla för mycket färg i burkarna, att försöka täcka hela pappret innan man tar ett nytt. Att skapa med återvinningsmaterial så som toarullar, hushållsrullar, glasburkar, petflaskor, tyger och naturmaterial. Vi på Villa Villekulla försöker använda oss av återvinningsmaterial och naturmaterial i den mån det går, så som stockar, kottar, grenar, pappersrör, toarullar, hushållsrullar, löv och träbitar. Vi har material som är av trä, kartong och giftfri plast. Vi lär barnen att inte ta för mycket papper när de torkar händerna, ta lagom med tvål vid handtvätt och att stänga av kranen medan man tvättar händerna.  Vid måltiderna uppmuntrar vi barnen att prova maten vi erbjuder på förskolan, vi lägger upp lite mat i taget för att tänka på att inte kasta så mycket mat och vi pedagoger visar en nyfikenhet på maten och låter barnen utforska den. Vi pratar om vilka färger och former som finns i maten. Vilka smaker som finns. Vi pratar om vikten av att äta så de får energi och ork till att leka. Papper och plast sorterar vi tillsammans med barnen inne på avdelningen. Vi har två lådor med sopsamlarmonsterna "plastis" och "pappis" på.  När vi är i skogen plockar vi skräp och tar med oss tillbaka till förskolan alternativt kastar i en papperskorg på vägen tillbaka till förskolan. Vi nämner att skräpet är farligt för djuren och naturen och hör hemma i soppåsen eller återvinningen.