Matematik Sigma 4a. HT24.

Stämmer uträkningen? Hur kan vi ta reda på det? Kan du förklara varför? Hur vet vi det? Finns det fler sätt?

Vad:

Innehåll för läroboken och övningsbok 4 A

Kapitel 1 Talen till 10 000

 

Kapitel 2 Addition och subtraktion

 

Kapitel 3 Multiplikation och division

 

Kapitel 4 Bråk

 

Kapitel 5 Statistik

 

Kapitel 6 Tid

 

 

Hur:

• Teoretisk och praktiskt.
• Konkret material såsom tiobas, multilink-kuber, talkort, talbrickor och bråkkort mfl. 
• Kahoot.it
• Bildstöd med matematiska begrepp.
• Matematikportalen används som komplement. 
• Muntligt och skriftligt.
• Alla, par och enskilt. 
• Tester digitalt och skriftligt.

Begrepp:

Avrundning: Avrundning är att jämna av tal till större eller mindre tal.

Tal som slutar på 1,2,3 eller 4 avrundar vi nedåt. Tal som slutar 5,6,7, 8 eller 9 avrundrar vi uppåt.

Blandad form: Ett tal i blandad form är ett tal som består av ett heltal och ett bråktal.

2 ¾ är ett ta i blandad form, som består av 2 hela och 3 fjärdedelar.

Blockmodellen: Blockmodellen används som en hjälp för att lösa problem. Vi ritar block för att förstå uppgiften och hur den kan lösas.

Bråk: Ett bråk är ett tal mellan två heltal. Det beskriver en del av ett heltal.

2/3 är ett tal skrivet i bråkform. Vi läser det som 2 tredjedelar.

3 lika stora delar är 1 hel. Det här är 2 tredjedelar.

Siffran 2 kallas för täljare och siffran 3 för nämnare.

Cirkeldiagram: Ett Cirkeldiagram är ett diagram där hela cirkeln motsvarar alla var i en undersökning. Delarna visar hur svaren är fördelade.

Differens: Resultat av en subtraktion kallas differens. Differens betyder skillnad.

7 689-3 476= 4213 Differensen av 7 689 och 3 476 är 4 213.

Faktor: I multiplikation kallas talen som multipliceras faktor.

 2*3=6 Här är siffran 2 och 3 faktor.

Frekvens: Frekvens beskriver det antal gånger ett resultat förekommer i en undersökning.

Frekvenstabell: En frekvenstabell visar hur många gånger varje resultat finns med i en undersökning.

Grader: Grader är en enhet för att mäta temperatur. Vi mäter temperatur i grader Celsius.

Kvot: Resultatet av en division kallas för kvot. 24/6=4 Kvoten av 24 och 6 är 4.

Likvärdiga bråk: Likvärdiga bråk är olika bråk som är värda lika mycket.

1/2=2/4=3/6 Bråken är likvärdiga.

Linjediagram: Ett linjediagram visar hur något förändras över tid. Förändringen visas med en linje.

Mindre än: Symbolen för mindre än är <.

2 386 är mindre än 3 425. 2 386 < 3 425.

Minut: Minut är en enhet för att mäta tid. Minut förkortas min. 1 minut är lika mycket som 60 sekunder. 1 min = 60 s 60 min = 1h

Negativa tal: Negativa tal är tal som är mindre än 0. Talen blir mindre ju längre till vänster på tallinjen de ligger.-4 läser vi som minus fyra eller det negativa talet 4.

Nämnare: I ett bråk beskriver nämnaren namnet på varje del. Den visar hur många lika stora delar som bildar en hel.

¼ß nämnare. Här bildar 4 lika stora delar en hel. Varje del är 1 fjärdedel.

I division kallas talet som vi dividerar med för nämnare.

Platsvärde: En siffra har olika värde beroende på vilken plats den har i ett tal. Det kallas för platsvärde.

5 346 Femman står på tusentalsplatsen och har värdet 5 000.

3 546 Femman står på hundratalsplatsen och har värde 500.

3 456 Femman står på tiotalsplatsen och har värde 50.

3 645 Femman står på entalsplatsen och har värdet 5.

Positionstabell: En positionstabell visar siffrornas värde i ett tal. Värdet beror på vilken plats(position) siffran har i talet 3578.

3 tusental, 5 hundratal, 7 tiotal och 8 ental.

Positiva tal: Positiva tal är tal som är större än 0. Talen blir större ju längre till höger på tallinjen de ligger.

Produkt: Resultatet av en multiplikation kallas för produkt.

3*9= 27 Produkten av 3 och 9 är 27.

Romerska talsymboler: Romarna använde bokstäver som talsymboler. De hade ingen symbol för talet 0. De använde addition och subtraktion för att bilda tal, till exempel:

IX=9(10-1) XI=11 (10+1) I står före X. IX är 1 mindre än 10.

Räkna bakåt: Vi kan räkna stegvis bakåt. För att exempelvis ta reda på differensen av 5 100 och 3 000 kan vi starta på 5 100 och räkna stegvis bakåt.

Räkna framåt: Vi kan räkna vidare framåt. För att exempelvis ta reda på summan av 5 100 och och 4 000 kan vi starta på 5 100 och räkna med 1000 stegvis framåt.

Sekund: Sekund är en enhet för att mäta tid. Sekund förkortas s. 60 sekunder är lika mycket som 1 minut. 60 s= 1 min

Skillnad: Med räknesättet subtraktion räknar vi ut skillnaden mellan två tal. Vi kallar även skillnad för differens. 48-25=23 Skillnaden är 23.

Stambråk: Ett stambråk är ett bråk som har täljare 1. Exempel på stambråk: ½, 1/3, ¼, och 1/5.

Stapeldiagram: Ett stapeldiagram visar resultatet av en undersökning med staplar. Höjden på staplarna visar antalet i varje kategori.

Större än: Symbolen för större än är >. 3 425 är större än 2386.  3 425 > 2 386.

Summa: Resultat av en addition kallas för summa. 3 563 +1 235= 4 798. Summan av 3563 och 1 235 är 4 798.

Talföljd: Tal som skrivs efter varandra utifrån ett visst mönster kallas talföljd. I talföljden 1 968, 3 968, 5 968 och 7 968 är varje tal 200 mer än talet före.

Tallinje: En tallinje är en linje där olika tal är markerade efter varandra. Tallinjen visar talens läge i förhållande till varandra. Talen blir större ju längre till på tallinjen de ligger.

Term: I addition och subtraktion kallas talen som adderas respektive subtraheras för termer.

Timme: Timme är en enhet för att mäta tid. Timme förkortas h, eftersom timme heter hour på engelska. 1 timme är lika mycket som 60 minuter. 1 h= 60 min Det är 24 timmar på ett dygn.

Täljare: I ett bråk beskriver täljaren hur många delar det är.

3/4 3:an visar att det är 3 fjärdedelar.

I division kallas talet som divideras för täljare. 45/5=9 Talet 45 kallas för täljare.

Ungefär lika med: När vi avrundar och räknar ut något på ett ungefär, så visar vi det med symbolen ≈ som betyder ungefär lika med.  2 359 ≈ 2 400

Utvecklad form: Vi kan skriva vad varje siffra i ett tal är värd och det kallas att skriva i utvecklad form. 5 389= 5 000+300+80+9.

Växling: Växling betyder att ”byta ut” till något som är värt lika mycket.

Vi kan exempelvis växla 10 ental till 1 tiotal eller 1 tiotal till 10 ental.

X-axel: Ett diagram har två axlar. Den vågräta axeln i stapeldiagram kallas x-axel.

Y-axel: Ett diagram har två axlar Den lodräta axeln i stapeldiagram kallas y-axeln.

Överslagsräkningar: När vi avrundar och räknar ut något på ett ungefär kallar vi det för överslagsräkning. Vi gör det till exempel för att uppskatta om pengarna räcker när vi handlar.

 

Bedömning: Se matris

Tidsåtgång: 2024-2025