Skriva krönika

Nu är det dags att lära sig om en ny textgenre, nämligen krönikor. En krönika är en personligt skriven text och baseras ofta på en konkret händelse som författaren har reagerat på. Den innehåller krönikörens egna tankar och åsikter och vill få läsaren att se på ett ämne ur ett nytt perspektiv.

I de allra flesta tidningar kan man läsa krönikor. I en krönika skriver en person oftast om sina tankar och åsikter om ett aktuellt ämne, men egentligen kan krönikor handla om vad som helst. Språket i en krönika är både vardagligt och fullt av spännande bildspråk och oväntade ordval. Den som skriver krönikan - krönikören - skriver ofta sin text på ett personligt och lekfullt sätt. Till skillnad från insändare och debattartiklar, talar en krönika inte direkt om vad du ska tycka. Det får du som läsare själv fundera över och komma fram till. 

Vi kommer att inleda med att läsa och analysera en krönika. Därefter lär vi oss hur en krönika är uppbyggd och slutligen får ni skriva en egen krönika. I detta arbetsområde kommer vi också att arbeta med bearbetning och kamratrespons.

Planeringen finns i alla uppgifter, med reservation för ändringar 😊

 

Struktur för att skriva en krönika:

Ämne: Tänk på en speciell händelse som du någon gång reagerat på och som väckte tankar och känslor hos dig. Det får gärna vara en händelse från din egen vardag. Det kan göra det lättare att göra krönikan personlig. En krönika kan också handla om en aktuell nyhet. Du vet att du har hittat ett bra ämne när du märker att du hittar argument och åsikter som tar diskussionen till ett större sammanhang än den enskilda händelsen. Har du svårt att hitta ett passande ämne, så finns förslag till exempel här.

 

Rubrik: En rubrik ska alltid spegla det din text kommer att handla om. Den ska ha en tydlig koppling till innehållet och det budskap du vill förmedla. Skriv inte rubriken förrän din text är helt färdig. Det är oftast lättare att komma på en bra och passande rubrik när texten är klar.

 

Inledning: Som vanligt skriver du ett inledande stycke som leder in läsaren på ämnet och lockar till vidare läsning. Det är inte nödvändigt att du presenterar händelsen redan i ingressen, men på något sätt ska du få läsaren att förstå vilket ämne du kommer att ta upp i krönikan. I inledningen brukar man få reda på varför krönikören har valt att skriva om ett visst ämne - en bakgrund.

 

Lyft fram dina åsikter och argument: Beskriv händelsen och vad den fick dig att tänka och känna. Ta sedan dessa tankar till ett mer generellt plan. Förklara varför du reagerat på händelsen och vad du tycker, och glöm inte att argumentera för din sak. Du ska vara tydlig och övertygad i dina argument, men tänk också på att det kommer finnas de som tycker annorlunda än vad du gör. Hitta motargument och bemöt dem. Varför är dessa felaktiga? Dina argument måste inte baseras på fakta, utan kan bestå av dina tankar, upplevelser och åsikter. Använd stödmeningar för att presentera och fördjupa dina argument.

 

Språk: En krönika är en argumenterande text, men den kan skrivas väldigt fritt. Du kan till exempel gärna använda stilistiska medel som metaforer och liknelser, men gör det bara om det hjälper dig att få fram ditt budskap. Tänk alltid på att anpassa språket efter läsaren och skriv så att du känner dig bekväm. Våga också utnyttja friheterna man har när man skriver en krönika: skriv så att det känns roligt och inspirerande.

 

Avslutning: Försök att knyta ihop säcken i din avslutning. Knyt an till inledningen och sammanfatta budskapet. En avslutning kan också innehålla en form av uppmaning.

 

Respons och bearbetning: När du börjar känna dig klar är det viktigt att du läser igenom och bearbetar din egen text för att själv upptäcka saker som du kan förbättra. Lämna in ett första utkast och låt en klasskompis ge dig respons innan du anser att du är helt klar. Använd antingen "two stars and a wish" eller "jag gillar, jag önskar, jag funderar...".

Läroplanskopplingar

Syfte

• förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,
• förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,

Centralt innehåll

• Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
• Disposition och redigering av texter med hjälp av digitala verktyg. Bearbetning av egna och gemensamma texter till innehåll och form. Att ge och ta emot respons på texter.
• Språkliga strukturer och normer. Stavning, meningsbyggnad, styckeindelning och olika typer av textbindning. Ordklasser och satsdelar.

Kriterier

• Eleven skriver olika slags texter med viss språklig variation, i huvudsak fungerande struktur och innehåll samt viss anpassning till texttyp, syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer språkliga normer på ett i huvudsak fungerande sätt.

Uppgifter

Krönika - typiska drag

Krönika.pptx

Den korta genomgången om krönikor och planeringen under momentet.

Syftet med uppgiften är att läsa och på så sätt öka förståelsen för hur en krönika är uppbyggd. Uppgiften fungerar som en introduktionsuppgift till momentet.

a) Leta upp en krönika. Du kan antingen googla "krönika" och valfritt ämne som du är intresserad av, te. x. krönika epa, eller googla te. x. krönika dn/expressen/svd. Infoga länken till krönikan du hittat här:

b) Läs krönikan

c) Vad handlar krönikan om? Läs krönikan en gång till och sammanfatta sedan huvudtanken med en eller två meningar.

d) Varför har skribenten skrivit krönikan? Förklara hur du tänker med hjälp av exempel från texten.

e) Vilken åsikt presenterar krönikören?

f) Vilken stil har krönikan? Är det till exempel allvarlig, underhållande, ironisk eller arg? Förklara även varför du upplever stilen som du upplever den.

g) Välj ut minst två intressanta formuleringar från krönikan. Det kan vara ett specifikt ordval, användandet av liknelser/metaforer eller något intressant som du lärt dig från krönikan. Skriv ned dem och förklara varför du har valt just dem.

Språkliga strukturer & normer:

Språkliga strukturer och normer.pptx

Fler texter om krönikan som textgenre:

Fixa texten 2 - fakta om krönikor.pdf

Grundbok Svenska Direkt 9 - krönika förklarad.pdf

Egenskriven krönika (första utkastet)

Krönika.pptx

Den korta introducerande genomgången om krönikan som textgenre och planeringen under detta moment.

___

Här lämnar du in ditt första utkast på den egenskrivna krönikan. Du kan använda följande PDF-filer som stöd för att strukturera upp din krönika:

Fixa texten 2 - fakta om krönikor.pdf

Grundbok Svenska Direkt 9 - krönika förklarad.pdf

Du kan även titta på de rubriker som finns i planeringen. Krönikan ska bestå av ca 3000 tecken, eller 500 ord, eller 1 A4. Om du har svårt att komma på ett ämne att skriva om, så finns till exempel tips här.

Lämnas in innan respons.

Språkliga strukturer & Normer (för skrivandet):

Språkliga strukturer och normer.pptx

Att ge och få respons - krönika

Krönika.pptx

Powerpoint från genomgång

Använd dig av dokumentet nedan för att skriva respons på en klasskamrats arbete. Skicka den färdiga responsen till klasskamraten och lägg även upp den här på Unikum.

Att ge och få respons.docx

Tänk på att vara konstruktiv och tydlig i din feedback. Du kan antingen använda dig av "Two stars and a wish" - att kommentera två bra saker och en sak som kan bli bättre, eller Sigtunamodellen:

Jag gillar... (något/några positiva aspekter av texten),

Jag önskar... (något/några aspekter som kan bli bättre),

Jag funderar... (något/några förslag på hur texten kan bli bättre).

Det är även bra om man vill skriva marginalkommentarer i själva dokumentet, men det är inte ett krav.

Egenskriven krönika (efter kamratrespons)

Här lämnar du in den bearbetade versionen av krönikan, alltså efter kamratresponsen.