Tematiskt arbete, Logen 24/25

Ett tematiskt språkutvecklande arbete kring karaktärerna Pettson och Findus.

Konkretiserat mål och syfte utifrån läroplanen 

- Vad ska barnen få möjlighet att lära, pröva och utveckla? 

”Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften.” 

Vi använder oss av konkretiseringen av läroplansmålen för att tydligare synliggöra effekten av undervisningen. Genom att bryta ner målen kan vi pedagoger enklare upptäcka barnens progression av sitt egen utveckling.  

Målet är nått när: 
1. Barnet kan göra sig förstådd (verbalt, kroppsligt, estetiskt), både till pedagoger och barn 

2. Barnet kan uttala en-sats mening 

3. Barnet vill och vågar uttrycka sig och fråga frågor i barngruppen efter egen förmåga 

4. Barnet kan använda sig av TAKK-tecken 

5. Vi vill också att barnen ska vidareutveckla sitt intresse för sagor, berättelser och högläsning.

- Varför ska detta erbjudas? 

Barnen på Logen har en viss inblick i böckerna om Pettson och Findus. Några barn vet var karaktärerna heter. Vi har börjat integrera temat och barnen efterfrågar om vi kan läsa om Pettson och Findus. Fler och fler visar igenkänning och vi upplever att barnen är nyfikna på ämnet då dem använder inspiration från berättelserna till den egna leken. Fokus för temaarbetet kommer att vara språkutveckling och vi använder oss av karaktärerna/berättelserna/litteratur som metod för arbetet. 

Med hjälp av kommunikation kan barnen lättare samspela med andra och bidra till social interaktion. Språkutveckling handlar även om kognitiv utveckling, det vill säga barnens egna förmåga att tänka, såsom att lösa ett problem eller dela på olika sammanhang. Med en god språkutveckling kan barnen uttrycka sina tankar, känslor och ideér vilket bidrar till identitetsskapande. När vi använder oss utav TAKK-tecken och bildstöd (tydliggörande pedagogik) stärker vi tillsammans barnens förmåga av att förstärka sin kommunikation.   

- Teoretisk bakgrund 

Inom utvecklingspedagogiken ses barn som kompetenta, vilket genomsyrar vår barnsyn på avdelningen. Lek och lärande ses som en helhet och vi fångar lärandesituationer där barnen får möjlighet att reflektera genom kommunikation efter egen förmåga. Genom att vi synliggör barnens tankar och reflektioner skapar det förutsättning för barnen att konstruera ny förståelse för det specifika lärandeobjektet.  

Utvecklingspedagogiken handlar dessutom om riktadhet, det vill säga att rikta barnens uppmärksamhet mot ett innehåll. Vi utgår från barnens perspektiv genom att fokusera på deras tankar, erfarenheter och intresse. Såsom i arbetet med Pettson och Findus, där är barnen delaktiga och medverkar till eget meningsskapande i relation till sin egen språkutveckling.  

För att barn ska till sig ny kunskap och omvandla den till sin egen behöver dem företeelser/tecken/medierande verktyg. Dessa artefakter är kulturella resurser som hjälper barnen att tänka som är en del av det sociokulturella perspektivet. Ett exempel är TAKK-tecken som vi använder oss av på avdelningen som förstärker kommunikationen. Barnen anammar olika tecken som vi vuxna gör vilket sker i ett samspel mellan oss, det vill säga att lärandet sker i en interaktion där vi använder oss av artefakter som medierade redskap för att främja barnens utveckling och lärande. Lärandet är alltså situerat, det vill säga att barns lärande är situationsbundet och huvudsakligen socialt.

 

Hur ska undervisningen genomföras?
Didaktiska val utifrån konkretiserat mål 

- Strategi 

Vi kommer arbeta med ett utforskande förhållningssätt där vi med hjälp av Pettson och Findus upptäcker, utforskar, kommunicerar, löser olika problem, följer intresse och skapar gemensamma lärandesituationer. Vi kommer därför inte i förväg planera varje aktivitet utan det blir situationsbundet efter vad barnens intresserar sig av i berättelserna. Det kommer vara samma mål och syfte, samma röda tråd med olika delar integrerat. 

Vi kommer att använda oss av relevanta begrepp och ett expansivt språk. Öppna frågor som leder till diskussion för att synliggöra barnens tankar. Vi kommer att arbeta med 6 fokusord med tillhörande tecken som vi strävar efter att barnen ska lära sig. Gubben Pettson, Katten Findus, Höna, Leka/lekfull, pannkaka och räv.

Vi kommer arbeta med barnens progression och följa den på vägen under läsåret. Vi kommer att utmana varje barn i sitt lärande efter den nivån de befinner sig i (proximala utvecklingszon).   

Vi kommer arbeta digitalt, dels med iPad, projektor, dator, fotografi, video. Vi kommer även integrera förskolebiblioteket och flanosagor i temaarbetet. 

- Förhållningssätt hos pedagoger

Vi uppmuntrar till högläsning, berättande och sagor. I barnens lärprocesser finns vi pedagoger där som stöd och lyssnar aktivt på vad barnen vill förmedla. Vi kommer fånga upp barnens tankar, idéer och intresse. Vi använder oss av ett utforskade förhållningssätt för att väcka nyfikenheten i barngruppen.

Uppföljning 

Vi kommer att fotografera, filma, observera och använda barnens skapande som underlag för analys. Vi kommer även ha på oss rätt “glasögon” för att upptäcka utveckling i dem spontana stunderna på förskolan. När vi alla är fullt medvetna om vad vi ska “leta efter” blir det enklare att upptäcka utveckling/progression. Diskussion, reflektion och analys sker i arbetslaget. Observationsschema för varje barn, en checklista där vi brutit ner målet i etapper för att upptäcka tidig progression. Vi kommer även att analysera om barnens utveckling är situationsbundet/vilken miljö/vilken barngrupp/vilka vuxna som har betydelse för att skapa djupare inblick i “hur” lärandet uppstår. Vi har även stöd av våra lärloggar och dokumentationer i unikum.

Det viktigaste för att vi som pedagoger ska nå fram till barnen är att skapa goda relationer till barngruppen. Barn kommunicerar och gör sig förstådda på olika sätt när dem känner sig trygga. Vi lär tillsammans i relationella processer, vilket kräver att vi behöver förstå varandra men också våga uttrycka sig för att synliggöra sin förståelse. Det är dessutom av betydelse att vi ständigt bedömer miljön på avdelningen. Det ska vara en språkinbjudande miljö som lockar till lek, diskussion och reflektion. Litteratur ska finnas tillgängligt för barngruppen.