Den mycket hungriga larven

Med boken "Den mycket hungriga larven" som grund vill vi på ett lustfyllt sätt utveckla barnens intresse och förståelse för matematiska begrepp, hållbar utveckling samt förståelse för konsekvenserna av sitt eget handlande i relationer och i miljön.

Mål Lpfö18

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla

ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt deltaga i samhället.

förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp.

förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan.

 

        

Syfte 

Varför har vi valt målet? Vilka förmågor och färdigheter behöver barnen utveckla? (Tydligt och utvärderingsbart syfte)

Utveckla förmågan att värna om sin hälsa och vår miljö på förskolan.

Utveckla barnens intresse och förståelse för matematiska begrepp.

Utveckla förmågan att se hur barnens egna handlingar gynnar gruppen och miljön positivt.

Forskning 

Matematik i förskolan

"Matematik finns överallt, med hjälp av matematiska principer och begrepp kan barnets omvärld förklaras, samt ge barnen redskap för att finna lösningar på problem som de möter i sin vardag."

Björklund, C., & Palmér, H. (2018). Matematikundervisning i förskolan-att se världen i ljuset av matematik. Natur&Kultur.

"När barnen kommer på att saker skiljer sig åt, får de möjlighet att urskilja likheter och olikheter. För att kunna generalisera en tidigare erfarenhet till en ny händelse kan barnen aktivera olika matematiska begrepp. När barnen får tillgång till att testa och undersöka samma begrepp fast i olika aktiviteter och olika sammanhang blir de matematiska begreppen meningsfulla för barnen."

Reis, M. (2015). Barn matematiserar och lär sig matematik. Stockholm: Liber AB

Hållbar utveckling på förskolan

"Utbildningen ska genomföras i demokratiska former som i sin tur lägger grunden till ansvar hos barnen för att delta aktivt i samhället såväl socialt, ekonomiskt som miljömässigt. Demokratin, att bland annat låta barnen vara delaktiga i diskussioner om hållbar utveckling, lägger grunden till ett växande intresse hos barnen för hållbar utveckling."

"Kan man tvätta vatten?". Fridberg, Marie&Thulin, Susanne (red.), Att arbeta med hållbar utveckling i förskolan, s. 13-14 (Första upplagan). Malmö:Gleerups

"Barnen alltid bör få möjlighet att påverka, reflektera och upptäcka i förskolans undervisning. De anser att det är något som är centralt för social hållbarhet i förskolan. Arbetet med att låta barnen påverka, reflektera och upptäcka kan ske genom pedagogisk dokumentation och reflektion efter undervisningen. En viktig del av demokratiaspekten i social hållbarhet är att låta varje barn komma till tals med sina åsikter och tankar samt att pedagogen är tillåtande och har barnens intresse, delaktighet och inflytande i fokus."

Ienn, Emelie & Lindblom Jenny (2021). Tema stenar-delaktighet och demokrati i fokus. I Fridberg, Marie. & Thulin, Susanne. (red.), Att arbeta med hållbar utveckling i förskolan, s.89-97 (Första upplagan). Malmö:Gleerups. 

Vetenskaplig grund - vad säger den? Relevanta kopplingar

 

Strategier 

Pedagogernas strategier 

Material: Gemensam bok, faktaböcker, bildstöd, rekvisita

Miljö: Föränderlig miljö utifrån barnens intresse inom temat, pedagogisk lärmiljö utifrån de fem T:na (tilltalande, tillgänglig, tydlig, tillåtande, tid)

Undervisning: Dokumentation, både hel- och halvgrupp, hela dagen, TAKK

Förhållningssätt : Språklig medvetenhet som ett paraply över all undervisning, de tre B:na (bekräfta, berömma, belöna), språkliga förebilder

 

Genomförande 

Vilka undervisnings aktiviteter ska bedrivas - grovplanering 

 

Uppföljning, utvärdering och utveckling

När och hur ska vi följa upp barnens lärande utifrån målet? 

På egen reflektionstid och arbetslagets reflektionstid genom våra underlag t.ex. enskilda lärloggar, grupplärloggar, videoinspelning, bilder, barnintervjuer, reflektionsfrågor mm. 

Uppgifter

Reflektion

Utifrån den pedagogiska planeringen vilka strategier har vi erbjudit/inte erbjudit barnen och varför?

• t.ex. material, miljö, undervisning, förhållningssätt 

Effekt/rörelse/förändrat kunnande barn?

• Utifrån målet och genomförda strategier vad syns för ”bevis” i barnens lärande/förändrat kunnande?

Hur går vi vidare?

• Utifrån målet, vad är nästa steg för barnen och oss pedagoger?

Analys (delutvärdering)

Utifrån reflektionerna vilka strategier har fungerat/inte fungerat och varför?

Utifrån mål och syfte vilka förmågor och färdigheter ser vi att barnen har utvecklat/inte utvecklat och varför?

Utifrån resultatet har vi fortfarande stöd i vår forskning? Vad har vi för bevis?

Hur går vi vidare? Vilken forskning, strategier och genomförande behöver vi för att barnen ska utvecklas vidare utifrån den pedagogiska planeringen?