Upplysningen

Nu har vi pratat om kolonialismen och imperialismen. Ganska mörka ämnen. Dags att börja lysa upp tillvaron lite med nya idéer från "upplysningen". En tid under 1700-talet då folk börjar tänka annorlunda.

 

Kolonialism och Källkriti

Historia förklarad: Amerikanska revolutionen | UR Play

Historia förklarad: Franska revolutionen | UR Play

Plugga historia: Franska revolutionen | UR Play

Plugga historia: Amerikanska revolutionen | UR Play

Fatta historia: Upplysningen | UR Play

 

Källkritik

Minns ni när vi tittade på tre olika källor om Columbus och värderade dessa utefter 4 källkritiska kriterier? Här är de igen:

ÄKTHET: Är källan en riktig källa eller är den påhittad.

TID: Hur långt har det gått sedan källan har tillkommit.

BEROENDE: Kan informationen i källan verifieras genom andra källor.

TENDENS: Finns det anledning att tro att informationen i källan är vinklad.

 

Upplysningen

Använd ditt förnuft! Tro inte på allt vad kyrkan och andra makthavare säger! Se efter, undersök och tänk själv! Med hjälp av kunskaper och förnuft kan allt förändras och förbättras. Det var budskapet inom 1700-talets stora idérörelse, upplysningen.

Under 1600-talet hade naturvetenskapen gjort stora framsteg. Italienaren Galileo Galilei hade visat att kyrkan hade fel när den påstod att planeterna cirklade kring jorden. Engelsmannen Isaac Newton hade upptäckt tyngdlagen och beskrivit universum som ett självgående maskineri. Möjligen hade Gud en gång satt igång det. Men sedan hade han kanske dragit sig tillbaka och lämnat världen i människornas händer.

Under 1700-talets upplysning började det dyka upp allt fler tankar om samhället och världen. På alla områden försökte man diskutera sig fram till de lösningar som kunde vara till bäst nytta för människorna. Det kunde gälla alltifrån hur bonden borde bruka sina åkrar till hur landet skulle styras. Upplysningstänkarna menade att fördomar och okunnighet gjorde människor olyckliga. Genom utbildning, vetenskap och förnuft skulle människan och samhället göra framsteg.

Ett exempel på hur viktigt man ansåg att kunskap var är den första moderna uppslagsboken: den franska Encyklopedin som kom ut i 35 volymer 1750–1781. Där ville man samla tidens vetande. Praktiska instruktioner inom jordbruk och hantverk tog upp mycket utrymme. Det var viktigt att kunskaperna kom till nytta i människornas vardag.

En annan viktig upplysningstanke var tron på yttrandefrihet och tolerans. Personer med olika åsikter och idéer måste få frihet att föra fram sina idéer utan att bli förföljda eller kastade i fängelse för detta. Man menade att det var först i öppna diskussioner som förnuftet skulle segra. Eller som en av de mest kända upplysningsfilosoferna, fransmannen Francois de Voltaire, uttryckte det: »Tänk själv, och låt andra åtnjuta privilegiet att göra samma sak«.

Hur ska landet styras?

På politikens område tog upplysningen avstånd från idén att kungen fått sin makt från Gud. Hur samhället skulle styras var något människorna skulle besluta om!

En vanlig tanke var att folket gett makten till de styrande genom en särskild överenskommelse, ett »samhällskontrakt«. Enligt kontraktet hade staten skyldighet att skydda de naturliga rättigheter som alla människor hade. Alla skulle ha rätt till liv, frihet och egendom. Om staten kränkte dessa rättigheter hade folket en fjärde rättighet, nämligen att göra uppror, menade den engelska filosofen John Locke.

Den mest radikala slutsatsen stod fransmannen Jacques Rousseau för. Han höll inte med om att människorna lämnat över makten till staten. I stället måste folket få delta i alla beslut. Han ansåg att om man ska lyda en lag måste man ha varit med och stifta den på allmänna möten och omröstningar.

Voltaire var av en annan åsikt. Han menade att det kunde vara farligt att ge folket mer makt. De flesta människor var nämligen okunniga och fördomsfulla, menade han. Istället måste upplysningsmännen påverka kungarna så att de använde sin makt för att sprida framsteg och tolerans.

På detta sätt uppkom allt fler idéer om hur samhället borde styras. Dagens diskussion kring frågor om demokrati, mänskliga rättigheter och yttrandefrihet började här. Också sättet att tänka och resonera förändrades genom upplysningen. Nu föddes idén att människan kan göra framsteg, att upptäckter och ny teknik kan förändra världen. Denna framstegstanke har varit viktig i västerlandet allt sedan dess.

På ett område gjorde upplysningen väldigt lite för att utmana gamla sanningar, nämligen vad gäller förhållandet mellan könen. Nästan alla upplysningsfilosofer var män. De tyckte det var självklart att männen skulle bestämma i samhället. Detta kritiserade engelskan Mary Wollstonecraft, en av få kvinnliga upplysningsfilosofer. Hon konstaterade att när upplysningsmännen talade om människans rättigheter menade de egentligen männens rättigheter. Wollstonecrafts tankar om kvinnors ställning och om hur kvinnor fritt ska kunna forma sina liv har haft stor betydelse för framväxten av feminismen.

Instuderingsfrågor

1. Vilka var de viktigaste Upplysningsidéerna?
2. Vad var Encyklopedin? Varför är den typisk för Upplysningstiden?
3. Vad menade man om man pratade om ett "Samhällskontrakt"? Varför var det kontroversiellt?
4. Hur förhåller vi oss till Upplysningsidéerna idag? Är de relevanta?

 

 

 

Amerikanska revolutionen 1776–1783

Innehåll

1. Storbritannien behövde pengar efter det kostsamma sjuårskriget
2. En amerikansk identitet hade växt fram
3. Storbritanniens kontroll av handeln ledde till protester
4. Kolonisterna förklarar sig självständiga
5. Storbritannien slår tillbaka men förlorar
6. USA blir ett föregångsland

 

År 1775 inledde de amerikanska kolonisterna en långvarig frihetskamp mot moderlandet Storbritannien. Konflikten benämns ofta som det amerikanska frihetskriget, men händelsen i samband med den amerikanska självständighetsförklaringen 1776, var så banbrytande att den ofta även kallas för den amerikanska revolutionen.

Den amerikanska kampen för självständighet var inspirerad av upplysningens liberala idéer om alla människors lika värde såväl som tankarna på frihet, maktfördelning och folkligt medbestämmande. Men det var framförallt ekonomiska faktorer som utlöste revolutionen.

1.    Storbritannien behövde pengar efter det kostsamma sjuårskriget

Åren 1756-1763 var det krig i Nordamerika. Konflikten var en utbredning av det stora sjuårskriget som rasade i Europa mellan framförallt de båda ärkefienderna Frankrike och Storbritannien. Eftersom båda länderna hade kolonier i Nordamerika, så krigade de även där. Kriget slutade med att Storbritannien tillsammans med de amerikanska kolonisterna kastade ut fransmännen ur Amerika.

Sjuårskriget hade kostat enorma summor pengar. Därför var både Frankrike och Storbritannien nästan ruinerade efter kriget. Det var skattebetalarna som fick betala. För Storbritanniens del var det främst de amerikanska kolonisterna som skulle pumpas på pengar. De nya skatterna ledde snart till att de amerikanska kolonisterna ville bli fria från Storbritannien.

2.    En amerikansk identitet hade växt fram

De amerikanska kolonisterna bestod vid den här tiden inte bara av utvandrade engelsmän, utan också av tyskar, irländare m.fl. Irländarna bidrog dessutom till att öka missnöjet mot Storbritannien då många av dem hade fört med sig bittra känslor från Irland mot engelsmännen som ockuperade delar av deras ö. De flesta av de engelsmän som kommit till Amerika identifierade sig heller inte längre med moderlandet. Många av dem hade djupa rötter i Amerika då deras släkt bott där i flera generationer. En amerikansk identitet hade växt fram som gjorde att större delen av kolonisterna kände sig mer som amerikaner än européer.

3.    Storbritanniens kontroll av handeln ledde till protester

Den politiska stämningen var friare i de amerikanska kolonierna än i Storbritannien och Europa. Folket där hade mer att säga till om än i de europeiska hemländerna. Men det fanns ett allvarligt undantag, nämligen utrikeshandeln och utrikespolitiken, som sköttes helt av Storbritannien.

Storbritannien kontrollerade den amerikanska utrikeshandeln med järnhand för att kunna fylla på den brittiska statskassan. Amerikanerna fick därför bara exportera varor till Storbritannien som dessutom hade ensamrätt att importera varor till de amerikanska kolonierna.

Bild: Library of Congress

Thomas Jefferson (höger), Benjamin Franklin (vänster) och John Adams (mitten) i full färd med att författa ett utkast om självständighetsförklaringen (Declaration of Independence). Målning gjord av Jean Leon Gerome (1863–1930).

De amerikanska kolonisterna började snart protestera genom att vägra köpa te från England. Protesterna kulminerade 1773 då amerikanerna slängde en dyr last med te överbord från några brittiska fartyg i Bostons hamn. Händelsen blev snart känd som ”the Boston Tea Party”. Den brittiska regeringen såg allvarligt på händelsen. Samtidigt började upprorsstämningen jäsa här och där i de 13 amerikanska kolonierna som låg efter östkusten (se karta).

4.    Kolonisterna förklarar sig självständiga

År 1776 hade de amerikanska kolonisterna fått nog av Storbritannien och förklarade sig självständiga. I självständighetsförklaringen offentliggjordes att man inte längre godkände Storbritannien som förmyndare. De 13 före detta brittiska kolonierna i Amerika skulle istället hädanefter vara fria amerikanska stater. I självständighetsförklaringen ingick också en lista på de mänskliga fri- och rättigheterna.

5.    Storbritannien slår tillbaka men förlorar

Storbritannien skeppade över soldater. Samtidigt mobiliserade amerikanerna. En snabbt tillsatt armé skapades med George Washington som överbefälhavare. Han var en gammal krigshjälte från sjuårskriget.

Bild: SO-rummet.se

Under det amerikanska frihetskriget utsågs George Washington till överbefälhavare över koloniernas krigsmakt. Motivet på bilden föreställer George Washingtons övergång av floden Delaware i december 1776. De amerikanska kolonisterna vann där några strider som fått stort symboliskt värde i USA:s historia, bl.a. genom Emanuel Leutzes (1816-1868) berömda målning. Bilden här ovan är en detalj från den.

Efter att ha fört gerillakrig i några år mot de militärt överlägsna britterna, fick amerikanerna militär hjälp från Frankrike. Efter att Frankrike gått in i kriget tvingades snart Storbritannien att kapitulera. 1783 erkände Storbritannien de amerikanska staternas självständighet.

6.    USA blir ett föregångsland

De amerikanska staterna var fortfarande i många fall olika sinsemellan vad gäller lagar och styrelseformer. 1789 infördes därför en gemensam och sammanhållande författning (grundlag) så att alla medborgare skulle ha samma rättigheter var de än befann sig i USA. Denna författning gäller fortfarande i landet och är en av världens äldsta grundlagar som fortfarande är i bruk.

 

USA:s första flagga. Alla nya delstater som tillkommit sedan dess har fått en egen stjärna i det blå fältet. De röda och vita ränderna representerar de 13 ursprungliga amerikanska kolonierna som blev USA. Bild: Jacobulus

USA representerade en ny typ av stat – ett land utan statskyrka, kung eller adel. I de europeiska storstäderna och i salongerna i Paris blev USA det stora samtalsämnet.

USA:s första president hette George Washington som senare även fick ge namn åt den nya huvudstaden.

I USA firar man sin nationaldag den 4:e juli eftersom det var på den dagen som självständighetsförklaringen skrevs år 1776. USA:s flagga är därtill ett beständigt minnesmärke över den amerikanska revolutionen då dess röda och vita ränder symboliserar de 13 ursprungliga staterna som gjorde sig fria fån Storbritannien.

 

INSTUDERINGSFRÅGOR

1.    Redogör för orsakerna bakom den amerikanska revolutionen. Varför gjorde de amerikanska kolonisterna uppror mot Storbritannien?
 

2.    Nämn några följder av den amerikanska revolutionen.
 

3.    Förklara varför den amerikanska flaggan ser ut som den gör.

 

4.    Förklara hur upplysningens idéer genomsyrar den amerikanska självständighetsförklaringen.

 

5.    Varför valde Storbritannien att kriga mot kolonisterna?

 

 

 

 

Franska revolutionen 1789-1799

 

Orsakerna till den franska revolutionen är många. Här följer en enkel sammanställning över några av de omständigheter som låg bakom den omvälvande händelsen.

1.    Den franska staten behövde pengar

I slutet av 1700-talet var Frankrike Europas starkaste stat och folkrikaste land med ca 25 miljoner invånare. Men krigen, främst sjuårskriget och det amerikanska frihetskriget, som Frankrike hade deltagit i under andra halvan av 1700-talet hade kostat staten enorma summor pengar. För att kunna fylla de tomma skattkistorna lät den franske kungen Ludvig XVI öka skatterna för det tredje ståndet som bestod av bönder och borgare vilka tillsammans utgjorde 98 procent av landets befolkning. De två andra stånden, adeln och prästerskapet, var helt befriade från att betala skatt. Eftersom merparten av landets kapital ägdes av de två första stånden, framförallt av adeln, var kungen tvungen att hitta andra sätt än beskattning som kunde ge pengar till staten.

2.    Kungen ger adeln mer makt

Den gamla feodaladeln hade en gång i tiden varit en stark maktfaktor i riket. Men gruppen hade sedan länge försvagats militärt, ekonomiskt och politiskt. Eftersom statskassan var i akut behov av påfyllning, gavs adeln möjlighet att återfå mycket av den makt de förlorat. Kungamakten lät därför adeln köpa ämbeten, privilegier och jord för att kunna göra avbetalningar på Frankrikes stora statsskuld.

Försäljningen av statlig egendom och maktbefogenheter till aristokratin medförde att kungens maktställning undergrävdes och försvagades gentemot adels- och prästeståndet. Ludvig XVI var dock inte så intresserad av att härska. I den efterkommande historieskrivningen har han ofta framställts som en svag och lite töntig kung som hellre ägnade sig åt lyxigt hovliv och jakt än åt att styra sitt rike.

3.    Det folkliga missnöjet breder ut sig

Genom de nyköpta ämbetena fick adeln större inflytande över byråkratin och landets domstolar vilket resulterade i att adeln kunde begränsa den starka kungamakten och förhindra nya reformer som kunde skada deras egna intressen. De nya maktpositionerna gav dessutom adeln möjlighet att återinföra gamla feodala rättigheter, såsom tull och äganderätt av kvarnar och vinpressar samt jakt- och fiskerättigheter.

Bild: SO-rummet.se

I Frankrike liksom på många andra ställen i Europa under 1700-talet levde kungahuset och stora delar av adeln i ett överflöd av lyx. Folket, d.v.s. de resterande 98 procenten av Frankrikes befolkning, hade som sin samhällsplikt att försörja kungahuset, aristokratin och prästerna. Så hade det varit i över tusen år...

Stora delar av den franska bondebefolkningen var arrendebönder och hade därmed skyldigheter till adeln. I takt med att kungamakten sålde ut jord till adeln, ökade också antalet bönder som blev skattepliktiga gentemot adeln. Många av bönderna drabbades därför hårt av adelns ökade skattetryck vilket fick som följd att "tredje ståndet" snart uppfattade den försvagade kungamakten som allierad med adels- och prästeståndet. Folkets missnöje växte sig därmed allt starkare.

4.    Fattigdom och misär

Som en följd av den minskade köpkraften bland befolkningen drabbades den franska industrin av stora nedläggningar. Industrin skadades också av att den brittiska industrin var mer effektiv och sålde sina varor billigare (den industriella revolutionen hade kommit igång i Storbritannien). Detta förvärrade den ekonomiska situationen ytterligare eftersom många av arbetarna i städerna och på landet blev arbetslösa och hamnade i fattigdom.

Under slutet av 1780-talet drabbades Frankrike av missväxt under flera år vilket ledde till prisstegringar, svält och minskade inkomster för bönderna. Missnöjet bland befolkningen blev nu allt mer märkbar vilket bland annat tog sig uttryck i en öppen folklig avsky mot samhällets orättvisor som manifesterades i adelns pråliga livsstil och det kungliga hovet i Versailles med all sin prakt, lyx och politiska makt.

Paris hade blivit en krutdurk och Frankrike stod vid slutet av 1780-talet på randen till en revolution.

5.    Folket gör revolution

Franska revolutionen inleddes i juni 1789 med att det tredje ståndets medlemmar lämnade den tillkallade riksdagen som förövrigt dominerades av de två första stånden, och istället utropade sig till landets nationalförsamling. Nationalförsamlingen avskaffade alla adelns privilegier och tillkännagav istället de mänskliga rättigheterna: frihet, jämlikhet och broderskap.

Den 14 juli stormade parisarna det gamla fängelset Bastiljen som ett led i sitt visade missnöje mot den styrande makten.

Bild: Bibliothèque nationale de France

Stormning av fängelsefästningen Bastiljen den 14 juli 1789 har ofta fått symbolisera inledningen på den franska revolutionen. Del från en målning gjord av Jean-Pierre Houël (1735-1813).

Kungen, Ludvig XVI, höll till en början god min, men började sedan konspirera med kontrarevolutionärer (kontra = mot) både inom och utom landet.

6.    Skräckväldet - revolutionen går över styr

När krig bröt ut 1792 mellan Frankrike och grannländerna hårdnade det politiska klimatet. Kungafamiljen fängslades och mängder av kungatrogna dödades. Under revolutionsledarna Danton, Robespierre och Marat radikaliserades revolutionen ytterligare. Den här gången avrättades kungen, liksom senare även drottningen, Marie Antoinette. Tiotusentals verkliga och inbillade revolutionsmotståndare blev av med sina huvuden i giljotinen. Detta skräckvälde bröts genom en statskupp 1794, som förde in revolutionen i en lugnare period. Med Napoleon Bonapartes maktövertagande 1799 var den franska revolutionen definitivt slut.

7.    Upplysningens idéer gav revolutionen dess mentalitet

Ur ett idéhistoriskt perspektiv måste det också tilläggas att den mentalitet som fanns inbakad i den franska revolutionen till stor del var inspirerad av upplysningens politiska idéer. Framförallt idén om naturrätten – att makten ska utgå från folket; och idén om de mänskliga rättigheterna – att ingen människa är mer värd än någon annan.

 

 

8.    Franska revolutionens politiska följder

Revolutionen i Frankrike 1789 var en händelse med omedelbara politiska följder. Det kungliga enväldet och det aristokratiska ståndssamhället avskaffades och ersattes av ett nytt samhällssystem som istället byggde på upplysningens idéer om folkstyre och likvärdighet inför lagen. Dessutom slopades adelns privilegier vilket innebar att samhällets karriärvägar nu låg öppna för alla - meriter blev hädanefter viktigare än börd. I samband med Napoleonkrigen i början av 1800-talet spreds den franska revolutionens idéer över Europa. Det dröjde därefter inte länge förrän det gamla europeiska ståndssamhället började knaka i fogarna och omformas efter de nya idéerna. Mot den bakgrunden kan den franska revolutionen ses som en de mest betydelsefulla händelserna i vår världshistoria.

 

Instuderingsfrågor till texten:

1. Orsakerna till den franska revolutionen är många. Vilka orsaker nämns i texten?
    
2. Vilken tycker du är den viktigaste orsaken till franska revolutionen? Motivera ditt svar.
    
3. Hur startade revolutionen? På vilka sätt gjorde folket revolution?
    
4. Varför tror du att en period under revolutionen ibland kallas för "skräckväldet"?
    
5. Varför var upplysningens idéer viktiga för den franska revolutionen?
    
6. Nämn några följder av den franska revolutionen.

 

 

 

Större övergripande frågor som kan ge C och högre:

Fråga 1: Ge en kort sammanfattning av vad som karakteriserar tidigmodern tid. Diskutera några av de viktigaste politiska, ekonomiska och kulturella förändringarna under denna period.

Fråga 2: Diskutera betydelsen av upptäcksresandet för tidigmodern tid. Vilka var de främsta orsakerna och konsekvenserna av dessa resor?

Fråga 3: Ange och diskutera minst tre vetenskapliga/intellektuella förändringar som ägde rum under tidigmodern tid. Hur påverkades samhället av dem och människors syn på världen?

Fråga 4: Välj en framstående person eller händelse från tidigmodern tid och beskriv dess betydelse. Förklara varför du valde personen/händelsen och hur perioden påverkades.

Fråga 5: Vilka var de främsta källorna till social ojämlikhet under tidigmodern tid? Diskutera några av de socioekonomiska och politiska faktorer som bidrog till att skapa och upprätthålla dessa ojämlikheter.

Instruktioner

·         Besvara varje fråga så detaljerat som möjligt

·         Använd korrekta historiska fakta (SO-rummet, Nationalencyklopedin, UR play filmer, Powerpoints osv.)

·         Tänk på att ha en tydlig och sammanhängande struktur i dina svar.

·         Skriv dina svar i form av en kort text, där varje fråga är en separat sektion.

 

Instuderingsfrågor från boken, Perspektiv på historien.

Vilka var de viktigaste idéerna under upplysningen? Jämför med tidigare tankesätt.

Vad var encyklopedin? Varför var den typisk för upplysningen?

Vad menade man när man pratade om "sammhällskontraktet"? Varför var tanken så kontroversiell?

Upplyssningsförfattarna hade olika idéer om hur samhället borde styras. Jämför Rosseu och Voltaires synsätt.

Vad var den amerikanska revolutionen? På vilka sätt var den påverkad av upplysningen?

Diskutera:

"Hur illa jag än tycker om din åsikt är jag beredd att slåss för din rätt att framföra den", så sade Voltaire. Hade han rätt? Eller finns det åsikter man inte kan tolerera? Diskutera!

Alla människor är skapade like och har samma rättigheter, står det i den amerikanska konstitutionen. Ändå fördrevs indianerna och i södern använde man sig av svarta slavar. Hur hängde detta ihop? Varför blev det så? Går det att hitta liknande exempel på dubbelmoral idag? Diskutera!

Hur förhåller vi oss till upplysningsidéerna idag? Är de fortfarande lika aktuella? Diskutera!

Ta reda på:

Upplysningsfilosoferna gick i bräschen för allas like fri-  och rättigheter, mot traditioner och orättvisor. Men hur såg de på kvinnans ställning? En som diskuterade detta var Mary Wollstonecraft. Ta reda på mer om henne, hennes liv och hennes författarskap