Språkresan i olika uttrycksformer

Projektbeskrivningen belyser hur vi arbetar utifrån vårt utvecklingsområde i samarbete med Linnéuniversitetet, tillgängliga lärmiljöer: "Genom medvetna val erbjuda lärmiljöer som utmanar ALLA barnen i deras utveckling och lärande". Hur kopplar vi detta mål till vårt valda projekt? Begreppen: Tillgänglighet, delaktighet, inkludering, inflytande och språklig medvetenhet.

Projektbeskrivning

“Arbetslaget ska verka för en god och tillgänglig miljö för omsorg, lek, rörelse, utveckling och lärande” Lpfö 18, s15

”Undervisning förutsätter didaktisk kunskap, det vill säga, kunskap om alla faktorer som sammantaget påverkar undervisningens innehåll och genomförande i förskolan” (Arfwedson & Arfwedson, 1991). "Detta sätter förskollärares kompetens i centrum för förskolans undervisning.” (Sylva, Melhuish, Sammons, Siraj-Blatchford & Taggart, 2010; Sheridan, Sandberg & Williams, 2015). 

 

 

 

Detta betyder för oss:

- att på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet medvetandegöra pedagogens roll i utformandet av lärmiljöerna, undervisningen och utbildningen med stöd av de didaktiska frågorna, så att alla barns utveckling gynnas. 

 

-  att barnen erbjuds undervisning genom lärmiljöer som är tillgängliga och som uppmuntrar till lek samt främjar utveckling och lärande, både inomhus och utomhus.

 

-  att vi är aktiva och delaktiga pedagoger som skapar möjligheter för inkludering och att barnen ges utrymme för inflytande och delaktighet i undervisningen. 

 

 

 

Barngruppens namn: Salvian

Projektets namn: Språkresan i olika uttrycksformer

Didaktiska frågor: 

Vad

Vi vill med vårt projekt erbjuda en verksamhet där barnen får möjlighet att utveckla tilltro till sin egen förmåga, utöka sitt ordförråd, känna igen begrepp och se samband och få förståelse i sin vardag. Vi vill erbjuda en verksamhet där vi följer barnens intresse och behov för att möjliggöra inflytande och delaktighet. Vi vill att barnen ska uppleva och utveckla sitt språk genom olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans.

 

Varför

Efter sommaren har vi fått nya barn i vår grupp, vilket påverkar gruppdynamiken. Vi vet hur viktigt det är att arbeta relationellt, bygga trygga anknytningar och skapa trygghet både för enskilda barn och gruppen som helhet, för att kunna erbjuda en verksamhet där lärande och utforskande kan ta plats. I undersökningsperioden kunde vi se att de flesta barnen visade intresse för sång och rörelse och att vi kunde fånga barnen när vi erbjöd sång och rörelse på olika sätt. Vi vet hur viktigt det är att ge barnen ett rikt och nyanserat språk, ge dem utrymme, tid och möjlighet att kunna uttrycka och utvecklas i sin språkutveckling och en tilltro till att uttrycka sig för varandra. Därför har vi valt denna riktningen på projektet.

 

HUR/Metoder: 

Variationsteorin

Språkbaserat arbetssätt: Bildstöd, TAKK och andra uttrycksformer

Rörelse
Delade barngrupper

Tydlig struktur och rutiner

Närvarande, härvarande pedagoger

Kontinuitet och upprepning

 

Varför dessa metoder?

Variationsteorin som metod: Genom att använda variationsteorin som metod kan vi möta alla barns väg mot lärande genom varierad undervisning som anpassas utifrån intresse, behov och nivå.
Bildstöd och TAKK i verksamheten inkluderar ökad delaktighet, förståelse för instruktioner och skapandet av en trygg miljö där barnen vågar delta och uttrycka sig. Genom att använda bildstöd har vi möjlighet att se barnens förändrande lärande och att de kan uttrycka sig genom TAKK, vilket främjar deras språkutveckling.
Delade barngrupper: genom att dela gruppen och att inte alltid ha statiska grupper, kan vi pedagogerna ge barnen en individuell uppmärksamhet och anpassa undervisningen efter deras behov och nivå.

Tydlig struktur och rutiner: tydlig struktur och rutiner under dagen för att ge barnen förutsägbarhet och trygghet samt underlätta för dem att förstå vad som förväntas av dem i olika situationer.

Närvarande, härvarande och delaktiga pedagoger som utforskar, leker och upplever tillsammans samt stöttar barnen i deras trygghet och språkutveckling.

Kontinuitet och upprepning och vårt tydliga ledarskap är något som vi ser gynnar arbetet med trygghet.

 

Varför vi använder dessa metoder: 

För att främja varje barns lärande och utveckling använder vi genomtänkta metoder som baseras på både forskning och beprövad erfarenhet.

Variationsteorin
Genom att använda variationsteorin som metod skapar vi en undervisning som kan möta varje barns individuella lärande. Denna metod bygger på att barn lär sig bäst när de får uppleva variationer av ett innehåll. Detta tillvägagångssätt hjälper oss att anpassa undervisningen efter barnens intressen, behov och nivå, och ger dem fler möjligheter att utvecklas oavsett var de befinner sig i sin lärandeprocess.

Bildstöd och TAKK
Forskning visar att bildstöd och alternativa kommunikationsmetoder som TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation) främjar barnens delaktighet och förståelse. Genom att använda bildstöd och tecken ger vi barnen tydliga verktyg att uttrycka sig och förstå instruktioner. Detta skapar en trygg miljö där barnen vågar delta och kommunicera, vilket stärker deras språkutveckling. Genom dessa verktyg kan vi också följa barnens lärande och se hur deras förmåga att uttrycka sig utvecklas över tid.

Delade barngrupper
Att dela in barnen i mindre grupper gör att vi pedagoger kan ge varje barn mer individuellt stöd. Det är viktigt för oss att se varje barns behov och anpassa undervisningen så att den gynnar deras utveckling. Genom att variera grupperna får barnen också möjligheten att arbeta med olika kamrater, vilket främjar både socialt samspel och lärande.

Struktur och rutiner
Barn mår bra av tydliga rutiner och strukturer. Detta skapar en förutsägbarhet i vardagen som ger barnen trygghet och hjälper dem att förstå vad som förväntas i olika situationer. När barnen känner sig trygga i sin miljö är de mer benägna att utforska, lära sig nya saker och våga uttrycka sig. Tydliga rutiner stödjer också barnens självständighet och förmåga att hantera övergångar under dagen.

Närvarande pedagoger
Forskning visar att när pedagoger är aktivt närvarande och delaktiga i barnens lek och lärande skapas en trygg och stimulerande miljö. När vi pedagoger deltar i barnens utforskande och stöttar dem, stärker vi deras självförtroende och bidrar till att de känner sig sedda och hörda. Det hjälper också till att utveckla deras språk och förmåga att kommunicera.

Kontinuitet och tydligt ledarskap
Återkommande rutiner och upprepningar i både undervisning och ledarskap skapar en stabil grund för barnens trygghet. Genom ett tydligt och konsekvent ledarskap vet barnen vad de kan förvänta sig, vilket gör att de känner sig trygga att ta egna initiativ och vågar utveckla sina färdigheter och sitt språk.

Vi använder dessa metoder för att skapa en trygg, stimulerande och inkluderande miljö som främjar barnens språkutveckling, självständighet och lärande.

 

 

 

 

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,