Vem blir jag i mötet genom sång & berättelse?

Genom observationer har vi uppmärksammat hur barnen försöker förstå sin omvärld genom kommunikation utifrån sång och berättelse.

 

Vem blir jag i mötet med sång och berättelse? 

Vi har valt att kalla årets projem för “vem blir jag i mötet med sång och berättelse?”. Genom att arbeta efter ett multimodalt arbetssätt (Magnusson 2014) är målet att barnen ska få en större förståelse och medvetenhet för vem jag blir i möte med olika artefakter. Detta synliggörs dels genom pedagogisk dokumentation där vi pedagoger observerar, analyserar och utvecklar barnens intresse. Här är det viktigt att vi ser med objektiva ögon utifrån olika synvinklar för att få syn på det barnet eller barnen verkligen är intresserade av, detta kallas för ett rhizomatiskt arbetssätt och grundar sig i postrukturell teori (Dahlberg & Elfström 2013 i Åsen 2015). Att dokumentera tillsammans med barnen är ett av de rhizomatiska arbetssätten att få syn på det barnen ser. Det kommer vi att göra dels genom systematiska reflektioner tillsammans med barnen där vi ger en tillbakablick i veckan och utmanar dem i didaktiska frågor. Vi dokumenterar även på väggarna i form av bilder och alster där barnen får möjlighet att reflektera själva, tillsammans med en kompis och med oss pedagoger.  

  

Vi kommer arbeta med projemet genom att följa barnens intressen utifrån förskolans läroplan (Skolverket 2018). Utifrån förskolans riktlinjer (Skolverket 2018) är det förskolans ansvar att sträva efter ett arbete med demokratiska värderingar som ska främja barnets livslånga lärande. Demokratiska värderingar innefattar att alla barn har rätt till trygghet och att utveckla sitt lärande genom en anpassningsbar miljö både utomhus och inomhus. Det är även vårt uppdrag att uppmuntra till ett gott självförtroende och tillit där barnen får möjlighet till utveckling och lärande, detta genom både planerade och spontana undervisningssituationer. En betydande del i vår undervisning är att närma oss barnen utifrån ett barns perspektiv. Det innebär barnets faktiska perspektiv och dess medverkan i olika sammanhang utan vår pedagogiska tolkning (Hallden 2007; Sommer; Pramling Samuelsson & Hundeide, 2010 i Kultti 2014). 

  

Vi pedagoger har en viktig roll att bygga upp en relation med barn och föräldrar i förskolan. Att vinna tillit och skapa en relation är grunden till att barn ska utvecklas och känna sig trygga (Skolverket 2018). I förskolan är det av vikt att vi pedagoger är närvarande för barnen för att bibehålla en god relation. Pedagogen ska lyssna in och försöka förstå barnen, besvara frågor och möta barnen i samtalet. Det är även av vikt att visa intresse för vad barnet talar om och bekräfta hen (Bruce & Ridderspporre 2012). Bygdeson Larsson (2010) beskriver pedagogernas förhållningssätt som en grundsten i barns lärande och utveckling. Hur pedagogerna bemöter barnen har en stor påverkan för att skapa bra förutsättningar för barnets framtid (2010, se Bruce & Riddersporre 2012). På Skalman arbetar vi efter ett inkluderande arbetssätt.  

 

Det finns två utvecklingsskeden som barnen går igenom när dem ska lära sig att göra sig förstådda på ett eller annat sätt och för att då förtydliga sitt språk kan barnen till exempel använda sig av miner, gester och kroppsspråk, detta kallas för pragmatik och kan användas mer av de allra yngsta som inte kommit igång med språket riktigt än. Det andra utvecklingsskedet handlar om barnens början till ett utvecklat språk där grammatiken och ordförrådet bygger basen från barnets sex första år och är en ständig utveckling. Detta kallas för semantik och används då oftast lite mer av de äldre barnen (Kullti 2014). Genom att arbeta språkfrämjande utifrån våra pedagogiska observationer ser vi ett intresse för sång och berättande hos barnen. Barnen deltar aktivt i våra samlingar och vi pedagoger ser en glädje hos barnen när vi arbetar med sång och musik. Genom att sjunga tillsammans med tecken som stöd-TAKK (SPSM 2020), samt genom bildstöd (Linnros 2021) arbetar vi språkfrämjande. Vi är inspirerade av Reggio Emilia-filosofin och arbetar efter 100-språkigheten som innebär att varje barn har flera olika sätt att lära och uttrycka sig. 

 

Pedagoger har även en viktig betydelse för barns utveckling och lärande. Förskolan ska vara en rolig och trygg plats att gå till där det skiftar mellan lek, lärande och vila. Lärandet ska utgå från både pedagoger till barn och barn emellan (Skolverket 2018). Att barn lär sig av varandra och genom samspel lyfter Vygotskij (Askland & Sataøen 2014). Vygotskij talar om den närmaste utvecklingszonen som innebär att samspelet om lärandet mellan barn och vuxna. Barnet befinner sig hela tiden i sin aktuella utvecklingsnivå och då ska den vuxna befinna sig steget högre för att locka in barnet i nästa utvecklingsnivå med stöd tills barnet klarar av det själv (Askland & Sataøen 2014). 

  

Barn använder tidigare erfarenheter, hypoteser och uppfattar samma fenomen på olika sätt. Genom reflektion och samtal tillsammans med andra barn, blir de medvetna både om sitt eget tänkande och lärande men även om andras. Det är därför av vikt att ge barnen förutsättningar för att kunna diskutera och samtala i olika sammanhang (Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson 2008). Författarna menar på att genom att barn får syn på att det går att tänka på olika sätt så kan de även bli medvetna om sitt eget tänkande. Språket har en stor betydelse för tänkandet menar Vygotskij (2001), där han menar på att vuxna i omgivningen är språkliga förebilder. Vi väljer därför att närma oss barnets perspektiv, tolkar in situationen och hjälper barnen att sätta ord på deras vardag.  

 

 

Referenslista: 

• Askland, Leif & Sataoen, Svein Ole (2014). Utvecklingspsykologiska perspektiv på barns uppväxt. 2., [rev.] uppl. Stockholm: Liber 

• Bruce, Barbro & Riddersporre, Bim (2012). Kärnämnen i förskolan: nycklar till livslångt lärande. 1. utg. Stockholm: Natur & Kultur 

• Kultti, Anne (2016). Flerspråkiga barns villkor i förskolan lärande av och på ett annat språk. Stockholm: Liber 

• Linnros, Clara (2021). Bildstöd- hjälp i vardagen. Stockholm: Barnhälsovårdsenheten.Tillgänglig på internet: bildstod.aspx (Hämtad 23-09-21) 

• Läroplan för förskolan: Lpfö 18. (2018). [Stockholm]: Skolverket Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=4001 (Hämtad 23-09-21) 

• Magnusson Petra (2014). Meningsskapandets möjligheter: multimodal teoribildning och multiliteracies i skolan. Diss. Malmö högskola: Malmö Studies in Educational Sciences no 74.
  

• Specialpedagogiska skolmyndigheten (2020). Tecken som AKK. Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Tillgänglig på internet: tecken-som-akk (Hämtad 21-09-08) 

• Vygotskij, Lev Semenovi (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.   

• Åsen, Gunnar (2015). Utvärdering & pedagogisk bedömning i förskolan. Stockholm: Liber