Grodan Planering Språk enheten Tallsättra, Bikupan och Äppellunden året 2024

Språk, lärande och identitetsutveckling hänger nära samman. Förskolan ska därför lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska, genom att uppmuntra och ta tillvara deras nyfikenhet och intresse för att kommunicera på olika sätt.

1. Mål (vad ska vår grupp/enhet utveckla - mätbart)

 

När det gäller språket finns det flera mål som gruppen kommer att arbeta med: 

1.  Ordförråd: barnen kommer att arbeta med att utöka sin ordförråd genom att introducera nya ord och begrepp dagligen. Det kommer göras genom att läsa böcker, sjunga sånger, leka språklekar och ha samtal om olika ämnen.
2. Uttal: Vi på Grodan fokuserar på att arbeta med tydligt uttal genom att prata långsamt och klart. Pedagogerna använder korta meningar och betonar de viktiga orden. Pedagogerna uttalar ord och fraser korrekt, så att barnen kan lyssna och härma.  Pedagogerna på Grodan använder sånger och ramsor med tydlig diktion. Vi använder böcker med tydliga och enkla texter. Vi pausar och betonar viktiga ord, och uppmuntrar barnen att delta genom att upprepa efter oss. Vi använder leksaker och bilder för att introducera nya ord. Vi beskriver dem med tydligt uttal och uppmanar barnen att upprepa orden. Genom att ställa öppna frågor uppmuntrar vi barnen att svara med fler ord. Om de säger något otydligt, återger pedagogen det korrekt så att de hör hur det ska låta. Pedagogen lyssnar aktivt och bekräftar deras försök att kommunicera, vilket skapar en trygg miljö för språkutveckling. Vi skapar en stimulerande språkmiljö genom att använda skyltar och bilder i rummet för att skapa en visuell koppling mellan ord och objekt.
3. Kommunikation: Pedagogerna på Grodan uppmuntrar barnen att kommunicera med varandra och med vuxna. Det kan handla om att uttrycka sina tankar och känslor, lyssna på andra och följa instruktioner. Det är också viktigt att uppmuntra barnen att ställa frågor och vara delaktiga i samtal.
4.  Berättande: Barnen kommer att arbeta med att utveckla sin förmåga att berätta och skapa egna berättelser. Det kan göras genom att använda bilder, leksaker eller teckningar som stöd. Det är också viktigt att uppmuntra barnen att lyssna på varandras berättelser och ge respons.
5. Språklig medvetenhet: Barnen kommer att arbeta med att utveckla sin språkliga medvetenhet, det vill säga sin förmåga att uppmärksamma och reflektera över språkets olika delar. Det kan handla om att lära sig bokstäver, rim, ramsor och att leka med ord och ljud.

2. Syfte: Att utveckla intresse för:

• Skriftspråk, förståelse symboler, förmedla budskap, använda begrepp, förstå begrepp
• Se samband, upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld
• Förmåga att lyssna, reflektera över andras uppfattningar, att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar
• Ett nyanserat talspråk, ordförråd, förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera, kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften
• Intresse för skriftspråk, förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap
• Intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa
• Uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans
• Svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska
• Fantasi och föreställningsförmåga
• Svenska språket och det egna nationella minoritetsspråket, om barnet tillhör en nationell minoritet
• Svenskt teckenspråk, om barnet har hörselnedsättning, är dövt eller av andra skäl har behov av teckenspråk

 

3. Förkunskaper: Förbered genom att reda på barnens förkunskaper inom ämnet:

Vi som pedagoger på Grodan tar reda på barnens förkunskaper inom ämnet genom att observera deras språkliga interaktioner och genom att genomföra olika aktiviteter och övningar. Till exempel:

1. Genom att samtala med barnen får vi en uppfattning om deras språkliga förmåga. Genom också att lyssna på hur de uttrycker sig, vilket ordförråd de har och hur de använder språket i olika sammanhang.

2. Lek och drama: Genom att observera barnens lek och drama får vi en inblick i deras språkliga förmåga. Genom också att lyssna på hur de kommunicerar med varandra, lösa problem och uttrycka sina känslor.

3. Språklekar: Genom att genomföra språklekar får vi en uppfattning om barnens språkliga kunskaper. Lekar som innebär att barnen använder ord, rim, ramsor eller bokstäver kan ge oss också en indikation på deras språkliga förmåga.

4. Läsning och berättande: Genom att läsa böcker och ha samtal om dem får vi en uppfattning om barnens förståelse av språket och deras förmåga att skapa egna berättelser. Vi brukar också be dem att berätta vad de tycker om boken och ställ frågor för att se hur de tolkar och analyserar texten.

5. Skrivaktiviteter: Genom att ge barnen möjlighet att rita om något de har upplevt eller fantiserat om och observera hur de använder språket. 

Genom att använda dessa metoder får vi som pedagoger en helhetsbild av barnens språkliga förmåga och förkunskaper. Det är viktigt att komma ihåg att barn utvecklas i olika takt och att deras språkliga förmåga kan variera. Undervisningar kommer att Anpassas efter barnens individuella behov och intressen.

4. Genomförande:

Hur ska undervisningen genomföras? (didaktik, metodik, hundraspråklighet, lärmiljö): 

I vår undervisning kommer vi att använda Babblarna som ett centralt verktyg för att stödja barnens språkutveckling och utforskande av olika ämnesområden. Genom att koppla varje babblarfigur till specifika teman och läroplansmål skapar vi en meningsfull och engagerande lärmiljö som främja lek och lärande. 

Didaktik och metodik:

Vi kommer att utgå från barnens intressen och önskemål i vår planering. Genom att erbjuda varierande aktiviteter kopplade till Babblarna, såsom språklek, matematiska spel, skapande och rörelse, ges barnen möjlighet att lära på olika sätt. Vi anpassar aktiviteterna efter barnens ålder och förmågor, vilket säkerställer att alla barn oavsett nivå kan delta och utvecklas.

 

- Språk och kommunikation symboliseras med (Babba): Vi läser Babblarnas böcker och uppmuntrar barnen att leka med ord och språk genom samtal och dialog. Exempelvis samla saker till Bobbos väska, barnen lär känna färgen brun och boksamtal.

 

- Sociala samspel (Doddo): Vi arbetar med värdegrunden genom diskussioner om vänskap och hur man är en bra kompis, vilket sker i takt med att vi fortsätter använda kompisböcker och andra material till exempel att barnen lär känna färgen blå.

 

- Matematik ( Bibbi): Vi integrerar matematiska begrepp genom spel och bygg/sorteringsaktiviteter, vilket ger barnen möjlighet att klura och undersöka. Barnen får också lära känna färgen gul,

 

 

-Kreativitet och skapande (Didi): Barnen får möjlighet att skapa med olika material, som lera vilket stimulerar deras fantasi och finmotorik. 

 

- Rörelse och lek (Bobbo): Genom olika rörelseaktiviteter och sång främjar vi fysiska aktiviteter och motorik utveckling, vilket är viktig för barnens välmående. Till exempel Babblarröris , hinderbana, björnen sover och lära känna färgen röd.

 

- Naturvetenskap  och teknik (Dadda): Vi utforskar natur och teknik genom praktiska aktiviteter som promenader till skogen och utevistelser, där barnen kan observera och experimentera med sin omgivning. Exempel på aktiviteter barnen utforska tekniken med hjälp av klossar, magnetiska klossar, duplo lego och olika teknik i ateljén.

 

2. Metodik: Undervisningen om språket kommer att genomföras metodik genom att använda interaktiva aktiviteter som språklekar och rollek för att göra språket konkret och roligt. Berättande och högläsning kommer att vara centrala inslag, där vi väljer anpassade böcker och ställer frågor för att stimulera barns språkutveckling. Visuella hjälpmedel som bilder och leksaker kommer att använda för att förstärka barns ordförståelse. Barnen kommer att få tidsutrymme för att kommunicera och uttrycka sig tillsammans.

3. Lärmiljö: Undervisning om språket kommer att genomföras i en lärmiljö som är både fysisk och socialt anpassad för att stödja språkutvecklingen. Vi har olika språkstationer i avdelningen, som språk och kommunikation hörna och andra kreativa stationsområden, där barnen kan integrera och kommunicera. Visuella hjälpmedel, som bilder och dokumentationen, kommer att finnas tillgängliga för  att förstärka ord och begrepp. Vi kommer även använda digitala verktyg för att göra språket mer interaktivt och spännande, där barnen får möjlighet att läsa i Polyglott eller spela språkspel.

 

4. Hundraspråklighet: Vi på Grodan bjuder på hundraspråklighet, det vill säga att barnen får uttrycka sig genom att använda olika estetiska former såsom dans, musik, drama, måleri, teckning och skapande.

 

Organisation av individ/gruppen som ska delta

 

Pedagogerna på Grodan använder följande strategier:

 

5. Tecken och spår förändrat kunnande hos barnen:

Hur ska reflektion tillsammans med barnen organiseras?

Dokumentationsformer

Vi på Grodan dokumenterar både på gruppnivå och individnivå i lärloggar. Vi använder även olika dokumentationsformer, såsom anteckningar, foton, filmer och barnens skapelser. 

____________________________________________________________________________________________

Systematiska kvalitetsarbete för pedagoger - Uppföljning, analys och utveckling

____________________________________________________________________________________________

Uppföljning, analys samt utvärdering:

Veckoanalys skrivs per pedagog 1 ggr/vecka enligt text nedan under rubriken Reflektion och analys för personal.

Hur blev det?

Vilka tecken och spår har jag fått syn på?

Vad har fungerat eller fungerat mindre bra?

Vad har min roll bidragit med i arbetet hittills?




Var 4:e vecka ansvarar ansvarig förskollärare att tillsammans med arbetslaget titta på:

Månadsanalys 1ggr/månad sammanfattas av ansvarig förskollärare utifrån pedagogernas veckoanalyser enligt text nedan under rubriken Reflektion och analys för personal.

Hur blev det?

Vilka tecken och spår har vi fått tag i?

Ser vi någon progression i arbetet och för grupp och på individnivå? 

Vad ska vi göra mer av och vad ska vi kanske till och med sluta med?

Hur utvecklar vi arbetet framåt? 

Detta dokumenteras här nedan under rubriken Reflektion och analys för personal.

 

 

Läroplansmål

Läroplan

• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska,
• fantasi och föreställningsförmåga,
• både det svenska språket och det egna nationella minoritetsspråket, om barnet tillhör en nationell minoritet,
• svenskt teckenspråk, om barnet har hörselnedsättning, är dövt eller av andra skäl har behov av teckenspråk,