Skogen

I det här kapitlet ska vi lära oss att det finns olika typer av skog i vårt land, hur nedbrytning i skogen går till och ge exempel på näringskedjor i naturen. Vi ska också lära oss om vanliga djur och växter som finns i skogen och lära oss vad skillnaden mellan rovdjur och bytesdjur är. Dessutom ska vi lära oss om varför vi planterar skog och att skogen är en naturresurs. Vi ska även lära oss om vad vi använder skogen till men också att vi har ett ansvar att ta hand om skogen samt om vad allemansrätten är.

Vad och varför?

 

I skolans uppdrag står det att: Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som naturbruk, miljö och hälsa. Med kunskaper om naturen och människan får människor redskap för att påverka sitt eget välbefinnande, men också för att kunna främja hållbar utveckling.

 

 

Kunskapsmål

 

Förståelse (Vad vill vi att barnen ska kunna förstå?)	Fakta/begrepp (Vilka fakta/begrepp behöver barnen då kunna?)	Färdigheter (Vilka färdigheter vill vi att barnen ska utveckla?)
Veta vad som menas med lövskog, barrskog och blandskog.  Kunna berätta hur löv och döda djur bryts ner. Känna till namnen på några träd, bär och svampar. Kunna ge exempel på näringskedjor i skogen.  Känna till några rovdjur och bytesdjur. Lära oss om vad som händer med ett dött djur i skogen. Veta att det finns olika typer av skog i vårt land. Kunna ge exempel på djur och växter som finns i Sveriges skogar.  Veta vad människan använder skogen till till. Bli medvetna om att vi planterar skog och att vi måste ta hand om den.  Kunna förklara vad som menas med allemansrätten.	Viktiga begrepp: allemansrätt, avverkning, barrskog, blandskog, bytesdjur, lövskog, mycel, naturreservat, naturtyp, nedbrytning, näringskedja, odlad skog, pålrot, rovdjur, rötter, urskog, årsring. Artkunskap: gran, tall, björk, hassel, ek, al, lönn, ekorre, älg, räv, grävling, hackspett, myra, daggmask, hallon, blåbär, lingon, flugsvamp, kantarell, karl-johan svamp.

 

 

Hur och när?

 

Uppstart av arbetsområde: v. 36 genom att vi pratar om utflykten till Bjusan som vi ska göra veckan efter.

 

För att du ska uppnå målen kommer vi

 

·       Se på filmklipp kopplade till området.

·       Läser i "Koll på NO" och svara på frågor.

·       Jobba med arbetsuppgifter, rita och skriva.

·       Lärarledda genomgångar.

·       Begreppsträning i Bingel eller i Quizlet

 

Ämnesövergripande aktivitet

§  Ämnesövergripande samarbete med sv och eng kopplat till begreppsträning

§  Ämnesövergripande so-no kring skog-geologi

 

Bedömning

 Du visar vad du lärt dig genom att

• Inlämningar på t.ex. arbetsuppgifter. 
• Delar aktivt i diskussioner. 
• Prov som prövar kunskaperna. 

 

 

 

 

 

 

 

Läroplanskopplingar

Syfte

• kunskaper om biologins begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara samband i naturen och människokroppen,
• förmåga att använda biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör miljö och hälsa, och

Centralt innehåll

• Näringskedjor och kretslopp i närmiljön. Djurs, växters och svampars samspel med varandra och hur några miljöfaktorer påverkar dem. Fotosyntes och cellandning.
• Hur djur, växter och svampar kan identifieras och grupperas på ett systematiskt sätt, samt namn på några vanligt förekommande arter.
• Människans beroende av och påverkan på naturen med koppling till naturbruk, hållbar utveckling och ekosystemtjänster. Naturen som resurs och vårt ansvar när vi nyttjar den.