Musik

Nationellt mål:
Lpfö-18

Syfte:
Varför gör vi detta?

Väcka barns nyfikenhet och kunskap kring musik 

Innehåll:
Vad ska undervisningen innehålla?

I boken Barnet och musiken skriver Elin Angelo och Morten Saether att de musikaliska grundelementen är ljud och rörelse.

Låta barnen upptäcka och utforska musik/ljud på olika sätt

Uppstartsperiod: Undersöka hur barnen skapar egen musik-ljud och vad de uttrycker

Skapande

Rörelse

Musik i olika former

Instrument/verktyg för att skapa ljud

Digitala verktyg

Litteratur

Begrepp

Reflektion och Analys
(Pedagogers och barns perspektiv)

Reflektera kontinuerligt kring:
-Hur blev det?
-Val av undervisningens innehåll
-Vilket förändrat kunnande ser ni?
-Uppfylls de förväntade effekterna?

September:

I boken Barnet och musiken, en introduktion i musikpedagogik för förskollärare skriver Elin Angelo och Morten Saether ” Förskolebarn bör få bekanta sig med olika musikaliska uttrycksmedel. Uttrycksmedlen i musiken består av flera musikaliska grundelement. Genom att fokusera på olika grundelement genom sång och spel får barnen erfarenheten av elementen som språk för uttryck. Dessa erfarenheter bildar också en viktig grund för att barnen själva kan skapa musik som uttrycker upplevelser, tankar och känslor.” Barnens undervisning startar upp med en undersökningsperiod där pedagogerna observerar hur och vad barnen kommunicerar och uttrycker via ljud/musik inomhus och utomhus med verktyg som finns tillgängliga i lärmiljön.

I undersökningen uppmärksammade vi att barnen slår och bankar med olika material och händer mot olika föremål. De använder rösten på olika sätt och även kroppen. De drar leksaker mot olika underlag. För att vidareutveckla barnens uttryckssätt med musik kommer vi att erbjuda material som ska bankas och dras mot varandra. I boken Barnet och musiken, en introduktion i musikpedagogisk för förskollärare skriver Elin Angelo och Morten Saether att barnen experimenterar med klang genom att slå leksaker mot varandras, slå med bestick. Klangutforskning initierat av barnen kan vara utgångspunkt för både musikaliskt och socialt samspel. Under skapande av musik skapar barnen ögonkontakt, ler och skrattar, härmar och väntar på varandra

Oktober:

Barnen visar stort intresse för instrumenten. De verkligen utforskar alla delar av instrumenten, de använder de olika delarna på många olika sätt och har ett samspel med varandra där de härmar varandra kring hur de använder instrumenten. De uttrycker mycket glädje genom skratt, de ler, de återkommer till aktiviteten. De uttrycker förvåning, framförallt när det gäller cymbalerna vars ljud är högt, både när de själva spelar men även när kompisarna använder dem. Då får en del barn en rynka i pannan, formar munnen och uttrycker ohhhhhhh, de backar och återkommer igen.

Barnen erbjuds instrumenten i lärmijön så de kan använda dem i sin lek. Vi upplever att barnen ägnar mer tid till varje instrument och visar lite tydligare glädje och förvåning, tydligt kroppsspråk och stort samspel mellan varandra när de spelar.

Barnen visar stort intresse för att spela även utomhus. Vi erbjöd både rytmikinstrument och naturmaterial för att underlätta för barnen att förstå att de även kan spela med naturmaterial.

 

För att vidareutveckla barnens kreativitet och nyfikenhet har vi erbjudit olika material som skapar nyfikenhet att musicera med. Barnen har uttryckt stort intresse och glädje under denna undervisning och skrattat mycket tillsammans.

November:

Barnen erbjuds nu undervisning med utgångspunkt i sin favoritsång. Barnen skannar Qrkoden med lärplattan. Vi fokuserar på hur barnen reagerar när de ser sin bild och favoritsång, vad uttrycker de?

 

December:

Barnens sångkort finns nu tillgängliga på golvet för att lätt vara tillgängliga i deras lek. Placeringen på kortet underlättar mycket för barnen att skanna själv. Flera barn kan nu skanna själv och de använder begrepp som skanna, Qrkod, starkt och svagt. Barnen har visat stor nyfikenhet kring sin och varandras favoritsånger. De skannar först och främst sin egen, men visar även intresse och nyfikenhet kring kompisarnas sånger. Ngt barn har även noterat att vissa barn har samma favoritsång.

Vårterminen 2025

 

Terminen startas upp med barnens favoritsånger både i undervisning inomhus och utomhus Med fokus kring dans, rörelse motorik, kroppsuppfattning och språk. I boken Uteverksamhetens möjligheter skriver Sanne Björklund att uteverksamheten lättare erbjuder barnen aktiviteter där barnen kan använda sin kropp till rörelse som att springa, hoppa men vi kommer även att använda inomhusmiljön till rörelse och dans. Vi fortsätter bygga undervisningen på barnens favoritsånger eftersom intresset för sångerna är stort hos alla barn. Känslan av meningsfullhet, förståelse och sammanhang är viktigt för barnen. Från att först och främst intressera sig för sin egen, växer intresset för kompisarnas sånger.

 

Februari:

Barnen har visat stort intresse för rörelse och sjalar. Barnen känns lite färdiga med sina sånger och därför väljer vi att gå vidare med annan musik. Vi kommer fortsättningsvis erbjuda annan musik såsom klassisk ock rocklåt för att erbjuda barnen annan typ av musik som väcker nyfikenhet. Barnen visar stort intresse för sig själva i projiceringen och kompisarna, och något barn kommenterar att de ser inte sig själv, därför vänder vi paddan så de ser sig själva fortsättningsvis.

 

Mars:

Barnen erbjuds händer och fötter och balansstenar för inomhusbruk. Samtidigt projiceras barnen på väggen. Detta För att skapa möjligheter för barnen att utmana sig och härma varandras rörelser. Vi upplever att barnen härmar varandra på ett helt annat sätt när de ser varandra på väggen. De härmar på samma sätt som när de ser exempelvis baletten på väggen.

Vi uppmuntrar barnen till grundrörelserna rulla, krypa och åla. Vi upplever att inomhus var fler barn intresserade av de olika rörelserna och inte bara banan. Kanske för det är mer inbjudande att göra dessa rörelser inomhus utan ytterkläder?

April:

Barnen erbjuds dansmålning. Vi projicerar en dans på stort papper där barnen erbjuds måla med fötterna samtidigt som de dansar och rör sig. Barnen har visat stort intresse för balettrörelser så vi letar upp en balett som projiceras. På filmen är balettklänningarna i olika ledlampor. Vi erbjuder samma färger att måla med som syns på filmen. Lampan släcks för att effekten med lamporna ska bli större. Barnen erbjuds måla med händer eller en liten roller. Samtidigt som filmen med ledlballerinor visas på bordet. Barnen målar med stor intensitet. De målar med stora rörelser och mycket energi.

Maj:

Intresset för favoritsångerna består och tillsammans med drama erbjuder vi sångerna igen. Barnen erbjuds olika typer av material för att kunna gestalta olika figurer/djur i olika sånger. Detta för att prova att kommunicera genom drama. Vi väljer att kalla materialet sångkläder. Barnen blir väldigt intresserade av kläderna och även här väljer vi att lyssna och dansa till musiken.

 

Varför blev det som det blev?

Vilken utveckling har skett?

Vad är nästa steg?
Vad krävs för att komma vidare?

 

Analys

Oktober

Vi upplever att barnens intresse för musik är stort. Genom att först observera hur barnen skapar egen musik till att erbjuda instrument har intresset för musik vidareutvecklas och vi kan se en ökad kommunikation och uttryck med musiken. I boken Rösträtt, musik på barns villkor av Ylva Holmberg kan man läsa att en värdefull utgångspunkt för att stödja barn kommunikation i musik är att följa barns upptäcktsresa och bli medveten om var, när och hur barn använder musik.

De tar sig an instrumenten på många olika sätt och verkligen utforskar dem. Barnens sätt att kommunicera och uttrycka sig med hjälp av musik/ljud framgår tydligt. De har en otrolig ögonkontakt, kroppsspråk, skrattar och härmar samtidigt som de skapar musik.

Vi försöker göra dokumentationen mer tillgänglig för barnen och att barnen blir mer delaktiga i detta. Vi laminerar bilderna och sparar efterhand som de byts ut i vår ram, de sparas i nyckelringar som finns tillgängliga för barnen under läsåret. Detta för att hjälpa barnen att skapa ett sammanhang. Vi pratar om bilderna tillsammans med barnen, barnen är med och sätter upp bilderna. Vi upplever att bilderna på så vis blir viktigare och intressantare för barnen. Barnen återkommer oftare till bilderna och vi ska försöka fånga upp deras spontana reflektioner här.

Vi publicerar en lärlogg där vårdnadshavarna ombeds skriva barnets favortit sång. Dessa sånger kommer att användas på olika sätt i framöver i temat.

December

Vår barngrupp visar stort intresse för musik och sång och vi upplever att de vidareutvecklat hur de uttrycker sig och kommunicerar både verbalt och med kroppsspråk genom både musik och sång. De har stark ögonkontakt med varandra söker ögonkontakt, samspelar, turtagning, ömsesidighet, skrattar, visar varandra, dansar tillsammans.

Vikten av att erbjuda undervisning både inomhus och utomhus för att skapa meningsfullhet nämner Erika Wallin i sin föreläsning Meningsfulla lärmiljöer för barn. Genom att vi erbjuder temat både inne och ute skapar vi möjligheter för barnen att ta med sin lek utifrån och in och vice versa. Detta skapar en helhet i undervisningen som vi kommer att fortsätta med. I boken Rösträtt, musik på barns villkor av Ylva Högberg, skriver Ulrika Bohlin att användandet av rytmik ska ske både under planerade pass men även spontant, både inomhus och utomhus.

Vårterminen 2025

Mars

Vi har erbjudit barnen att uppleva olika former av musik. Vi upplever att barnen sjunger mer spontant och nynnar med. De ber om musik i sin lek och använder även sjalarna i leken. Sjalarna var ett tillskott som vi märker att barnen uppskattar efterhand som de använt dessa några gånger. Med dessa blir det andra typer av rörelser, de uttrycker sig i dansen med hjälp av sjalarna.Barnen verkar dansa med ännu mer energi och glädje när de använder sjalarna. Dessa är också ett sätt för de yngre barnen att visa att de vill dansa. De hämtar en sjal, vi frågar om de vill ha musik och dansa och de ler…….
I boken Fysisk aktivitet i förskolan av Daniel Berglind kan man läsa en god motorisk förmåga exempelvis, balansera, springa och hoppa är oerhört viktiga delar som ligger till grund för en god fysisk förmåga både i barndom och som vuxen. Han skriver vidare om vikten att förskolan erbjuder en undervisning som främjar barnen att vara fysiskt aktiva. När barn tillåts att utöva fysisk aktivitet utvecklas och tränas barnens koordinationsförmåga vilket bidrar till att barnens rörelsemönster
Genom att erbjuda dans och rörelse både inomhus och utomhus skapas olika möjligheter för barnen att utveckla sin kroppsuppfattning och motorik. Vi upplever att barnen dansar och rör sig på olika sätt inne och ute. Inomhus använder de mindre rörelser och anpassar efter utrymme. Ute använder de större rörelser och utnyttjar utrymmet.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna, och
• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer och förståelse för värdet av att leva i ett samhälle präglat av mångfald samt intresse för det lokala kulturlivet,
• motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska,