Omsorg, utveckling och lärande

Utifrån avsnittet omsorg, utveckling och lärande i Läroplan från förskolan beskrivs hur och med vilka mål vi ska ge barnen utbildning och undervisning med fokus på språkutveckling och barnstyrd lek.

Kartläggning "VAR ÄR VI"?

På förskolan finns många olika lärmiljöer som uppmuntrar till barnstyrd lek och konstruktionslek. Lärmiljöerna är alltid tillgängliga och barnen kan skifta mellan dessa under dagen. Vi har en båt och en bil i ena delen av förskolan, där kan barnen även leka olika roll-lekar med hjälp av utklädningskläder och tillhörande redskap. Vi har material för konstruktionslek och många olika plastdjur. Vi kan med fördel flytta ut material och använda på gården. Utomhus har barnen möjlighet till rörelse på ett annat sätt än inomhus. Barnen kan åka rutschkana, gunga, cykla eller leka i sandlådan. Vi har en stor gräsmatta där barnen kan spela fotboll eller delta i vuxenstyrda lekar. 

Vi behöver ha fokus på att barnen får möjlighet att testa olika aktiviteter och att de får en variation. Pedagogernas roll är viktig då barnen inte ska fastna i en aktivitet eller lek, utan får möjlighet att utveckla sin färdigheter och förmågor. 

Utvecklingsområde "VART SKA VI"?

Prioriterat målområde: Utifrån nuläge och vad vi ska göra, så är det prioriterade utvecklingsområdet att barnen skall utveckla sin kunskaper i svenska språket, och sitt andraspråk om det är ett annat än svenska. Barnen ska få förundras, lära sig nya saker och få utmaningar som gör att de utvecklas. Vi ska utgå ifrån det som barnen visar intresse för, men även det som vi ser som utvecklingsområde för barngruppen.

Förväntat resultat: Vi vill att barnen ska utvecklas genom den barnstyrda leken och den planerade undervisningen. Vi vill att barnen ska utveckla förmåga att samarbeta, kommunicera och samspela med sina kompisar och sina pedagoger. Barnen skall få varierad undervisning som gör att de får nya kunskaper och erfarenheter. 

Stöd i forskning och vetenskaplig grund: Vi utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv i barnens utbildning och undervisning.

Genomförande "HUR GÖR VI"?

Hur låter vi barnen utforska, upptäcka, uppleva och lära:

• Barnen ska få ta del av språkutvecklande undervisning genom bilderböcker, där vi använder oss utav strategierna reflekterande högläsning och reading to learn.
• Barnen skall få gå till skogen på regelbunden basis för att möta årstider och utforska det som finns i skogen.
• Barnen skall få utvecklas i estetiska uttrycksformer. Barnen skall få skapa med olika material och få testa olika tekniker.
• Barnen skall få möjlighet att röra på sig, genom att vi går till idrotsshallen, dansar och har miniröris. 
• Barnen skall få möjlighet till konstruktionslekar med exempelvis lego, duplo, kaplastavlar, tågbana, magna-tiles. 
• Barnen skall få kunskap om olika djur och förstå att alla inte finns under samma tidsperiod eller i samma del av världen. Det ska barnen få lära sig genom att vi ska förtydliga de olika miljöerna med djuren, en för dinousarierna, en för bondgårdsdjuren och en för savanndjuren. 
• Barnen ska få möjlighet att stanna länge i en barnstyrd lek. Vi behöver vara flexibla och ge barnen utrymme att leka och förundras tillsammans med varandra. 

Det här behöver vi, förskollärare och övriga i arbetslaget, särskilt tänka på i vårt förhållningssätt och agerande: Vi behöver ha en gemensam barn- och kunskapssyn. Vi behöver ha ett lågaffektivt bemötande, arbeta med tydliggörande pedagogik och TAKK. Vi behöver sprida ut oss i lokalerna och se till att vi har god uppsyn över barnen och vara närvarande och stötta dem i deras kommunikation och sociala samspel. 

Hur ska lärmiljön utformas inne och ute: Vi behöver vara uppmärksamma på vad barnen intresserar sig av. Vi behöver förändra lärmiljöer och variera material för att främja lek, lärande, utforskande och skapande. Vi behöver skapa rum i rummen och hjälpa barnen att navigera genom dessa. Såväl inom- som utomhus behöver vi se till att barnen kan få avskildhet, utan att de lämnas ensamma. 

Reflektera "HUR BLEV DET" och hur går vi vidare? 

• Har vi arbetat mot målen? Vilken måluppfyllelse ser vi? Hur vet vi det?
• Effekter i form av barns utveckling och lärande
• Är det några mål vi inte uppnått, vilka avvikelser finns det?
• Varför ser resultatet/förändringen ut som den gör? 
• Vad har vårt arbete gett för konsekvenser i utbildningen? Vad gjorde att det blev så?
• Vilka slutsatser drar vi?  Vad ska vi förändra och vad ska vi fortsätta med?
• På vilket sätt har utbildningens organisation och förutsättningar t ex miljö, material, pedagogik, kompetens mm påverkat resultatet?
• Har vi fungerande rutiner och olika typer av uppföljning som involverar såväl personal som barn och vårdnadshavare, för att få tillräcklig information om utbildningens kvalitet?
• Analysera dokumentationen. Hur har vi anpassat vår pedagogiska, fysiska och sociala lärmiljö så att barnens möjlighet till tillgänglighet ökat? Vilken skillnad har detta gjort för barnen, vad har barnen lärt sig, vilka erfarenheter och upplevelser har de fått? Hur vet vi det? Vad har pedagogerna lärt sig om barnens lärande?

Läroplanskopplingar

Läroplan

• sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet,
• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer och förståelse för värdet av att leva i ett samhälle präglat av mångfald samt intresse för det lokala kulturlivet,
• förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,
• motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,
• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,
• förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
• förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik,
• förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen och,
• förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.
• både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska,
• fantasi och föreställningsförmåga,
• både det svenska språket och det egna nationella minoritetsspråket, om barnet tillhör en nationell minoritet,
• svenskt teckenspråk, om barnet har hörselnedsättning, är dövt eller av andra skäl har behov av teckenspråk,
• förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,