Livet kemi

Livet är kemi! Allt levande är byggt av stora organiska molekyler. Dessutom är det kemiska reaktioner som gör att människor, djur, och växter kan leva. Den kanske allra viktigaste reaktionen i världen är fotosyntesen. Där gångar gröna växter upp energi från solljuset och lagrar den i energirika molekyler. Det är faktiskt tack vare fotosyntesen som vi har något att äta.

Vecka	Innehåll	Material
38	Vad behöver kroppen och kroppen för att må bra? Maten, kroppen och solenergin	https://app.begreppa.se/videos/biologi/kost-och-halsa/vad-behover-knoppen-och-kroppen-for-att-ma-bra s.188 - 190 FÖRKLARA BEGREPPEN Fotosyntesen är reaktionen där växterna tar upp energi från solljuset och lagrar den i energirikt socker. Se bilden på sidan 189. Själva reaktionsformeln ser ut så här: vatten + koldioxid + solenergi → socker + syrgas Fotosyntesen är grunden för all vår mat.   Kolhydrater är en grupp av organiska ämnen med stora molekyler som finns både i maten och i kroppen.   Fetter är en grupp av organiska ämnen med stora molekyler som finns både i maten och i kroppen.   Proteiner bygger upp kroppen och gör det mesta arbetet i den. Det finns proteiner i muskler, naglar, hårstrån och hud. Se bilden nere till höger på sidan 201.   En makrommolekyl är en mycket stor molekyl. I en makromolekyl kan det finnas tusentals eller miljontals atomer.   Nukleinsyror är en grupp av organiska makromolekyler som finns i kroppen. DNA är en viktig nukleinsyra.   Vitaminer är en grupp av ämnen som är viktiga för kroppen, men som inte är makromolekyler.   Mineralämnen är en grupp av ämnen som är viktiga för kroppen, men som inte är makromolekyler.   Näringsämnen är ämnen som vi måste få i oss med maten. Kolhydrater, fetter, proteiner, vitaminer och mineralämnen är näringsämnen. Nukleinsyrorna är inte näringsämnen, eftersom kroppen kan tillverka dem av andra molekyler.   Biokemi är livets kemi. Den handlar om alla ämnen som kroppen behöver men också om alla de kemiska reaktionerna i kroppen. I reaktionerna byggs ämnena om på olika sätt eller förbränns så att vi får energi.   1. Vi måste få energi från maten för att musklerna ska orka jobba och hjärnan ska orka tänka. Ämnena i maten behövs också för att bygga upp kroppen, så att barn och tonåringar kan växa och få nya celler. Hos vuxna behövs maten för att kroppen ska kunna reparera eller ersätta celler som blivit slitna eller skadade.   2. Energin i maten kommer från solen. Växterna tar upp koldioxid ur luften och vatten ur marken och bygger om dem till socker. Energin från solen lagras i sockret och blir kemisk energi. Samtidigt bildas det syrgas som växterna släpper ut i luften. Se bilden på sidan 189. Reaktionsformeln ser ut så här: vatten + koldioxid + solenergi → socker + syrgas   3. Vi måste dricka därför att vattnet behövs som lösningsmedel i kroppen och för att transportera ämnen. Två tredjedelar av kroppen är vatten
39	Kolhydrater                                                                                   Fetter	https://app.begreppa.se/videos/biologi/kost-och-halsa/kolhydrater s.191 - 196 FÖRKLARA BEGREPPEN Kolhydrater är ämnen som är byggda av sockerringar. Det kan vara en enda sockerring, två sockerringar eller långa kedjor med flera hundra eller flera tusen ringar. Kolhydrater som består av en enda sockerring kan också kallas enkla sockerarter eller monosackarider. Ordet ”monosackarid” betyder ”en sockerring”.   Glukos är sockret som bildas vid fotosyntesen. Glukos är en enkel sockerart (en monosackarid). Ett annat namn på glukos är druvsocker, för det finns mycket glukos både i druvor och i andra frukter och bär. Det är glukos som kroppens celler använder för att få energi. Molekylformeln för glukos är C6H12O6.   Fruktos är en annan monosackarid, som också finns i frukter och bär. Ett annat namn på fruktos är fruktsocker. Den har samma molekylformel som glukos men atomerna sitter ihop i lite annan ordning.   Sackaros är den sockerart som finns i strösocker, florsocker och pärlsocker. Två andra namn på sackaros är rörsocker och sukros. Sackaros är en disackarid för den är byggd av två enkla sockerarter (glukos och fruktos). ”Disackarid” betyder ”två sockerringar”.   Laktos är en annan disackarid. Den finns i mjölk och kallas också mjölksocker. Laktosmolekylen är byggd av de enkla sockerarterna glukos och galaktos.   Stärkelse är långa kedjor med upp till 1 000 glukosringar. Sådana stora kolhydrater kallas polysackarider. Stärkelse fungerar som växternas energiförråd. Det finns mycket stärkelse i potatis, mjöl och gryn. Stärkelsemolekylen slingrar sig i en spiral. Ordet ”polysackarid” betyder ”många sockerringar”.   Cellulosa är en polysackarid som växterna använder som skelett i cellväggarna. Cellulosa är en polysackarid med upp till 3 000 glukosringar. Glukosringarna i cellulosa är ihopkopplade på ett annat sätt än i stärkelse. Varannan glukosring är vänd uppochner. Det gör att cellulosamolekylen är rak.   En cellulosafiber är en stark knippa med flera cellulosamolekyler som ligger intill varandra. Cellulosamolekylerna är raka och det är därför som de kan lägga sig intill varandra och bilda fibrer.   Kostfibrer är cellulosafibrer som finns i maten. Människokroppen kan inte använda cellulosa för att få energi, men cellulosafibrerna hjälper tarmen att fungera bra. Det finns mycket kostfibrer i vetekli, fullkornsmjöl, råa morötter och andra grönsaker och frukter.   Snabba kolhydrater är kolhydrater som det går fort för tarmen att spjälka till glukosmolekyler. Ett exempel är vanligt socker.   Långsamma kolhydrater är kolhydrater som det tar lång tid för tarmen att spjälka till glukosmolekyler. Då får inte kroppen all glukos på en gång. Det är nyttigare och man känner sig mätt längre. Riktigt långsamma kolhydrater består av stärkelse som är blandad med kostfibrer.   GI (glykemiskt index) är ett mått på hur snabba kolhydraterna är. Snabba kolhydrater har högt GI, och långsamma kolhydrater har lågt GI.   1. Både strösocker, potatis och trä är byggda av sockerringar. Men det är olika många sockerringar och de sitter ihop på olika sätt. I strösocker är det bara två sockerringar i varje molekyl (glukos och fruktos). I potatis finns det stärkelsemolekyler. En stärkelsemolekyl är en kedja med upp till 1 000 glukosmolekyler som sitter ihop. Stärkelsemolekylen är hoprullad till en spiral. I trä finns det cellulosa. En cellulosamolekyl är också en lång kedja av glukosmolekyler (upp till 3 000 stycken). Men cellulosamolekylen är rak. Det beror på att varannan glukosbyggsten är vänd uppochner.   2. Växterna använder cellulosa som ett skelett i cellväggarna. Utan cellulosa skulle inte blommor och träd kunna stå upprätt. Växtätande djur har bakterier i magen som bryter ner cellulosa till glukosmolekyler som de kan få energi från. Människor kan inte få energi från cellulosa, men vi behöver den som kostfibrer så att tarmen får något att gripa tag i när den ska pressa fram maten.   3. Monosackarider är kolhydrater som består av en enda sockerring, till exempel glukos och fruktos. Disackarider är kolhydrater som består av två sockerringar, till exempel sackaros och laktos. Polysackarider är kolhydrater som består av minst 1 000 sockerringar, till exempel stärkelse och cellulosa. ”Mono” betyder en, ”di” betyder två och ”poly” betyder många. ”Sackarider” betyder ungefär ”sockerringar”.   https://app.begreppa.se/videos/kemi/biokemi/fetter s.197 - 200 FÖRKLARA BEGREPPEN Fett är ett näringsämne som innehåller mycket energi. Ett gram fett innehåller mer än dubbelt så mycket energi som ett gram kolhydrat eller protein. Därför använder kroppen fett som ett förråd för energi. Dessutom fungerar fettlagren under huden som värmeisolering och stötdämpare. Fetter är estrar som är uppbyggda av alkoholen glycerol och organiska syror. Glycerolmolekylen har tre OH-grupper, så det kan kopplas på tre syramolekyler på varje glycerolmolekyl.   Fettsyror är organiska syror som reagerar med alkoholen glycerol och bildar fetter. Fettsyrorna är långa molekyler med 10–30 kolatomer.   I ett mättat fett finns det bara enkelbindningar i fettsyrorna.   I ett enkelomättat fett finns det en enda dubbelbindning.   I ett fleromättat fett finns det flera dubbelbindningar.   Omättade fetter är ett sammanfattande namn på enkelomättade och fleromättade fetter tillsammans.   Matolja tillverkas av fettrika växtfröer, som till exempel oliver, solrosfrön och rapsfrön. De innehåller mycket omättade fetter.   Smör tillverkas av grädde från komjölk och består mest av mättat fett.   Det finns både fast och flytande margarin. Båda tillverkas av matolja. När man tillverkar fast margarin behandlar man oljan i fabriker så att den stelnar. När man tillverkar flytande margarin låter man en ganska stor andel av fettet vara omättat.   När man härdar fett låter man omättat fett, till exempel matolja, reagera med vätgas så att dubbelbindningarna försvinner. Det som händer är att väteatomerna binder till kolatomerna i dubbelbindningarna så att fettet blir mättat (se kapitel 7, sidan 168).   Konstgjorda transfetter ökar risken för hjärtinfarkt. De bildas när man härdar omättat fett så att det bara blir delvis mättat. Fettsyrorna får en annorlunda form (se bilden på sidan 200) som gör att fettet fungerar på fel sätt i kroppen.   Omega 3-fett är en typ av fleromättade fetter som finns i fet fisk och i växtfetter. Vi behöver omega 3-fetter för att växa normalt och hålla oss friska.   1.Se bilden på sidan 197. En fettmolekyl är en ester som bildas om alkoholen glycerol får reagera med fettsyror. Eftersomglycerol har tre OH-grupper reagerar den med tre fettsyror.   2. Människor och djur kan använda fett som energiförråd. Då kan vi lagra mycket energi utan att det blir tungt. Om vi skulle lagra energin i kolhydrater skulle det väga mer, och då skulle vi bli för tunga och få svårt att röra oss. Växter däremot lagrar sin energi som kolhydrater. Växterna kan inte röra på sig, så det gör inget om de blir tunga. Men växternas frön måste kunna spridas med vinden eller med djur, samtidigt som fröna bär med sig ett energiförråd till den nya plantan. För att det energiförrådet inte ska bli för tungt är det i form av fett.
40	Proteiner   Vitaminer Mineraler	https://app.begreppa.se/videos/biologi/kost-och-halsa/proteiner s.201 - 203 FÖRKLARA BEGREPPEN Proteiner bygger upp kroppen och gör det mesta arbetet i den. Det finns proteiner i muskler, naglar, hårstrån och hud. Se bilden nere till höger på sidan 201.   Aminosyror är byggstenarna i proteiner. Det finns 20 aminosyror som kan kombineras på tusentals sätt till olika proteiner. Aminosyrorna sitter ihop i en lång kedja med flera hundra aminosyror. I riktigt stora proteiner kan det finnas flera tusen aminosyror. Se bilden nere till vänster på sidan 201.   Essentiella aminosyror är aminosyror som vi måste få i oss med maten. Det gäller nio av de 20 aminosyrorna. Om man äter varierad mat (kött, fisk, grönsaker) är det inget problem. Det är svårare för vegetarianer. En eller flera av de essentiella aminosyrorna saknas ofta i växter. Men det är inte samma aminosyror som saknas i alla växter, så vegetarianer kan lösa problemet genom att äta flera olika sorters bönor, grönsaker och rotfrukter.   Hemoglobin är ett protein som transporterar syre från lungorna ut i hela kroppen. Aminosyrakedjan är hopknycklad till en boll. Inne i bollen finns det en järnjon, som kan bära med sig en syremolekyl.   Muskelproteiner finns i musklerna. De kan dra ihop sig så att hela muskeln blir kortare. Det är det som gör att vi kan röra oss.   Enzymer är en grupp av proteiner som sköter om alla kemiska reaktioner i kroppen.   När proteiner koagulerar ändrar de form och klumpar ihop sig. Värme kan göra att proteinerna koagulerar. Då kan de inte fungera på rätt sätt längre. Därför försöker kroppen hålla kvar den normala kroppstemperaturen på 37 °C. När man kokar eller steker ett ägg koagulerar proteinerna i ägget.   1. Det finns mycket proteiner i kött, fisk, ost, ägg och bönor.   2. Byggstenarna i proteinerna kallas aminosyror (se bilden nere till vänster på sidan 201). Det finns 20 olika aminosyror som kan kombineras på tusentals sätt till olika proteiner (se bilden nere till höger på sidan 201). I en vanlig proteinmolekyl finns det flera hundra aminosyror i en lång rad. I riktigt stora proteiner kan det finnas flera tusen aminosyror. Proteinets funktion beror på vilken form det har. Den långa proteinkedjan kan vikas ihop och likna bollar, dragspel eller långa spiraler. Det är ordningen på aminosyrorna som bestämmer vilken form det får.   3. Proteiner kan transportera ämnen. Ett exempel är hemoglobin som transporterar syre från lungorna ut i kroppen. Muskelproteinerna kan dra ihop sig – det är det som gör att vi kan röra oss. Enzymerna är proteiner som sköter om alla kemiska reaktioner i kroppen.   4. Ylletröjan är gjord av ull som från början var fårets päls. Päls och hår är protein. Om ett protein värms upp för mycket koagulerar proteinet och formen förstörs. Yllefibrerna drar ihop sig så att tröjan krymper. Bomullströjan däremot kan tvättas i 60 grader för bomull är cellulosafibrer, som inte koagulerar   https://app.begreppa.se/videos/biologi/kost-och-halsa/vitaminer https://app.begreppa.se/videos/biologi/kost-och-halsa/mineraler s.210 – 211 FÖRKLARA BEGREPPEN Vitaminer är en grupp med organiska molekyler som kroppen behöver för att fungera. Vitaminerna är inte makromolekyler, utan varje vitaminmolekyl har bara 14–200 atomer. De olika vitaminernas molekyler ser väldigt olika ut och har olika funktioner. Det finns 13 vitaminer som människor behöver.   Hormoner är budbärarämnen som bildas på ett ställe i kroppen, men som styr de kemiska reaktionerna på ett helt annat ställe. A- och D-vitamin fungerar som råvaror när kroppen tillverkar vissa hormoner.   Fria radikaler är trasiga molekyler som kan bildas i kroppen. De är farliga därför att de kan slita sönder livsviktiga molekyler. En del vitaminer skyddar mot fria radikaler.   Antioxidanter är ämnen som skyddar mot fria radikaler. En del vitaminer och mineralämnen är antioxidanter.   Mineralämnen är oorganiska joner som kroppen behöver.   Järn är ett mineralämne som kroppen behöver för att blodet ska kunna transportera syre.   Kalcium är ett mineralämne som kroppen behöver för att bygga upp skelettet och tänderna.   Fosfat är ett mineralämne som kroppen behöver för att bygga upp skelettet och tänderna.   Selen är ett mineralämne som fungerar som antioxidant och skyddar mot fria radikaler.   1. Kroppen behöver 13 olika vitaminer: A-vitamin, C-vitamin, D-vitamin, E-vitamin, K-vitamin och åtta olika B-vitaminer. C-vitamin och alla åtta B-vitaminerna fungerar som flyttgubbar och bär med sig atomer som ett enzym ska flytta mellan olika ämnen i en kemisk reaktion. A- och D-vitamin används som råvaror när kroppen ska tillverka olika ämnen. A-vitamin behövs i ljusmottagarna i ögat, och både A- och D-vitamin används när kroppen gör hormoner. A-, C- och E-vitamin är antioxidanter som skyddar kroppen mot fria radikaler.   2. Mineralämnet järn behövs i proteinet hemoglobin i blodet. Hemoglobin transporterar syre från lungorna och ut i kroppen. Kalcium och fosfat behövs för att bygga upp skelettet och tänderna. Selen fungerar som antioxidant och skyddar mot fria radikaler.   3. För att ögonen ska kunna se bra även om ljuset är svagt måste det finnas bra ljusmottagare i dem. Kroppen använder A-vitamin som råvara vid tillverkningen av ljusmottagarna
41	Kroppens matspjälkningsystem   Öva inför testet!	https://app.begreppa.se/videos/biologi/manniskokroppen/kroppens-matspjalkningssystem
42	Test Nos10 a och noa10c måndag   Nos10b tisdag