Surt och basiskt 8D Ht24

Vad har citroner, yoghurt och magsyra gemensamt? Jo, de är alla exempel på sura ämnen. Här får du lära dig om syror och baser.

Förmågor

Centralt innehåll

Vad kommer du att lära dig?

Du ska

• veta hur en atom är uppbyggd och kunna redogöra för hur positiva och negativa joner bildas
• veta vad som menas med en syra och en bas
• veta vad en indikator är, kunna ge exempel på några olika och förstå hur de används
• veta vilka pH - värden som motsvarar surt, neutral och basiskt
• kunna ge exempel på syror och baser i vardagen
• kunna namn och kemisk formel på de tre starka syrorna och kunna berätta om deras egenskaper och användningsområden
• veta vilka joner som finns i syror och baser och förstå skillnaden mellan starka och svaga syror/baser
• veta vad som menas med neutralisation 
• känna till att vissa metaller kan lösas upp av vätejoner
• veta vad som menas med "SIV - regeln"
• känna till försurning och hur den kan motverkas

Arbetssätt

Textgenomgångar, filmer, diskussioner, eget arbete och laborationer. 

Sidor i boken: 118 - 141

Filmklipp:

Grundläggande begrepp, repetition åk 7.

https://www.youtube.com/watch?v=WPoohHPuT4o

Vad är egentligen en indikator?

https://www.youtube.com/watch?v=-7LGHnx26Uc

Planering

Planeringen kan ändras över terminen, sidhänvisningar och uppgifter vi arbetar med finns utskrivet i planeringen.
Länk till planeringen

Bedömning

Bedömningen sker kontinuerlig genom hur väl du deltar i diskussioner, motiverar dina svar på prov och läxförhör, samt planerar, genomför och redovisar laborationer. 

Läroplanskopplingar

Syfte

• kunskaper om kemins begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara samband i naturen, i samhället och i människokroppen,
• förmåga att använda kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör miljö och hälsa, och
• förmåga att genomföra systematiska undersökningar i kemi.

Centralt innehåll

• Materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet visualiserat med hjälp av partikelmodeller. Grundämnen, molekyl- och jonföreningar samt hur ämnen omvandlas genom kemiska reaktioner. Atomer, elektroner och kärnpartiklar.
• Separations- och analysmetoder, till exempel filtrering, fällning, pH-mätning och identifikation av ämnen.
• Vatten som lösningsmedel och transportör av ämnen, till exempel i mark, växter och människokroppen.
• Några kemiska processer i mark, luft och vatten samt deras koppling till frågor om miljö och hälsa, till exempel växthuseffekten, vattenrening och spridning av miljögifter.
• Observationer och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Formulering av undersökningsbara frågor, planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med bilder, tabeller, diagram och rapporter.
• Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp och förklaringsmodeller. De kemiska förklaringsmodellernas historiska framväxt, användbarhet och föränderlighet.
• Informationssökning, kritisk granskning och användning av information som rör kemi. Argumentation och ställningstaganden i aktuella frågor som rör miljö och hälsa.