Språk

Hur ser språkutveckling ut i praktiken? Vi ger dig en inblick i vår metod för att dokumentera och stödja barnens språkliga framsteg. Genom att kombinera observationer, fotografier, ljudinspelningar och videofilmer, fångar vi ögonblick när barnen läser, berättar och formar sina egna små språkäventyr. Från att "skriva sitt namn utan att få det på näsan" till att "skapa berättelser som är lika färgglada som deras drömmar", hjälper denna dokumentation oss att förstå och stödja varje barns unika språkutveckling. Följ med oss när vi utforskar hur barnens språk blir lika levande som deras fantasi!

 

Syfte och bakgrund

Språkutveckling är en central del i förskolans pedagogiska arbete och grunden för barns kommunikations- och lärandeprocesser. Forskning visar att tidig språklig medvetenhet, särskilt fonologisk medvetenhet, är avgörande för att senare utveckla läs- och skrivförmågor (Liberg, 2006).  Före Bornholm-modellen, som vi baserar mycket av vårt arbete på, är en beprövad metod som syftar just till att främja barnens fonologiska medvetenhet, vilket är en viktig grund för att utveckla läs- och skrivförmåga. Modellen introducerades av Ingvar Lundberg och Torleiv Høien i Bornholmsmodellen, och Före Bornholm är en variant som används för yngre barn, ofta redan i förskoleåldern. Den har visat sig effektiv eftersom den tar fasta på att träna barns förmåga att höra och identifiera språkljud på ett systematiskt och lekfullt sätt.

Metoden bygger på att skapa en språkligt stimulerande miljö där barnen får möjlighet att leka med ljud, ord och meningar genom olika typer av aktiviteter. Den pedagogiska idén bakom Före Bornholm är att barnens fonologiska medvetenhet utvecklas bäst när de får engagera sig i meningsfulla och roliga språklekar där de själva kan upptäcka språkliga mönster. Detta sker genom strukturerade övningar som successivt bygger upp barnens förmåga att:

• Höra skillnader mellan olika språkljud.
• Identifiera och producera rim och stavelser.
• Klappa stavelser och segmentera ljud i ord (t.ex. att förstå att ordet ”boll” består av ljuden "b" och "o").
• Koppla samman bokstäver med deras respektive ljud.

En typisk aktivitet i Före Bornholm-modellen kan vara att barnen får rimma på ord och klappa stavelser för att börja förstå hur ord är uppbyggda. Exempelvis kan barnen få höra orden "katt" och "hatt" och sedan upptäcka att dessa ord rimmar eftersom de har samma ljud i slutet. En annan central del av arbetet är att barnen får leka med sammansatta ord och att segmentera ord i dess beståndsdelar, som att förstå att ordet "solstol" består av två ord: "sol" och "stol". Denna typ av aktivitet hjälper barnen att utveckla metaspråklig medvetenhet, vilket är förmågan att reflektera över språkets struktur och regler.

En av anledningarna till att Före Bornholm-metoden fungerar så väl är att den bygger på forskning som visar att fonologisk medvetenhet är en av de starkaste prediktorerna för framgångsrik läsinlärning senare i skolan. Genom att barnen får möjlighet att leka med språkljud redan i förskolan, bygger de en stark grund som underlättar övergången till att lära sig läsa och skriva. Denna tidiga träning hjälper barnen att förstå att ord består av enskilda ljud, vilket gör det lättare för dem att knäcka den alfabetiska koden när de börjar läsa. Metoden betonar vikten av lekfullhet och att barnen inte upplever språkträningen som en "lektion", utan snarare som en naturlig del av leken. Pedagogen spelar en central roll genom att skapa en atmosfär där språkutveckling sker på barnens villkor och i deras takt, samtidigt som aktiviteterna är strukturerade och målmedvetna.

Vi bygger också vidare på Karolina Larssons arbete i Språklig förebild i förskolan, där hon framhåller vikten av att förskolepersonal är aktiva språkliga förebilder. Genom att använda ett rikt och varierat språk samt erbjuda barnen en trygg och stimulerande språkmiljö, främjas deras språkutveckling på flera nivåer, inklusive ordförråd, grammatik och samtalsförmåga (Larsson, 2018). Flerspråkighet är ytterligare ett viktigt perspektiv i vårt arbete. Forskning av bland andra Jim Cummins (2001) betonar att barn som får stöd i både sitt modersmål och sitt andraspråk utvecklar starkare språkliga färdigheter. Det är därför viktigt att i undervisningen inkludera metoder och aktiviteter som främjar språkutveckling för alla barn, oavsett språklig bakgrund.

Mål

-Utveckla barnens ordförråd och meningsbyggnad: Barnen ska genom lek, samtal och aktiviteter få möjlighet att utöka sitt ordförråd samt förbättra sin förmåga att sätta samman meningar och uttrycka sina tankar och känslor.

-Främja kommunikativa förmågor: Barnen ska utveckla sin förmåga att kommunicera på olika sätt, både muntligt och genom kroppsspråk, bildstöd och andra visuella verktyg. Detta hjälper dem att bli mer medvetna om hur man kommunicerar i olika sammanhang.

-Stärka intresset för skriftspråk och fonologisk medvetenhet: Genom aktiviteter som högläsning, rim, ramsor och språklekar ska barnen få möjlighet att utforska bokstäver, ord och ljud för att bygga grunden till att förstå och knäcka läskoden.

Metod och aktivitet

Vad ska vi göra?

Vi kommer att genomföra en rad strukturerade och lekfulla aktiviteter som stödjer barnens språkutveckling, både individuellt och i grupp. Det inkluderar:

• Bornholmssamlingar där fokus ligger på fonologisk medvetenhet, till exempel genom att klappa stavelser, rimma och identifiera språkljud.
• Språklekar och rimramsor under samlingar och vardagliga rutiner, där barnen får utforska hur ord och meningar sätts samman.
• Högläsning och textsamtal för att väcka intresset för skriftspråk och skapa möjligheter för barnen att uttrycka sina tankar kring det de hör.
• Kommunikation med bildstöd, TAKK och kroppsspråk för att stödja barn med olika språkliga behov och ge dem fler sätt att uttrycka sig.
• Flerspråkighet uppmärksammas och integreras i verksamheten genom att inkludera barnens modersmål i aktiviteter och samtal.

Hur ska vi göra?

Aktiviteterna kommer att planeras och utföras på ett sätt som anpassas efter barnens intressen och nivåer:

• Bornholmssamlingar sker en gång i veckan där vi genomför språklekar som fokuserar på fonologisk medvetenhet. Lekar som att klappa stavelser och rimma gör språkträningen lekfull och engagerande.
• Samlingar med namnigenkänning där barnen får sätta upp sina namn på tavlan för att öva på bokstavsigenkänning och förståelsen för hur ljud och bokstäver hänger ihop.
• Högläsning och textsamtal sker dagligen där vi läser för barnen och ställer öppna frågor om textens innehåll, vilket stimulerar språkutveckling och textförståelse.
• Under matsituationerna och andra vardagliga stunder använder vi tillfällen för att samtala med barnen och leka med språket genom ordlekar och rimramsor.

Vilket förhållningssätt ska jag som pedagog ha?

Som pedagog ska jag vara en språklig förebild som aktivt använder ett rikt och varierat språk. Jag stöttar barnen genom att lyssna aktivt, ställa frågor och skapa en trygg miljö där de vågar uttrycka sig. Jag uppmuntrar barnen att utforska språk genom lek, är närvarande i deras lärande och anpassar språkanvändningen efter varje barns behov och förutsättningar. Det är också viktigt att visa respekt för varje barns individuella språkutveckling och att arbeta inkluderande, särskilt i förhållande till flerspråkighet.

När? Var? Vem?

• Bornholmssamlingar: Minst en gång i veckan i smågrupper.
• Dagliga språklekar: Under måltider och utevistelse där pedagogerna uppmuntrar spontana språklekar.
• Högläsning och textsamtal: Varje dag när tillfälle ges.
• Samlingar med namnigenkänning: Varje dag under morgonsamling.
• Flerspråkighet: Integreras löpande genom hela dagen.

Alla pedagoger i arbetslaget är delaktiga i dessa aktiviteter, med ansvar för olika grupper och områden beroende på aktiviteten.

Hur ger vi barnen möjlighet till delaktighet och inflytande?

Barnen får möjlighet att vara delaktiga genom att aktivt delta i språklekar, välja vilka böcker som ska läsas under högläsning och vara med och skapa ramsor eller rim. Vi uppmuntrar dem att använda sina egna erfarenheter och språk när de deltar i aktiviteter. Vid samlingar får de själva sätta upp sina namn och välja sånger eller lekar vi ska göra. Genom att lyssna på deras tankar och reflektioner i textsamtalen ger vi dem inflytande över samtalens riktning och innehåll. Barnens olika språkliga bakgrunder tas också tillvara, och de ges möjlighet att använda sitt modersmål och lära av varandra i gruppen.

Pedagogisk dokumentation

För att följa och stödja barnens språkutveckling använder vi flera dokumentationsmetoder:

-Observation och Anteckningar: Vi dokumenterar barnens språkutveckling genom att noggrant observera och anteckna deras språkliga uttryck och framsteg under olika aktiviteter. Detta inkluderar tillfällen när barnen exempelvis kan läsa sitt namn, känna igen bokstäver, eller skapa rim under samlingar och lektionsaktiviteter.

-Fotografering: Bilder tas vid speciella tillfällen när barnen deltar i språkliga aktiviteter, som när de berättar en saga, skriver sitt namn, eller engagerar sig i andra språkliga övningar. Dessa bilder hjälper oss att visuellt dokumentera och följa deras språkliga framsteg.

-Ljudinspelningar: Vi använder ljudinspelningar för att fånga och dokumentera barnens tal och samtal. Dessa inspelningar gör det möjligt för oss att transkribera och analysera vad barnen säger, vilket underlättar reflektion och ger oss möjlighet att lyssna tillsammans med barnen för att stödja deras språkutveckling.

-Videofilming: Vi filmar ibland barnens interaktioner och aktiviteter för att få en djupare förståelse av deras språkliga utveckling. Videofilmerna ger oss en helhetsbild av barnens språkbruk i olika kontexter och hjälper oss att identifiera mönster och områden för vidare stöd.

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
• både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska,
• skapa förutsättningar för barnen att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankar med hjälp av olika uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg,
• både det svenska språket och det egna nationella minoritetsspråket, om barnet tillhör en nationell minoritet,