Baklängesplanering

Innehåll

1. MÅLOMRÅDE

VAD & VARFÖR?

1a. SYFTE – GENERATIV FRÅGA

Under utforskandet av trädens hemliga liv har barnen utvecklat en empati för träden och en förförståelse för att träd har ett liv. Alla delar på trädet utgör en funktion för att leva och det är så mycket vi fortfarande inte vet. Vi har varit inne på att rötter har någon typ av sugrörsfunktion och förser träd med vatten för alla behöver vi ju vatten för att leva. Barken är som ett skinn och därmed ett skydd, men träd precis som vi kan skada sig. Tur att det finns klibbig kåda som blod till träden. Men hur äter ett träd? För vi behöver ju mat för att växa och träd växer och har olika ålder. Det vet vi! Mammaträd, morfarträd och barnträd. Hur får träden mat. Kan det ha nått med jorden att göra?

Generativ fråga: hur får träden mat?

Varför är kunskapen/färdigheten viktig för människan i världen?

Att förstå samband i naturen och vår del som människor i den är en viktig kunskap att redan som barn i förskoleålder bekanta sig med. Att återvinna och ta hand om de resurser vi har är också viktigt. Men den näring växter får från jorden för att växa och som vi kan göra i en kompost, eller med hjälp av kompostina, vad är det egentligen? Och vilken roll har vår vän masken här? Detta tåls att utforska vidare.

Övergripande mål

1b. MÅL ur Lpfö 18

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.

Delmål

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett växande ansvar för hållbar utveckling

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla intresse för att aktivt delta i samhället

BARNENS INTRESSE, KUNSKAPER, ERFARENHETER och BEHOV

1c. NULÄGE – BARNENS FÖRFÖRSTÅELSE

Vi vet att träd har ett liv och dricker vatten med rötterna men vi vet ännu inte riktigt hur dem äter. Vi vet att det har nått med jorden att göra men vad? Vad i jorden är det som gör att det växer? Vad är jord?

Specifika mål

1f. BARNENS ÖVRIGA KUNSKAPER

Hur får träden mat (näring)? Vi skapar en kompost ute som vi matar med naturmaterial. Vi utforskar maskens roll i att skapa näringsrik jord. Förutom den riktiga komposten vid vår odling på baksidan skapar vi möjligheter att på många olika sätt utforska komposten. Vi skapar en lekmiljö med kompost inne och skapar kompostens olika delar i ateljén.

1g. BARNENS INTRESSEN

Genom att arbeta med att skapa näringsrik jord med hjälp av komposten så kommer vi även att komma in på vår roll som människor i miljön och hur vi aktivt kan delta för att ta hand om den. Skräpplockning kommer vara en del av detta tema parallellt med vår kompostutforskning.

1h. BARNENS BEGREPP

Jord

Mask

kompost

skräp

1i. FÖRSKOLLÄRARNAS OCH BARNSKÖTARNAS FÖRHÅLLNINGSSÄTT

Tema inriktat arbetssätt innebär att vi under en period arbetar med ett bestämt innehåll. Vi väljer temat utifrån barnens funderingar, hypoteser, teorier och intressen. För oss är det viktigt att barnen får känna att deras tankar och teorier tas på allvar och det som de uttrycker är viktigt och intressant. Tillsammans med barnen söker vi svar och utforskar deras frågor. Det är utforskandet och den processen i sig som är viktig, inte enbart svaret. Temat kan därför inte planeras i detalj utan det handlar snarare om att planera hur vi startar upp, vilka förmågor vi vill fokusera på för att kunna arbeta med våra valda delmål och vilka metoder vi väljer för att veta hur vi ska gå vidare.

1j. FÖRSKOLLÄRARNAS OCH BARNSKÖTARNAS KUNSKAP OM ÄMNESOMRÅDET

kompostera och återvinna.

2. UTVÄRDERING

Hur vet vi att vi nått våra mål, när temat är avslutat?

ÖNSKAT NYLÄGE – Kriterier (medvetet mot strävansmål i LPFÖ18)

Att gå från nuläge till nyläge!

2c Önskat nyläge BARNENS ÖVRIGA KUNSKAPER

vi ser att barnen aktivt deltar i vårt utforskande av komposten antingen med hjälp av ateljén eller komposten ute eller både och.

2d Önskat nyläge BARNES INTRESSEN

alla barn deltar utifrån sin förmåga med att plocka skräp i naturen

2e Önskat nyläge BARNENS BEGREPP

Vi hör att barnen använder begreppen i utbildningen

2f. UTVÄRDERINGSSÄTT

Vi följer barnens lärprocesser genom att observera och dokumentera under varje undervisningstillfälle samt reflektera med arbetslaget och tillsammans med barnen. Vi avslutar varje temat med en analysvecka tillsammans med barnen där vi på olika sätt, gärna med digitala verktyg, reflekterar över det vi gjort under temat.

3. AKTIVITETSPLAN

Hur ska vi börja? … och hur skulle vi kanske kunna fortsätta?

3a. STARTAKTIVITET

Vad är en kompost? Vi tar reda på information och börjar bygga en kompost ute.

Hur följer vi upp så att barnens idéer får påverka fortsättningen?

3b. FORMATIV UPPFÖLJNING (= uppföljning som syftar till att utveckla arbetet vidare)

De aktiviteter som sker dokumenteras antingen med kamera eller genom anteckningar. Vid pedagogernas veckoreflektion används reflektionsfrågor för att synliggöra barnens tankar/hypoteser och vilket lärande som sker samt tillsammans planera hur vi går vidare.

Hur skapar vi ett meningsfullt sammanhang?

3c. LÄRANDEMILJÖ

Inne har vi skapat flera mötesplatser utifrån våra lärområden med okodat material för att fånga upp fördelarna för barnens piktografiska förmåga i en språkutvecklande miljön och erbjuda barnen mötesplatser att kunna manifestera sina tankar och idéer. Vi har även utvecklat en stor ateljé där vi erbjuder olika tekniker av teckna, måla och lera. Dessa estetiska uttryckssätt skapar en transdisciplinär mötesplats med pikografiskt och multimodalt lärande i fokus där alla våra lärområden kan mötas i vår planerade undervisning.

På reflektionerna kartlägger vi lärmiljöerna utifrån, vårt målområde och barnens intresse löpande varje vecka vid reflektionen.

Äta löv, bajsa jord - Normer och värden

Matriser i planeringen

Uppgifter