Svenska 1, Bokprojekt - Pojken som kallades Det, (VO24)

Under de kommande veckorna ska vi fokusera på läsning av skönlitteratur. Vi ska öva på läsförståelse, muntlig framställning och reflektion i liten grupp och utveckla språket i ordförråd, anpassning efter situation och muntlig och skriftlig framställning. Detta bokprojekt om den självbiografiska boken : Pojken som kallades Det av Dave Peltzer är ett samprojekt mellan svenska och psykiatri.

Detta bokprojekt om den självbiografiska boken : Pojken som kallades Det av Dave Peltzer är ett samprojekt mellan svenska och psykiatri.

 

"Utan mat, utan lekkamrater, utan en riktig säng och med slagen haglande över honom för jämnan vägrade Dave Pelzer ändå ge upp. Han hade ingen som kunde hjälpa honom och var tvungen att lära sig försvara sitt eget liv."

Pojken som kallades Det är en bok som vittnar om hur ett litet barn med sin själsliga styrka vägrar kapitulera och låta sin mamma vinna spelet av förnedring. Trots David Pelzers unga ålder var det hans andliga övertygelse, hans mod och beslutsamhet som räddade honom. Han kapitulerade inte. Han gav inte upp. Genom sin inre styrka har han istället lyckats vända skam till stolthet.

 

Läs/ lyssna på boken. Svara på frågor i Google Drive och dela varje fredag med Emma.

Vecka 46

Kapitel 1: Räddningen

 

Hur kommer läsaren/ du in i handlingen? Vad är det första du får reda på?

 

Vem kan Hon vara? Vad gör Hon med Jaget?

 

Vem kan Jaget vara? Vad händer med Jaget?

 

 

Kapitel 2 (s.19): Goda tider

 

Vad får du reda på om David familj?

 

Hur lever David under den goda tiden?

 

 

Vecka 47

 

Kapitel 3 (s.27): Stygg pojke

 

Hur förändras den lyckliga tiden till en svårare tid?

 

Vad får David vara med om? Ge tre exempel

 

Varför tror du att det här händer David?

 

 

Kapitel 4 (s.39): Kampen om mat

 

Varför stjäl David mat? Hur går han till väga?

 

Hur lever David nu? Hur beter sig mamman mot honom?

 

Varför gör inte pappan någonting?

 

Hur försöker David ”överleva” det som händer honom?

 

 

Kapitel 5 (s.65): Olyckan

 

Varför blir David knivskuren av sin mamma?

 

Hur beter sig mamman i den situationen?

 

Vilken är pappans reaktion på händelsen?

 

Vad får David göra då han är skadad?

 

 

vecka 48 

 

Kapitel 6 (s.78): Medan pappa är borta

 

Hur är David och pappans relation?

Ge exempel på en ”lek” som mamman använder David till?

 

Kapitel 7 (s.100): Fader vår

 

Vilka känslor har David för sina föräldrar?

 

Hur är relationen mellan syskonen?

 

Hur är relationen mellan föräldrarna?

 

Efterord

 

”Berättelsen har två syften: det första är att berätta för läsaren om en kärleksfull, omtänksam förälder som förvandlas till ett beräknande, misshandlande monster som tar ut sina frustrationer på ett hjälplöst barn, det andra syftet är att berätta om människans okuvliga förmåga att överleva mot alla odds” (s.125)

 

Från god till ond, Hur kan det ske? Vilka kan orsakerna vara?

 

Vilka överlevnadsstrategier hade David?

 

 

 

Vecka 49, onsdag 

Bokcafé- på lektionen

Reflektionsfrågor: 

Reflektionsfrågor- bokcafe´

 

Psykiatri 1 

Etik och respekt 

 

1.    Fundera på hur vårdpersonal ska bemöta patienter med respekt och omtanke, särskilt för personer som Dave som har med sig flera traumatiska upplevelser. Vad händer om en vårdpersonal inte bemöter en patient på ett respektfullt sätt tror du?

 

2.    Situation. Du är nu vårdpersonal och ska träffa Dave, du vet hans bakgrund och vad han bär med sig. Vad tycker du är viktigt för att skapa ett bra första möte och ge en trygg känsla för Dave? Diskutera frågan utifrån begrepp som:

 

·      Kroppsspråk och röstläge.

·      Miljön ni ska träffas kring för samtal.

 

 Frisk och riskfaktorer

 

1.    Frisk och riskfaktorer. Vi vet idag att friskfaktorer kan vara avgörande i hur vi människor mår. Livet kan stundtals vara jobbigt och utmanande, i dessa stunder behöver vi våra friskfaktorer som främst. Friskfaktorerna kommer bidra till ett bättre mående. Några exempel på dessa faktorer kan vara närvarande föräldrar/vårdnadshavare, genomföra en utbildning, ha ett arbete, träffa vänner eller ha en kärleksrelation.

 

Vilka friskfaktorer fanns i Daves hans liv tycker du?

 

2.    Det som har negativ påverkan hos en person kallas riskfaktorer. Riskfaktorer är saker som kan öka risken för psykisk ohälsa. Exempel på dessa faktorer kan vara att hen utsätts för våld eller saknar familj, saknar trygga vuxna, mobbing och utanförskap med mera.

 

Vilka riskfaktorer har du uppmärksammat i Daves liv och på vilket sätt kan det påverka hans tillvaro som ung eller vuxen tror du?

 

 

Svenska 1: 

Barnkonventionen och Likabehandlingsplanen 

 

1. Hur tycker ni att  händelserna i boken och det Dave utsätts för bryter mot Barnkonventionen?
2. Hur agerar skolan för att hjälpa Dave i boken och hur hade man här på KTC agerat om man följer KTCs likabehandlingsplan? 

 

Material: 

 

KTCs likabehandlingsplan- lättläst

 

Barnkonventionen, 4 viktiga regler:  

Alla regler är lika viktiga ,en det är ändå några artiklar som är bra att läsa först

och att komma ihåg.

 

rtikel 2

...handlar om att reglerna gäller för alla barn.

Alla barn är lika mycket värda.

Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga bli sämre behandlade. Det har ingen betydelse vilken färg barnet och barnets föräldrar har på huden, om barnet är flicka eller pojke, vilket språk barnet talar, vilken gud barnet tror på, om barnet har ett funktionshinder eller om barnet är rikt eller fattigt.

Mobbning i skolan kan till exempel vara diskriminering.

Artikel 3

...handlar om barnets bästa.

Politiker, myndigheter och domstolar ska alltid tänka på vad som är bäst för barn när de bestämmer sådant som gäller barn.

I artikeln står det att barnets bästa ska komma i främsta rummet. Det betyder att det ibland finns saker som är viktigare än barnets bästa men politikerna måste alltid kunna visa att de också har tänkt på barnen.

Artikel 6

...handlar om att barnet har rätt till liv och utveckling.

Rätt till liv betyder att länderna ska se till att barn inte blir dödade. Det kan vara både att barn inte blir dödade i krig och att barn får vård och mediciner när de är sjuka så att de inte dör av sjukdomar.

Rätt till utveckling betyder att länderna ska göra vad de kan för att ge barn en bra barndom.

Barn behöver många saker för att utvecklas bra.Det kan vara trygghet, kärlek, mat, sjukvård, ett hem, möjlighet att leka och att gå i skolan.

Artikel 12

....handlar om att barnet har rätt att säga hur det vill ha det.

Vuxna ska lyssna på barn.

Myndigheter och domstolar ska fråga barnet vad det tycker och lyssna på barnet när de bestämmer saker som gäller barnet. Det kan vara om barnets föräldrar ska skiljas och de inte är överens om var barnet ska bo. Då ska domstolen fråga både mamman, pappan och barnet hur de vill ha det. Det kan också vara att lärarna i skolan frågar barnen vad de tycker innan de bestämmer saker. Politiker i en kommun ska fråga barn vad de tycker innan politikerna bestämmer hur kommunen ska använda sina pengar. 

 

Grupper: 

 

Stella Louri Kewin Juniper 

 

Hedvig Blixtra Leah 

 

Elicia Alva Å Sigrid 

 

Alva K Ella 

 

Tilde Amos Vivvi 

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Skriftlig framställning av texter för kommunikation, lärande och reflektion. Språkriktighet, dvs. vilka språkliga egenskaper och textegenskaper i övrigt som en text bör ha för att fungera väl i sitt sammanhang. Användning av digitala verktyg för textbearbetning samt för respons på och samarbete när det gäller texter.
• Bearbetning, sammanfattning och kritisk granskning av text. Citat- och referatteknik. Grundläggande källkritik. Frågor om upphovsrätt och integritet vid digital publicering.
• Skönlitteratur, författad av såväl kvinnor som män, från olika tider och kulturer.
• Centrala motiv, berättarteknik och vanliga stildrag i fiktivt berättande, till exempel i skönlitteratur och teater samt i film och andra medier.
• Grundläggande språkliga begrepp som behövs för att på ett metodiskt och strukturerat sätt tala om och analysera språk och språklig variation samt diskutera språkriktighetsfrågor.

Kriterier

• Eleven kan skriva argumenterande text och andra typer av texter, som är sammanhängande, begripliga och väldisponerade samt anpassade till syfte, mottagare och kommunikations­situation. Dispositionen i den skriftliga framställningen är tydligt urskiljbar. Eleven kan i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet, och språket är varierat och innehåller goda formuleringar.
• Eleven kan skriva argumenterande text och andra typer av texter, som är sammanhängande och begripliga samt anpassade till syfte, mottagare och kommunikations­situation. Dispositionen i den skriftliga framställningen är tydligt urskiljbar. Eleven kan i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet, och språket är varierat och delvis välformulerat.
• Eleven kan skriva argumenterande text och andra typer av texter, som är sammanhängande och begripliga samt till viss del anpassade till syfte, mottagare och kommunikations­situation. Eleven kan i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet.
• Eleven kan läsa, reflektera över och göra sammanfattningar av texter samt skriva egna texter som lyfter fram huvudtanken i det lästa och ger nya, relevanta perspektiv. I sitt arbete värderar och granskar eleven med säkerhet källor kritiskt samt tillämpar grundläggande regler för citat- och referatteknik.
• Eleven kan läsa, reflektera över och göra sammanfattningar av texter samt skriva egna texter som lyfter fram huvudtanken i det lästa. I sitt arbete värderar och granskar eleven med viss säkerhet källor kritiskt samt tillämpar grundläggande regler för citat- och referatteknik.
• Eleven kan läsa, reflektera över och göra enkla sammanfattningar av texter samt skriva egna texter som anknyter till det lästa. I sitt arbete värderar och granskar eleven med viss säkerhet källor kritiskt samt tillämpar grundläggande regler för citat- och referatteknik.
• Eleven kan översiktligt återge innehållet i några centrala svenska och internationella skönlitterära verk och annat berättande. Eleven reflekterar också över innehåll och form med hjälp av några berättartekniska och stilistiska begrepp. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för några samband mellan olika verk genom att ge exempel på gemensamma teman och motiv. Eleven återger några iakttagelser, formulerar välgrundade och nyanserade egna tankar med utgångspunkt i berättandet samt relaterar innehållet i berättandet på ett relevant sätt till allmänmänskliga förhållanden.
• Eleven kan översiktligt återge innehållet i några centrala svenska och internationella skönlitterära verk och annat berättande. Eleven reflekterar också över innehåll och form med hjälp av några berättartekniska och stilistiska begrepp. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för några samband mellan olika verk genom att ge exempel på gemensamma teman och motiv. Eleven återger några iakttagelser och formulerar välgrundade egna tankar med utgångspunkt i berättandet.
• Eleven kan översiktligt återge innehållet i några centrala svenska och internationella skönlitterära verk och annat berättande. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för några samband mellan olika verk genom att ge exempel på gemensamma teman och motiv. Eleven återger någon iakttagelse och formulerar egna tankar med utgångspunkt i berättandet.