Mumins verksamhetsplan HT24/VT25

Här kan ni följa Mumins verksamhetsplan kring vår utbildning och undervisning för att främja barnens utveckling och lärande

Verksamhetsplan HT 24/VT 25

Det systematiska kvalitetsarbetet är en process som syftar till att synliggöra och tydligt visa vad vi gör, varför vi gör det och vilka resultat det ger. Det systematiska kvalitetsarbetet ska leda till en förändring och utveckling. Verksamhetsplanen syftar till att skapa en systematik och struktur i kvalitetsprocessen. Den utgår från förskolans fokusområden som är tillgängliga lärmiljöer, digitalisering, språk och kommunikation samt det kompetenta barnet. Verksamhetsplanen ska utgå från barnhälsplanens kartläggning och handlingsplan.

 

 

 

 

 

Struktur i kvalitetsprocessen

Svara på frågorna, vad, varför och hur

Sammanfatta det ni bestämt och synliggör genom dokumentation

Utvärdera: Identifiera framgångsfaktorer och möjliga utvecklingsområden

 

Var är vi? Analys av nuläget

• Utgå från barnens intressen, tankar, erfarenheter och behov.

Styrkor: Barnen är aktiva, lekfulla, kommunikativa, kreativa, nyfikna, har intresse för lärande, skapande.

Barnens intressen : Leka ute, gunga i kompisgungan, pärla, pyssla, måla, leka i lägenheten, leka med bilar, gå på promenad, matematik, läsning, samtala om bilder i miljön, spela spel, plus plus, lego, pussla och att ha grupparbete alltså arbeta i mindre grupper.

Barnens behov: barnen behöver utveckla språk, ordförråd och ordförståelse samt förmågan att berätta, bygga meningar.

Barnen behöver utveckla strategier för konfliktlösning, förmågan att följa instruktioner och respektera gemensamma regler. Barnen är i behov av stöd i det sociala samspelet och vid konflikter.

Vi har observerat även att bild stöd är ett behov som många av barnen på mumin behöver att använda sig av att kommunicera med.

Barnen behöver utveckla medvetenhet för sina kroppars integritet.

 

Vart ska vi (förväntade effekter = måluppfyllelse)

Mål för utbildningen utifrån analys av kartläggning:

1. barn utvecklar ordförråd och förståelse för ord samt förmågan att uttrycka sig och återberätta en sagans innehåll, genom boksamtal.

2. barn utvecklar socialt samspel och konfliktlösning, förmågan att respektera gemensamma regler på förskolan, i lek och gemensamma organiserade aktiviteter, som promenad och storsamling, med hjälp av Kompisböckerna för de yngsta.

3. barn utvecklar medvetenhet kring sina kroppars integritet och utvecklar kunskap kring hur flickors och pojkars kroppar ser ut, med utgångspunkt i barnens nyfikenhet.

 

• Vilka kunskaper och färdigheter ska barnen få möjlighet att utveckla. Varför är det viktigt?

 

Temaarbetet:

Utifrån barnens intressen och behov har vi valt att arbeta med temat Snick och Snack.

I temat inkluderar vi olika aktiviteter där vi ger barnen möjligheter att utveckla:

Språk, ordförståelse, återberättande av saga

Socialt samspel, samarbete och konflikthantering, hur man är en god vän

Vi kommer att koppla vårt tema Snick och Snack till de fyra fokusområdena, som är:

Tillgängliga miljöer

Digitalisering

Språk och kommunikation

Det kompetenta barnet

 

Val av böcker:

Snick och Snack, vännerna i Kungaskogen

Tio kompisböcker baserade på Barnkonventionen (finns på Polyglutt)

Kompisböcker för de yngsta

Böcker om kroppen

Vi planerar att använda teater som en metod för att gestalta olika konflikter som förekommer i barngruppen och för att väcka barnens reaktioner, tankar och reflektioner, för att utveckla deras förståelse kring konflikter och konflikt hantering, kring gemensamma regler i barngruppen på förskolan. Pedagogerna skall planera och komma överens om innehållet av olika teaterföreställningar angående konfliktlösning och gemensamma regler.

 

Hur gör vi? Hur skapar vi förutsättning för lärande?

1. grupparbete med barnen i små grupper, välja en bok som under en period utgör den gemensamma basen för utveckling av barnens ordförråd, språkförståelse och samtal kring bokens innehåll. Vi vill använda samma bok i alla tre grupper samtidigt så att barnen kan prata om innehållet under olika moment under dagen och vi kan reflektera kring samma innehåll, progression och utveckling.

2. tydligt visa de gemensamma reglerna på förskolan med hjälp av bilder och samtal kring böckerna Kompisböckerna för de yngsta. Dessa böcker kan också användas för boksamtal beskrivet ovan. Vi funderar även på att använda handdockor för att genomföra en teaterföreställning med detta innehåll.

3. böcker om kroppen, samtal kring olika kroppar, samla in barnens frågor kring kroppen.

4. Bearbeta böckernas innehåll på olika sätt (se Howard Gardners intelligenser i kartläggningen) Förutom Teater och läsning kommer vi att beröra de olika huvudmålen i vardagen genom att rita, dansa, rytmik, bild, matematik, dramatisering som följer diskussioner.

Hur ska det göras?

Planering i arbetsgruppen kring ett gemensamt innehåll och arbetssätt och en gemensam och tydligare reflektion kring barnens progression.

Vi kommer att erbjuda listor på 20 nyckel ord så kommer att repeteras under månaden.

Bilder som stöd som behövs

Komma överens om vilka böcker vi kommer att använda under de olika momenten.

Vi kommer att ha olika böcker i grupparbete och sago vilorna.

Grupparbete i små grupper: Kompisböcker för de yngsta (samspel, gemensamma regler i gruppen)

Sagovilorna: Tio kompisböcker baserade på Barnkonventionen (barns rättigheter)

Barnen kommer att bekanta sig med samma böcker, för att pedagogerna ska kunna reflektera kring progressionen.

 

 

Hur blev det? Gemensam reflektion

Reflektion som görs veckovis, enskilt och kollegialt. Reflektionen görs utifrån lärloggar och annan dokumentation

 

 

  Var är vi? (Utgå från kartläggning vad gäller styrkor,  intressen, behov och tema)

Styrkor: 

Intressen:

Behov: 

Tema:

 

 

1. Tillgängliga miljöer

Vad? (Innehåll): 

Utifrån barnens intresse för bokstäver och skriftspråk har vi skapat en inbjudande skrivhörna under våren som kommer att vara aktuellt även under denna läsår. 

Utifrån barnens behov av att utveckla sitt ordförråd och språkförståelse ska vi medvetet använda konkreta material böcker, bilder och olika metoder för att förklara ordet så att barnen lär sig nya ord samt vad orden betyder.

Vi kommer att skapa ett mysrum i ett av våra rum. 

Varför? (Syfte):

Vi ska skapa fler inbjudande och inspirerande miljöer som kommer att utgå utifrån barnens intressen för att på så vis väcka barnens nyfikenhet och lust att använda de nya lärmiljöerna. 

Hur? (Metod / Strategi): 

Om skrivhörnan som vi har skapat: Det finns olika material såsom papper, pennor och  bokstäver. Även bilder med namn på det som barnen visar intresse för till exempel olika fotbollspelare och andra figurer som barnen kan titta på samtidigt som de skriver de olika namnen. Under detta läsår kommer vi att uppdatera bilderna eftersom vi har nya barn som visar intresse även för andra populära figurer.

Bildstöden har vi i barnens höjd så de kan peka på och samtala om såsom vi kan initiera samtal med barnen med hjälp av dem.

 

Mysrummet: Vi behöver köpa material såsom tyg, matta, ljusslingor och annat. Vi behöver även flytta på saker mellan olika rum.

Inspirerad av vår besök på universeum kommer vi att skapa ett mysigt pedagogiskt material för barnen för att använda det i  rummet. Vi kommer på detta sätt att locka barnen till lugnare aktiviteter i detta rum och förhoppningsvis lugnare miljö på avdelningen.

 

 

2. Digitalisering

Vad? (Innehåll): 

Användning av digitala verktyg för att utforska både inomhus och utomhus. Det de vill dokumentera tas tillvara och sedan bearbetas. 

Varför? (Syfte): 

Skapa intresse för djur och natur, främja digital kompetens och förståelse för det som berör vår tema Sick och snack samt kompisböckerna.

Hur? (Metod / Strategi):

Integrera digitala resurser som digitalt mikroskop, virtuella miljöer i skogen, använda appar, till exempel Polyglutt, UR  på smartboard för att läsa sagor om djur och natur och läsa de valda böckerna. Se ovan.

 

3. Språk och kommunikation

Vad (Innehåll):

Främjande av språkutveckling genom högläsning av olika sagor. Till exempel Snick och Snack, sagor om djur och natur samt kompisböckerna.

Införa nya sånger om matematik, djur och natur, vänskap till samlingen. Och nytt material till exempel olika uppdrag och instruktioner till barnen. 

Införa olika lekar under samlingen och genom leken lära barnen nya ord och ordens betydelse.

Varför (Syfte):

Ge barnen möjligheter att utveckla sitt ordförråd, sin språkförståelse, utveckla sin förmåga att återberätta och uttrycka sina tankar. 

Ge barnen strategier för konflikthantering.

Hur?(Metod / Strategi):

Läsa och berätta olika sagor både i bokform och med flanosagor.

Sjunga sånger om veckans dagar och hur många de är, öva räkneramsan och antal kompisar som finns i Kungaskogen där ekorren Snick och igelkotten Snack bor.

Vi ska skapa och använda nytt material i samlingen som innehåller frågor och olika uppdrag. Till exempel fiskedamm med olika instruktioner för barnen som innehåller prepositioner.

De böcker vi har valt och de olika metoden vi har berättat kommer troligtvis ge barnen strategier för att kommunicera och lösa konflikter som uppstår i vardagen både utomhus och inomhus. 

4. Det kompetenta barnet

Vad (Innehåll): 

Främjande av barnens självständighet och förtroende. Att erbjuda barnen aktiviteter som främjar ordförråd och ordförståelse samt strategier för konflikthantering främjar vi självständighet. 

Varför (Syfte): 

Ge barnen möjlighet att utveckla sin förmåga att hantera konflikter självständigt, sin förmåga att turas om med både talet och leksaker. 

Att Ge barnen möjlighet att kunna påverka sin vardag på förskolan och respektera andra barn och vuxna. 

Hur (Metod / Strategi): 

Läsa de olika Kompisböckerna, diskutera och reflektera tillsammans kring samarbete, turtagning och känslor. Använda handdockor som metod för att dramatisera olika situationer relaterade till turtagning, samarbete och konflikthantering.

 

Även om detta har vi redan skrivit i texten/dokumentet.

Kopplingar till läroplan

      Tillgängliga lärmiljöer:

•      Verka för en god och tillgänglig miljö för omsorg, lek, rörelse, utveckling och lärande
• Nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära

Digitalisering

• Använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande

Språk och kommunikation:

• Ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syftet.

• Intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap.

• Intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av tolka, ifrågasätta och samtala om dessa

Det kompetenta barnet

• Utmanas och stimuleras i sin motoriska, sociala, emotionella och kognitiva utveckling
• Självständighet och tillit till sin egen förmåga
• Ta vara på barnens kunskaper, vetgirighet, vilja lust att leka och lära samt stärka barnets tillit till sin egen förmåga

För Unikum:

Uppföljning: (Hur blev det)

Reflektion: (Stödfrågorna till reflektionen kopierar ni och klistrar in under reflektion bara personal. Reflektion genomförs inom arbetslaget vid planering utifrån fokusområdena)

Tillgängliga lärmiljöer:

Hur har lärmiljöerna utvecklats för att vara inkluderande och mötas av en fysisk, social och pedagogisk lärmiljö som är utforskande, utmanande och kreativ samt erbjuder kompletterande och okodat material?

Vilket lärande ser vi?

Vilka framgångsfaktorer ser vi?

Vilka förbättringsområden ser vi?

Vilka nya frågor har väckts på gruppnivå/reflektioner med barnen och observationer?

Hur har vi dokumenterat för att synliggöra progressionen?

Digitalisering:

Hur har barnens adekvata digitala kompetens utvecklats utifrån delarna praktisk hantering av digitala verktyg, pedagogisk användning av digitala verktyg, förståelse för programmering, datalogiskt tänkande och medie- och informationskunnighet?

Vilket lärande ser vi?

Vilka framgångsfaktorer ser vi?

Vilka förbättringsområden ser vi?

Vilka nya frågor har väckts på gruppnivå/reflektioner med barnen och observationer?

Hur har vi dokumenterat för att synliggöra progressionen?

Språk och kommunikation:

Vilka språkstrategier har använts för att stärka språk och kommunikationsutvecklingen hos barnen?

Vilket lärande ser vi?

Vilka framgångsfaktorer ser vi?

Vilka förbättringsområden ser vi?

Vilka nya frågor har väckts på gruppnivå/reflektioner med barnen och observationer?

Hur har vi dokumenterat för att synliggöra progressionen?

Det kompetenta barnet:

Hur har barnens färdigheter, förmågor och självständighet uppmuntrats och utvecklats?

Vilket lärande ser vi?

Vilka framgångsfaktorer ser vi?

Vilka förbättringsområden ser vi?

Vilka nya frågor har väckts på gruppnivå/reflektioner med barnen och observationer

Hur har vi dokumenterat för att synliggöra progressionen?

Analys: (LIKNANADE frågor i Juni)

Hur har de konkreta metoderna/strategierna bidragit till syftet och målen?

Vilken utveckling, lärande och förändrat kunnande ser vi? 

Varför tror vi att vi fick det resultat vi fick?

Vilka lärdomar och framgångsrika arbetssätt blir viktiga att ta med fortsättningsvis?

Läroplanskopplingar

Läroplan

• självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• skapa förutsättningar för barnen att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankar med hjälp av olika uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg,
• varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt följs, dokumenteras och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål,
• dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur läroplansmålen integreras med varandra och bildar en helhet i utbildningen
• kontinuerligt och systematiskt följa, dokumentera och analysera varje barns utveckling och lärande för att göra det möjligt att följa barns förändrade kunnande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål
• analysera resultaten av uppföljningar och utvärderingar i syfte att utveckla förskolans kvalitet och därmed barnens möjligheter till omsorg samt förutsättningar för utveckling och lärande.