Projektplan Nalle Puh test2

Görs i september - Syfte för barngruppen och effektkedja

Projektplan

Språk och Kommunikation

Syfte: Att stärka barnen i det svenska språket och ge dem ett rikt ordförråd.

Att barnen får lära sig att det finns olika begrepp och att de kan kategorisera olika föremål och att barnen kan associera till olika användningsområden.

Ge barnen verktyg för att sätta ord på sina tankar och känslor och kunna kommunicera med varandra.

 

Mål: Ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar och ställa frågor.

Målkriterier: 

När vi pedagoger ser att barnen kan presentera sig och berätta något om sig själva.

När barnen kan visa att de kan begrepp , och kategorisera olika föremål och associera till olika användningsområden.

När vi ser att barnen ska sätta ord på sina känslor och förmedla / uttrycka sina tankar.

Vad säger era observationer och dokumentationer av barnens intresse, utforskande, processer. Vad ska dokumenteras och hur ska vi dokumentera?  

Observationerna är från termin starten. 

Barnens intresse i dem olika rummen utifrån våra observationer: 

Ateljé : Rita, måla och skriva- läser av lådor. Vill kopiera sina namn och kompisarnas namn. 

Rollspelsrummet: Barnen vill bygga kojor. Frågar efter koja- var är kuddarna? 

Byggrummet. Hagar åt djuren, släcker och tänker ljuspuckarna. Bygga en dinosauerer, inspirerande bilder, projektor. Mer bygg och konstruktionsmaterial.

Hjärterum: Dansa, bygger med magneter, spela spel. Frågar efter klockan. När ska vi göra olika aktiviteter , frågar barnen.  

Utemiljön: barnen har visat intresse för skogen, insekter, picknick- mat. Skapa mer naturmaterial, okodat material ( lagar gärna mat typ sushi ute med naturmaterial )

 

Vad blev vi pedagoger mest nyfikna på?

Barnen behöver mer utmaningar i miljön och de behöver introduktion i de små stationer. 

Många barn kan vara med och leka byggrummet

Mer bokstäver och siffror i miljön. Klocka. 

Barnen behöver mycket vuxenstöd och hjälp med att hålla i aktiviteter.

 

Vad fastnar barnen för? Magnet

Barnen fastnar för skapande, rörelse, teknik , bygg och konstruktion. Kojor och rollekar.

Bokstäver och siffror. 

 

Nulägesanalysen skriver ni här. Var är vi nu?

Augusti- September.

Vi har observerat barnens intresse och utifrån det börjat utforma miljöerna tillsammans med barnen. 

September -Oktober.

Lärmiljöerna: Vi har tillfört nytt material och introducerat dessa med hjälp av barnen. 

Vi har börjat arbeta med boken- Vilken färg har en puss? Vi har observerat barnens intresse utifrån boken och erbjudit undervisning utifrån dessa intresseområden. 

Vi har erbjudit: färgblandning och analog bana - digitalisering utifrån boken. Vi har kommit igång med processväggen  och använder den till dokumentation. Barnen visar intresse för aktiviteterna, men inte så mycket intresse för själva boken.  

Vi lägger mycket energi på att prata med barnen om hur man är en bra kompis. Vi frågar barnen om hur man löser olika konfliktsituationer.

Vi arbetar strukturerat och delar in barnen i mindre grupper vid undervisningstillfällen. Det som fungerar mindre bra är i den " fria leken" och vid rutinssituationer så som övergångar mellan aktiviteter. Detta försöker vi dagligen hitta lösningar på tillsammans med barnen. Vi tänker också att en inspirerande lärmiljö är en framgångsfaktor. Vi har varit på RE-PLAY och hämtat visst material som vi ska introducera. Barnen behöver stöd av vuxen hela tiden.

Nuläge november: 

Miljöerna har utformats tillsammans med barnen utifrån barnens intresse. Vi ser fortsatt ett stort intresse för bygg- konstruktion, bokstäver och siffror. Tilltalande och utvecklande lärmiljöer gör att vi hittar samtalsämnen, lekar och aktiviteter som utvecklar språk och samarbete mellan barnen. 

Temaboken:

Vi såg ett stort intresse hos barnen för boksidorna med röd och brun färg. Barnen fick rösta och den bruna färgen vann och då kommer vi arbeta vidare med den bruna sidan. Innan vi går in och arbetar vidare med den bruna sidan har vi fokuserat på att barnen ska kunna presentera sig. 

Steg 1: Vi har valt att börja med att barnen får presentera sig, precis som Minimoni gör i boken.

Ett barn har spelat in Minimonis presentation och de andra barnen har fått lyssna på presentationen och därefter har barnen själva fått presentera sig. I början var barnen lite blyga och försiktiga att prata inför varandra och därför började vi med enkla frågor. Vilken är din favoritfärg?  osv. 

Steg 2 . Vi har kopierat tema boken och VH har fått varsin kopia för att läsa tillsammans med barnen hemma. Vh och barn har fått en uppgift om att ta en bild hemma på något som barnen tycker om . Meningen är att barnet ska berätta inför andra barn vad de tycker om. 

Utveckling/Progression 

Vart ska vi?  Vilka kunskaper, färdigheter och förmågor ska våra barn få möjlighet att utveckla?  Vad vill vi ska hända?	Hur ska vi göra? Hur ska processen hållas vid liv?  Hur har vi gjort? Forskning, litteratur, beprövad erfarenhet kan vi ta hjälp av?	Vad vill vi uppnå? Vilka arbetssätt, metoder ska vi använda? Vilka effekter vill vi se?	Varför?  Varför väljer vi att göra så här?  Varför vill vi att barnen ska få möjlighet att utveckla just detta? Varför vet vi detta?
Vi vill utveckla barnens språk  Vi vill att barnen ska känna sig trygga, sätta ord på sina känslor och kunna förmedla det till oss och till varandra.  Vi vill väcka barnens ordförråd och nyfikenhet. Vi vill samla in barnens tankar och se vad som intresserar dem.  Vi vill att barnen ska lära känna varandra. Vi vill att barnen ska utveckla ett kunnande om kategorisering : exempelvis : bestick: ingår sked, gaffel och kniv.	Vi ska kommunicera  med barnen och använda ord och begrepp som barnen ska lära sig.  Undervisning i små grupper. Reflektera tillsammans med barnen. Samtal och ha dialog med barnen. Jobba medvetet med en boksida.  Använda konkret material. Upprepa. Högläsning och ha boksamtal. Pedagogerna är aktiva i barnens lek.  Vi hittar lustfyllda roliga sätt att nå barnen.	Vi vill lära barnen ska kunna ha ett rikt språk . Kunna kommunicera med oss och med varandra. Vi använder oss av konkret material vid olika situationer. Sagolådor, bilder.  Vi använder oss en boll eller talsten vid turtagning. Barnen får specifika frågor utifrån deras språknivå. Vi involverar föräldrar i vårt arbete med boken.  Vi gör en språklåda som bygger på boken. Högläsning i tre olika grupper utifrån språklig nivå. Samma bok under två veckors tid. Boksamtal.  Dialoger , reflektioner och samtal med barnen.   Vi hämtar inspiration från boken när det gäller kategorisering. Börjar med färger där barnen får klippa ut alla rosa objekt som de hittar i boken och sedan vidare med nästa färg. En inspirerande lärmiljö ger förutsättningar för inspirerande samtal.  Effekter:  Berika barnens språk- väcka intresse för skriftspråket.  Utöka ordförrådet och ordförståelsen.  Vi vill se att barnen kan kategorisera olika föremål. Barnen ska känna en trygghet i gruppen och våga prata inför varandra.	Vi vill ge barn en bra grund och ett starkt språk för att kunna klara sig genom livet. Vi anser att utveckla och utmanas när det gäller språk och kommunikation, självständighet, kunna uttrycka sig.  Vi vill ge barnen språkliga och sociala färdigheter för att klara sig i samhället. Dessa färdigheter är viktiga för dem i framtiden.  Forskning visar att språket är en viktig faktor för att klara sig i samhället.

 

 

Vad har ni för nuläge: Hur vet vi var vi är nu? För att vi ska kunna mäta kvaliteten i vår undervisning så måste vi veta var vi är. Kan vi mäta av det?
Resurser      Vi har börjat att iordningställa och utforma lärmiljön tillsammans med barnen. Vi har börjat arbeta med boken efterbarnens intresse: exempelvis : spegetti banan -analoga banan och färglära Vi arbetar med konkret material . Använda oss av det spontana samtalet och dialogerna som uppstår med barnen i vardagen.	Aktivitet       Barnen får vara med och presentera olika stationer / aktiviteter i lärmiljön.  Vi arbetar konkret med inspiration utifrån boken exempelvis färglära- hur man blandar färger. Analog bana- förstå innebörden av riktningar - samt sätta ord på framåt och bakåt, även höger och vänster "svänga ". Vi arbetar med sagolådor och KIMS lek	Resultat	Mål/Effekter   Barnen växer i sin roll då de tar ansvar för att presentera en station i lärmiljön. Barnen får vara i centrum och få andra barn att lyssna på dem.   Spagettibanan- att barnen är mer producenter än konsumenter när det gäller digitalisering. Träna på riktningar: Språket. framåt , bakåt, höger och vänster.  Öka förståelse för färger och färgblandningar , man kan ta två färger och få fram en tredje.   Ett utökat ordförråd, träna på att återberätta.

 

Arbetsgång: 

En effektkedja skrivs för målområdet. I effektkedjan utgår undervisningen från våra identifierade läroplansmål kopplat till nulägesanalys.  Analys av målområdet görs i september, november, mars, maj och förskolelärare gör ett bokslut i december och juni månad. Våra prioriterade målområden utvärderas fyra ggr/år genom analys av utvecklingsområde samt helårsutvärdering i maj/juni. 

Grundverksamhet – vi startar upp med Värdegrundsarbete (normer och värden) med trygghet i fokus via plan för likabehandling, kränkande behandling. 

Därefter arbetar vi med Hållbar undervisning som utgångspunkt i tre prioriterade målområden, språk& kommunikation, tillgänglig lärmiljö och digitalisering. Hur tänker ni arbeta med dessa målområden i projektet? 

 

September BRUK förs över hit 

Självskattning utifrån BRUK (Nuläge samma som gjordes för SKA  HT-24	1   Inte alls	2   Till viss del	3   Till stor del	4   Helt
Juni/september

Kommentar: Här ska ni skatta er. Vad befinner ni er? 

 

Nuläge   septembers utvecklingsdag!	Resultat Vad har ni gjort eller inte gjort i undervisningen som kan förklara ert resultat? Förklara hur organiseringen av undervisningen, arbetsformer, arbetssätt och ert förhållningssätt har påverkat resultaten i måluppfyllelsen? Använd dokumentation som styrker måluppfyllelsen. Vad kunde ni gjort bättre?	Analysera Varför blev det som det blev? Hur ser ni detta?  Analysera effekter /bevis ni har sett i resultatet? Vad behöver ni förändra för att ta er till målet?	Vad vill ni lära barnen och hur ska ni få barnen att förstå? Hur ska ni gå vidare? Vad blir nästa steg i ert arbete? Förändringar i verksamheten, utmaningar, behov, miljö, material och förhållningssätt.
Ny termin , nytt läsår. Vi checkar av barnens intresseområden, språk och utformar aktiviteter och miljön utifrån detta.  Vi lyssnar in barnen och är närvarande.  Vi arbetar strukturerat och håller fast våra rutiner. Vi utformar lärmiljöerna tillsammans med barnen.

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande,
• stimulera barnens samspel samt hjälpa och stödja dem att bearbeta konflikter, reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra,
• självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,

Uppgifter

Månadsanalys

Arbetslagets gemensamma månadsanalys

Vecka:  september och oktober månad.

Analys

Vad har varit framgångsrikt i undervisningen utifrån de förändrande lärandet hos barnen ni kan se i era prioriterade målområde?

Vi har observerat mycket under den första perioden och involverat barnen i utformandet av lärmiljön.

Vi har läst boken " Vilken färg har en Puss". Vi har arbetat utifrån den med olika aktiviteter. Vi har använt oss av konkret material . Vi har varit noga med att sätta ord på det vi gör och sätta ord på föremål.

Vi har varit närvarande pedagoger och delat barnen i mindre grupper.

Vad har varit för utmaningar i undervisningen utifrån de lärande ni inte har sett i era utvecklingsområden?

Vi har en stor spridning i barngruppen när det gäller språk, ordförståelse och utvecklingsstadier. Vissa barn har hög frånvaro.

Vad är det som har fungerat/inte fungerat?

Fungerat bra: Vi pedagoger har varit på plats. Vi har följt våra planeringar och undervisningssituationer i största mån. Vi har följt våra rutiner. Vi har delat in oss i mindre grupper.

Fungerat mindre bra: För att tillgodose alla barns behov behöver vi dela in oss i ytterligare en mindre grupp och kunna arbeta mer språkinriktat på en basnivå.

Vi känner att vår reflektionstid går åt till många olika saker så som BHT, föreläsningar, studiedagar mm och att det blir på bekostnad av våra gemensamma reflektioner. En personal går iväg redan runt kl. 8: 20 för att vara ute på gården kl. 8:30 och ta emot barnen. Detta innebär för vårt arbetslag att en endast en personal är kvar och har reflektion.

Vad beror det på att ni har fått den effekten?

Vi har arbetat strukturerat vi vet vad vi har för strävans mål. Vi är bra på att arbeta självständigt och vet vart vi är på väg.

Att utveckla och säkra

Hur planerar vi att gå vidare?

Vi fortsätter att vara effektiva och strukturerade och hushålla med den tiden vi har. Vi fortsätter med att arbeta språkmedvetet och använder oss av konkret material, som språklåda ( utifrån boken " Vilken färg har en puss"? ) .

Vi satsar på att göra ytterligare en liten grupp med barn som behöver extra stöd i svenska språket.

Mer medveten högläsning i små grupper.

Vi pedagoger arbetar utifrån samma grovplanering och börjar ställa samma frågor till barnen.

Vad ska vi förändra i vårt arbetssätt/undervisning?

Utifrån barnens intresse fokuserar vi på boksidan om färgen BRUNT och utifrån den hittar vi nya vägar att forma undervisning.

På vilket sätt få barnen vara med och påverka projektet?

Vi ställer öppna frågor till barnen som exempelvis vad är bajs? Hur ser vi ut inuti? Vi lyssnar in barnen och utformar undervisningen efter barnens intresse.

Barnens reflektioner ska finnas med i hela processen. Vi dokumenterar och följer upp på processväggen.

Arbetslagets gemensamma månadsanalys

Vecka:  Januari- februari

Analys

Vad har varit framgångsrikt i undervisningen utifrån de förändrande lärandet hos barnen ni kan se i era prioriterade målområde?

Vi har lyssnat in barnen och sett ett stort intresse för bajs. I stället för att säga att vi inte pratar om bajs har vi pratat om bajs. Vi har ställt öppna frågor och fått med oss barnen i processen.

Vi har arbetat både teoretiskt och praktiskt. Vi har inrett ett rum där temat hålls levande där det sker olika överraskningar. För att hålla nyfikenheten vid liv.

Barnen har kommit med frågor om hur kroppen fungerar, vilket har fört arbetet framåt.

Vad har varit för utmaningar i undervisningen utifrån de lärande ni inte har sett i era utvecklingsområden?

Vad är det som har fungerat/inte fungerat?

Vi har delat in oss i mindre grupper. Arbetat strukturerat.

En utmaning är att hitta rätt språklig nivå och tillgodose allas barn behov där vi ser att konkret material har varit till hjälp samt att barnen fått jobba praktiskt.

Vad beror det på att ni har fått den effekten?

Det är barnens intresse för temat. Vi lyssnar in och formar undervisningen efter deras intresse.

Att utveckla och säkra

Hur planerar vi att gå vidare?

Vi fortsätter att lyssna in barnen och möter upp deras frågor, utforskar med barnen. Men att vi håller vissa ramar att tillverka organ för att förstå händelseförloppet vad som händer med maten inuti kroppen.

Vi kan gå vidare med barnens reflektioner. Exempelvis att matstrupen är ihålig. Vad betyder ihåligt . Kan vi hitta mer ihåligt runtomkring oss?

Vi ser att estetiska lärprocesser är en framgångsfaktor och vi tänker att vi fortsätter utveckla detta vidare.

Vad ska vi förändra i vårt arbetssätt/undervisning?

Vi stannar till mer och reflekterar mer med barnen kring vår dokumentation.

På vilket sätt få barnen vara med och påverka projektet?

Vi fångar in barnens tankar och reflektioner. Vi undersöker tillsammans med digitala verktyg, bilder.

Veckoreflektion

Gemensam veckoreflektion REF

Arbetslagets gemensamma reflektion

Vecka: 

Barnen reflektion

Vad säger och gör barnen?

Vad intresserar barnen?

Vad har barnen lärt sig?

Vad har barnen utvecklat ett kunnande om?

Pedagogers reflektion

Vad visar vår dokumentation?

Vilka effekter ser vi i vår undervisning?

Vilka belägg visar att vi arbetar med vårt prioriterade målområde?

Analys

Varför blev det som det blev?

Hur har pedagogen, miljön och material gjort skillnad?

Effekter/Förväntningar

Vilken effekt fick vi utifrån vår undervisning?

Utifrån kartläggningsmaterial och observationer. Vad fick vi syn på?

Planering inför kommande vecka/veckor

På vilket sätt får barnen påverka?

Vilken ny förståelse har vi fått?

Vad är syftet med planeringen och vad ska den leda till?

Hur går vi vidare?