Syfte och bakgrund (Varför):

Bakgrund:
Vi introducerar bokstäver för barnen.
Vi börjar med barnens begynnelsebokstäver, finns totalt 13 olika på Blomman.

Syfte:
Att barnen får möjlighet att utveckla sin fonologiska medvetenhet. Med mer fokus på språkljud och inte på vad bokstaven heter.

Vad har barnen visat intresse för?

De visar intresse för bokstäver i vår miljö samt sina bokstäver som finns i deras förnamn. Många av barnen benämner bokstäverna och samtalar om familjemedlemmars begynnelsebokstav. Barnen fick i uppstarten av läsåret skriva sitt namn digitalt och analogt, vilket barnen har visat stort intresse för.

Varför väljer du det område som du valt?

Vi har valt detta projekt på grund av barnens delaktighet och visat intresse.

Mål (Vad):

Läroplansmål: (lägg till längst ner i planering)

"intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,"

"ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,"

Arbetssätt (Hur):

På vilket sätt/ genom vilka aktiviteter ska vi arbeta?

Introducera en bokstav i taget, bokstaven kommer att introduceras i våra två samlingsgrupper. Samlingsgrupperna får presenteras för en figur som har den begynnelsebokstaven vi ska undervisa i. Bokstaven presenteras för barnen från vår bokstavsväska eller bokstavshatt.

Tillgänglighet

Vi ska synliggöra vårt projekt i vår pedagogiska miljö.
Skapa mötesplatser för barnen att samspela kring med koppling till vårt projekt.
Fler språkstimulerande aktiviteter med i våra stationer. Även aktiviteter kopplade till ljud.

Vilket material ska vi använda?

Bokstavsväska och bokstavshatt.
Förbered material inför kommande samlingar.
Ex. Anka och apa på bokstaven A.

Vilka gemensamma begrepp ska vi använda?

Bokstav och bokstavsljud. Hur låter bokstaven?
Begynnelsebokstav.

Vilka frågor ska vi använda för att väcka intresse hos barnen?

Hur låter den? Hur låter bokstaven?
Hur ser den ut den?
Vad ser den bokstaven ut som?

Vilka reflektionsfrågor ska vi använda tillsammans med barnen?

Vilka ljud är svåra/lätta?
Vilka ljud känner vi oss bekanta med?
Vilka ljud använder vi ofta/mindre ofta/mer sällan?

Detaljplanering (vem och när):

Detaljplanering för veckan läggs på avdelningens ytan under dokument.
Detaljplanering görs främst på våran reflektionstid, onsdagar.

 
Dokumentation
Dokumentationen av undervisningstillfället görs i gruppens lärlogg. Inför vårens utvecklingssamtal görs två individuella lärloggar för barnet.

Grupp lärlogg

Beskriv genomförande av undervisningen.

Barnens reflektioner och hypoteser.

Vilket lärande skedde under undervisningstillfället?

Individuell lärlogg

Beskriv genomförande av undervisningen.

Barnets reflektioner och hypoteser.

Vilket lärande skedde under undervisningstillfället hos barnet?

Reflektion
Arbetslaget gör en reflektion av undervisningstillfället som dokumenterats i lärologgen. Kopiera frågorna nedan i ytan för reflektion under grupplärloggen.

1.Hur blev undervisningen? Vad blev bra i undervisningen och vad blev mindre bra? Vad kunde ni har gjort annorlunda i undervisningen? Vad hade det i sådana fall lett till?

3.Vilket förändrad kunnande ser du har skett hos barnen?

4.Hur planerar ni framåt för undervisningen?

Analys
Förskollärare gör en analys av arbetslagets reflektioner innan en ny undervisningsplanering påbörjas. Kopiera frågorna nedan i ytan för analys under planeringen.

1.Vilket förändrad kunnande ser du har skett hos barnen? Ge ett eller flera exempel .

4.Hur planerar ni framåt för undervisningen? Vad tar ni med er till nästa undervisningsplanering.

Blommans Undervisningsplanering Språk och kommunikation

Matriser i planeringen

Uppgifter