Modersmål-Ukrainska: Läsa-Sagor

Har du någonsin drömt om att flyga på en kvast eller prata med djur? I sagornas värld är allt möjligt! Men vad är egentligen en saga och vad sagor kan berätta om oss själva och om världen omkring oss? Genom att läsa sagor kan vi lära oss om olika kulturer, värderingar och känslor. Låt oss titta närmare på hur sagor kan fungera som en spegel och reflektera över våra egna liv.

 Rubrik: Saga

 Kunskapsområde: Läsa

 Årskurs: 4 – 6

 Ämne: Modersmål i ukrainska

 Antal lektioner: 4 + 1

 

Centralt innehåll (ur Lgr 22)

• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt att urskilja texters budskap,       både det direkt uttalade och sådant som är indirekt uttryckt.

• Berättande texter i form av sagor: textens innehåll, typiska drag samt deras ord och begrepp.

Övergripande mål

• Lässtrategier: eleverna ska utveckla olika lässtrategier, såsom att förutsäga, ställa frågor, visualisera, sammanfatta och utvärdera.
• Ordförråd: eleverna ska utöka sitt ordförråd och använda ord på ett korrekt sätt i tal.
• Kritiskt tänkande: eleverna ska kunna värdera information och ta ställning till olika perspektiv.
• Egna åsikter: eleverna ska utveckla kunskaper i att formulera egna åsikter och tankar i olika slags texter.
• Lästeknik: eleverna ska vidareutveckla sin läsflyt.

**Hemläsning (gäller perioden HT-24, vecka 36 – 50):

• Utveckla läsförståelse: Genom att läsa olika typer av texter ökar eleverna sin förmåga att förstå och analysera innehållet.
• Öka ordförrådet: Regelbunden läsning bidrar till att eleverna möter nya ord och uttryck.
• Vidareutveckla läsflyt: Genom att läsa regelbundet ökar elevernas läsflyt och läsglädje.
• Stimulera fantasin och kreativiteten: Litteratur öppnar upp för nya världar och perspektiv.
• Förbereda för studier på högre nivå: God läsförmåga är en viktig grund för framtida studier.

 

DELMÅL OCH ARBETSSÄTT

 

Lektion 1: Lässtrategier - Saga

Delmål:

•  aktivera elevernas förkunskaper om lässtrategier;
•  bekanta eleverna med olika lästekniker och knep för att läsa skönlitteratur (sagor);
•  utveckla vidare elevernas lästeknik (modellera god läsflyt och intonation)
• genom att läsa högt i tur och ordning;
• utveckla vidare elevernas läsförståelse genom att öva på att svara på olika typer av frågor så som på-, mellan – och bortom raderna samt koppla textens innehåll till elevernas egna erfarenheter;
•  förbättra sin förmåga att kommunicera och samarbeta med andra.

Arbetssätt:

•  Presentation: Läraren öppnar en diskussion kring frågan - ”Vem är en god läsare?” och sedan undervisar om lässtrategierna för skönlitterära texter (sagor).
• Högläsning: Eleverna läser en saga högt i tur och ordning och läraren kontrollerar elevernas läsflyt, intonation och uttal.
•  Frågeställning före, under och efter läsning: Läraren ställer öppna frågor som uppmuntrar till diskussion och olika tolkningar. Exempelvis: Vad tror ni kommer att hända härnäst? eller Vad tycker ni om huvudpersonens beslut?
•  Tankekarta: Läraren skapar en gemensam tankekarta där eleverna får bidra med sina tankar och idéer om sagan.
• Sammanfattning: Läraren avslutar lektionen med att sammanfatta de viktigaste punkterna.

**Hemläxa: hemläsning – ukrainsk skönlitteratur (vecka 36 – 49)

Bedömning:

 Formativ bedömning: observationer under lektioner med fokus på om elevernas aktivlyssning och deltagande i diskussioner.

Summativ bedömning: ej aktuell för lektion 1.

 

Lektion 2: Fakta om saga

Delmål:

• Öva på att identifiera sagans grundläggande struktur: eleverna ska kunna känna igen inledning, konflikt, klimax och upplösning i olika sagor.
• Öva på att analysera karaktärer: eleverna ska kunna beskriva huvudpersoner och birollsinnehavare, deras egenskaper, motiv och utveckling.
• Öva på att förstå symboler och metaforer: eleverna ska kunna identifiera och tolka symboliska element i sagor.
• Öva på att tolka berättelsens/sagans budskap: eleverna ska kunna dra slutsatser om sagans övergripande tema eller budskap.

Arbetssätt:

 Presentation: Fakta om sagor (genomförs av lärare).

 Arbetet med texten: eleverna får i uppgift att hitta specifika detaljer ur texten som tyder på att det här texten är saga.

 Fakta om sagor - Vad är typiskt för genren? med syfte att testa elevernas kunskaper om sagans typiska drag och element.

Sammanfattning: Läraren avslutar lektionen med att sammanfatta de viktigaste punkterna.

Bedömning:

Formativ:  besvarande på diskussionsfrågor och observationer för att kontinuerligt följa elevernas utveckling.

Summativ: utvärdering av elevernas förmåga att uppnå de uppsatta målen (förståelse av sagans struktur, analys av karaktärer, tolkning av symboler och metaforer, förståelse av budskapet.

 

Lektion 3: Arbeta med sagor – olika typer av sagor och sagoingredienser

Delmål:

• Vidareutveckla elevernas genrekunskap: identifiera särpräglade drag för sagor, t.ex. tydlig konflikt, magiska element, moralisk lärdom.
• Öva på genomförande av textanalys: analysera olika element i texten, såsom personer, miljö, handling, språkliga stilmedel.
• Utveckla kritiskt tänkande hos eleverna: öva på att tolka textens budskap och teman samt analysera information och dra egna slutsatser.
•  Vidareutveckla elevernas samarbetsförmåga: arbeta tillsammans i grupp för att lösa uppgifter och presentera resultat.

Arbetssätt:

Frågeställning: Läraren ställer öppna frågor för att väcka elevernas nyfikenhet och få dem att börja tänka kritiskt om texten.

Grupparbete: läraren delar in klassen i mindre grupper och ger varje grupp en saga för att arbeta med; uppgiften är att hitta specifika drag som är inneboende i sagogenren (”sagansingredienser”) :

Personer: Vem är huvudkaraktärerna? Beskriv huvudpersonerna och deras egenskaper.

Inledning: Med vilka ord börjar sagan?

Miljö: Hur ser miljön ut?

Tid: När utspelar sig handlingen?

Konflikt: Vilken är den centrala konflikten i sagan? Hur löses den?

Sensmoral: Vad kan man lära sig av denna saga?

Presentation: varje grupp presenterar sina resultat för klassen.

Klassdiskussion: läraren ställer följdfrågor för att uppmuntra eleverna till diskussion.

Jämförelse: Eleverna med hjälp av lärare jämför olika tolkningar och synpunkter (tankekarta kan användas som hjälpmedel).

Sammanfattning: Läraren avslutar lektionen med att sammanfatta de viktigaste punkterna.

Bedömning:

 Formativ bedömning: observationer under lektioner med fokus på om elevernas aktivlyssning och deltagande i diskussioner.

Summativ bedömning:

• Individuellt bidrag: Hur mycket har varje elev bidragit till arbetet?
• Samarbete: Hur väl har gruppen samarbetat? Har alla känt sig delaktiga?
• Innehåll: Är innehållet korrekt, relevant och väl förankrat i kursens mål?
• Presentation: Hur väl har gruppen presenterat sitt arbete? Är presentationen tydlig, engagerande och väl strukturerad?
• Processen: Hur har gruppen gått tillväga för att lösa uppgiften? Har de använt sig av lämpliga arbetsmetoder?

 

Lektion 4: Prov i läsförståelse

Delmål:

•  Identifiera och förstå textens syfte: eleverna ska kunna avgöra om texten är till för att informera, underhålla, övertyga eller något annat.
•  Analysera textens innehåll: eleverna ska kunna identifiera huvudidéer, detaljer och sammanhang i texten.
• Dra slutsatser: eleverna ska kunna läsa mellan raderna och dra egna slutsatser baserat på textens innehåll.

Arbetssätt:

•  Lämpliga texter: läraren förbereder texterna som ska vara anpassade till elevernas ålder och läsnivå.
•  Tydliga frågor: läraren förbereder frågorna som ska vara tydligt formulerade och täcka in olika aspekter av läsförståelse.
•  Användning av olika frågetyper: läraren förbereder frågor som ska kombinera öppna frågor som kräver längre svar med slutna frågor som har ett specifikt svar.
•  Uppgifter som kräver tolkning: läraren förbereder faktabaserade frågor, som kräver att eleverna tänker kritiskt och drar egna slutsatser.

Bedömning:

Summativ bedömning: användning av provet för att utvärdera elevernas övergripande läsförståelse.

**Bedömningsmatris för att bedöma elevernas svar utifrån olika kriterier, såsom:

▪ Förståelse av textens innehåll: Har eleven förstått huvudidéerna?

▪ Analysförmåga: Kan eleven identifiera viktiga detaljer och dra slutsatser?

▪ Språklig förmåga: Använder eleven ett korrekt och varierat språk?

▪ Argumentation: Kan eleven motivera sina svar?

**Hemläxa: hemläsning – ukrainsk skönlitteratur (vecka 36 – 49)

Lektion 5: Efter provet – feedback och bearbetning

Delmål och arbetssätt:

• Identifiera elevernas styrkor och svagheter: läraren går igenom varje elevs svar för att se vilka områden de var starka i och vilka områden de behöver utveckla.
• Ge individualiserad feedback: läraren ger varje elev personlig feedback som fokuserar på deras specifika styrkor och svagheter.
• Uppmuntra eleverna till självreflektion: läraren ställer frågor som hjälper eleverna att reflektera över sitt eget lärande och sätta upp mål för framtiden.
• Ge möjlighet för bearbetning: läraren ger extra länsuppgifter till de eleverna som behöver att bearbeta sina läsförståelseprov för att förbättra sina resultat i provet.
• Utmana de starka eleverna: för elever som behärskar grundläggande läsförståelse erbjuder läraren mer utmanande texter, uppgifter och diskussionsfrågor.

Bedömning efter åtgärder:

• Nya läsförståelseprov: eleverna får nya läsförståelseprov för att se om deras resultat har förbättrats.
• Observationer: läraren observerar elevernas arbete under lektionerna för att se hur de tillämpar de nya kunskaperna.
• Självbedömning: läraren uppmuntrar eleverna själva reflektera över sin utveckling och sätta upp nya mål.

Läroplanskopplingar

Syfte

• förmåga att använda sitt modersmål som ett medel för sin språkutveckling och sitt lärande,
• förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,

Centralt innehåll

• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både det direkt uttalade och sådant som är indirekt uttryckt.
• Berättande texter och poetiska texter för barn och unga i form av skönlitteratur, sagor och sägner från områden där modersmålet talas. Texter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.