Projekt-Trygghet Lundby förskolor

Nytt läsår, ny grupp, nya barn! Vid starten av en ny termin och ett nytt läsår behöver vi arbeta extra mycket med att alla barn och pedagoger ska känna sig trygga hos oss i förskolan. Det är viktigt att alla barn som går hos oss känner trygghet, både med oss pedagoger men även tillsammans med de andra barnen i barngruppen. Därför har vi valt att börja terminen med ett trygghetsprojekt.

Projektplanering: vad och varför?

Mål

Målet för vårt projekt är att trygga de nya barnen så att de får en bra start i förskolan.

Läroplansmålen som ska vara i fokus är normer och värden. Öppenhet, respekt och ansvarstagande. Utveckla sin identitet och känna trygghet i den. Nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära. Intresse för berättelser bilder och texter.

Utifrån vår utvecklingsplan vill fortsätta vårt språkinriktade arbete genom aktionsforskningen och ta hjälp av babblarna för att nå vårt mål. Till exempel att varje babblare har en egenskap som vi jobbar efter. 

 

Syfte

Varför ska vi dit? Vilket lärande/vilken utveckling vill vi se hos barnen? Vi vill att barnen skall kunna kommunicera med pedagoger och varandra.

Varför väljer vi just de målen? Om vi lyckas med de utvalda målen kommer vi troligtvis få en trygg barngrupp som är det viktigaste för att få undervisningen att fungera bra.

Vad ska utvecklas? Vad vill vi att barnen ska lära sig/ta med sig? Trygghet, kompisars namn, hänsyn är det vi kommer lägga mest fokus under hösten.

För bedömning/förberedelse

Vad ser vi att barnen kan? Vad ser vi att barnen är nyfikna på? Vi ser att barnen är medvetna om varandra och pekar på månadsdokumentationen på väggen och vissa barn börjar säga varandras namn. Barnen är även nyfikna på Babblarna som sitter uppsatta på väggen och de Babblarböcker, pussel och material som vi har. 

Det viktigaste i vårt arbete under hösten är att vägleda och vara närvarande pedagog och alltid finnas där barnen är.

Genomförande: 

Hur ska vi arbeta tillsammans med barnen i projektet?  Vi har varje dag samma rutiner, vi har daglig samling där alla barn får uppmärksamhet, och vi sjunger namnsången och andra sånger barnen känner igen.

Hur möter vi barn med olika behov i projektet? Många nyinskolade barn som behöver sin egen rutin vid alla våra dagliga rutinsituationer. Det kan vara att sitta i sin vagn, sitta i ett knä, få ha sin napp eller gosedjur vid behov.

Hur använder vi digitala verktyg i projektet? Vi använder digitala verktyg vid sång och rörelse tex Babblarnas sånger och andra barnvisor.

Hur gör vi barnen delaktiga i processen? Vi följer deras intressen.

Hur dokumenterar vi under projektets gång? I våra hus på väggen sätter vi upp barnens nya familjer, den sociala dimensionen. VH får skicka oss bilder på familjen (samverkan) som vi sätter upp i husen.

Hur kan vi arbeta med projektet både inom- och utomhus? Vi delar upp gruppen i mindre grupper inne/ute för att barnen lättare ska bli sedda och våga ta plats och för att vi ska kunna genomföra undervisning under lugna former.

Hur kan vi utmana barnen genom att använda olika material och miljöer i projektet? Vi ändrar i miljön allt eftersom barnen utvecklas och är i behov av det. 

Hur synliggör vi att det har skett en lärandeprocess hos barnen? I våra "projekthus"-trygghet dokumenterar och synliggör vi det med hjälp av bilder och dokumenterar detta i veckobrev till vårdnadshavare. 

Vi dokumenterar vår utbildning och gruppens utveckling i våra veckobrev och de enskilda barnens utveckling i deras lärloggar. Vi pedagoger dokumenterar efter varje avdelningsreflektion i reflektion och analysfältet under planeringen här i unikum 

 

Vem/vilka/när/var? Varför har vi gjort de valen?

Vårt projekt involverar alla barn i gruppen, De gamla och de nyinskolade barnen ska bli trygga med varandra. Vi delar gruppen för att få ett lugnare klimat när många barn är närvarande, vilket ger större utrymme för den planerade undervisningen.

  

Projektet kommer pågå till terminens slut 2024.

 

 

Uppgifter

Reflektionsfrågor

Projektreflektion – Hur blev det och varför blev det så?

(Skriv i reflektionsrutan för personal under planeringen.)

1. Planerade undervisningar/aktiviteter?

2. Barns delaktighet och inflytande

Vad var det barnen visade intresse för/blev nyfikna på? Hur mottogs aktiviteterna av barnen? Vilka tecken på lärande kan vi se hos barnen? Var aktiviteterna vi erbjöd lagom svåra/utmanande för barnen?

3. Pedagogernas roll

Vad hade pedagogerna för roll? Vilket förhållningssätt hade pedagogen/pedagogerna och hur påverkade det aktiviteten? Hur introducerades aktiviteten och hur påverkade det lärandet hos barnen?

4. Förutsättningar

Hur fungerade gruppsammansättningen? Vad i miljön och materialet fungerade bra och mindre bra? Hur dokumenterades aktiviteterna?

5. Hur går vi vidare?

Vilka lärdomar tar vi med oss? Så här går vi vidare.

Analysfrågor

1. Sammanfatta och jämföra

Vad ville vi? Vi ville skapa en trygg barngrupp och trygga vårdnadshavare.

Kom vi dit vi ville? Vad blev det för resultat? Vi har kommit dit vi vill och resultatet är en barngrupp som kan ta till sig vår undervisning på förskolan och vårdnadshavarna är glada och trygga när de hämtar och lämnar sina barn.

Vilken förändring har skett i barngruppen under arbetet mot målet? Vi ser att vi kan samla barnen i en samling och bedriva en meningsfull undervisning alla tillsammans. Barnen känner trygghet till sin sovplats och går självmant till sin sovplats där de ska vila. När de vaknar kan de tryggt själva komma upp till oss.

Vilken förändring har skett hos de enskilda barnen under arbetet mot målet? Vi pedagoger kan sitta enskilt med ett barn och bedriva en meningsfull undervisning.

2. Tolka

Ta fram tänkbara anledningar för vad som kan förklara resultatet. Titta på det som finns mellan raderna. Vi följer alltid våra rutiner även när vi pedagoger är på utbildningar, kurser eller av annan anledning kort om personal. Det gör att barnen alltid vet vad som gäller och alla rutiner är detsamma oavsett.

Vilka förutsättningar fanns och hur kan de ha påverkat resultatet? Den största förutsättningen fanns redan då vi arbetat på detta sätt i många år och ser det som en framgångsfaktor.

3. Problematisera och kritiskt granska

Hur vet vi det vi vet? Vilka ”bevis” har vi? Genom beprövad erfarenhet vet vi detta och beviset är att vårdnadshavarna ger oss positiv feedback och bekräftar att barnen tagit till sig av undervisningen och faktiskt lärt sig något. Vi ser ständig utvecklig hos det enskilda barnet, till exempel lärt sig äta med sked, prata fler-ordsmening, lärt sig färger och vänta på sin tur.

Hur ska vi få mer kunskap till nästa gång? När vi inte uppnår vårt mål vet vi var vi ska inhämta kunskap.

4. Samlad analys

Vilka slutsatser kan vi dra av den genomförda analysen, vilka lärdomar tar vi med oss till nästa projekt? Inför nästa projekt kommer vi fortsätta med fasta rutiner som vi har skapat och bibehålla den goda och dagliga kontakten med vårdnadshavarna som vi ser som en vinning i vårt arbete. Vi lyssnar in barnen och följer deras intressen vilket sedan leder till kommande projekt. Vi se även de barn som behöver extra stöd.