PLANERING FÖR UNDERVISNING Sjöängens förskola Hallon Östersunds kommun Förskola

PLANERING FÖR UNDERVISNING Östersunds kommun Sjöängens Förskola avd. Hallon

PLANERING FÖR UNDERVISNING 

Avdelning Hallon.

2024 / 2025 

 

VAR ÄR VI?  

Nulägesbeskrivning: 

Vi har skolat in barn från Brittsbo, samt några helt nyinskolade barn. Vi jobbar med att barnen ska bli trygga med oss och med varandra, samt lära känna de olika lekmiljöerna.

Barnen behöver träna på att bjuda in kompisar i samtal och i leken, samt öva turtagning och dela med sig.  Vi uppmuntrar barnen att sätta ord på det som har hänt, exempelvis hur det känns.

Barnen behöver utveckla ett nyanserat ordförråd överlag och vi fokuserar bland annat på att använda oss av matematiska begrepp, gällande exempelvis lägesbegrepp, antal, former, sortering, mönster, samt öva på problemlösning.

 

 (Kort sammanfattning av nuläget på avdelning och / eller grupp. Vilka behov och utvecklingsområden ser vi utifrån Barndialog/ intervju, Barnhälsomöten, observation och tidigare analyser)

VART SKA VI?  

Prioriterade mål:

• Lpfö 18
  Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• • Lpfö 18
    Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
•  

 

Alla barn ska våga komma till tals och framföra sina önskemål och intressen. Barnen leker och fantiserar i våra olika inom- och utomhusmiljörer.

Socialt samspel mellan barn och barn och barn vuxen är är viktigt för barnens psykosociala hälsa. När barnen hamnar i olika konflikter eller olika problemlösningar, så ska barnen själva och till viss del med hjälp av oss vuxna kunna lösa de olika situationerna och genom tal och kroppspråk. 

Barnen bjuder in olika kompisar i sina lekar, delar med sig, väntar på sin tur och är hjälpsamma kompisar. Barnen har fått ett nyanserat ordförråd överlag och vi fokuserar bland annat på att använda oss av matematiska begrepp, samt har övat på problemlösning i vardagen. Barnen är aktiva problemlösare och kan återberätta vad som har hänt och hur det gick.

Barnen ska själva kunna berätta för sina vårdnadshavare vad de har upplevt och tagit del av under dagen på förskolan och ibland med hjälp av bilder.

(Hur ska det se ut i verksamheten när vi nått målet / målen/ förväntade effekter)

 

 

HUR GÖR VI? 

Arbetsprocess och insatser:

Vi jobbar med barnen i mindre grupper för att öka barnens trygghet, lärande och deltagande i de olika aktiviteterna som vi erbjuder. Vi ser till att alla barn blir sedda och blir lyssnad på. Vi hälsar på barnen vid namn på morgonen.

Vi pedagoger ställer öppna frågor, alltså vi undviker frågor som bara går att svara ja och nej på. Till exempel på frågor är: -Hur känner du? -Vad händer om du?- Kan du berätta...? Vi läser olika böcker, flanosagor och sagopåsar. Vi uppmuntrar barnen att återberätta olika sagor och göra en egen berättelse. Vi rimmar, ramsar och sjunger olika sånger varje dag. 

Vi pedagoger använder oss utav bland annat olika böcker som till exempel ”De tio kompisböckerna”, som främjar ett hållbart kompisskap. Kompisböckernas syfte är att stärka empatin och det sociala samspelet hos barnen. I kompisböckerna ingår det bland annat övningar och samtal som handlar om att barnen får en möjlighet att träna på att visa sina känslor, dela med sig och träna på sin turtagningsförmåga.

Vi pedagoger deltar aktivt under olika aktiviteter gällande kommunikation, genom att duka upp olika material och vara närvarande med barnen, samt låta barnen själva prova olika saker, eller ta hjälp av en kompis, för att eventuellt slutligen få hjälp av oss pedagoger om behov finns.

Vi hjälper barnen att återberätta vad de lärt sig samt varit med om under dagen, genom att ibland sätta upp bilder på den genomförda aktiviteten. I första hand sätter vi upp bilder på verksamhetstavlan inne på avdelningen.

Barnen får spara sina skapade alster i ett skåp, som är under processarbetet. Detta är bra för barnens egna samtal, berättarteknik och reflekterande. Detta kan bjuda in fler barn att delta i skaparprocessen.

De yngsta barnen utvecklar språket via olika språkpåsar, som vi arbetar med på våra samlingar och aktiviteter.

Denna del skrivs under reflektion och analys

HUR GÅR DET? 

Reflektion / uppföljning:  

Vad ser vi i våra insatser och i vår pedagogiska dokumentation?

Leder våra insatser mot de mål vi satt upp? 

Egna reflektionsfrågor…

HUR GICK DET?  

Analys / utvärdering:  

Varför blev det som det blev?

Har vi uppnått de mål vi satt upp? 

Hur ser vi det i barnens lärande?

Egna analysfrågor…

Läroplanskopplingar

Läroplan

• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,