Alkoholer, Organiska syror och Estrar

Vi kommer nu att bygga vidare på de kunskaper du har fått vid arbetsområdet om Kolföreningar. Du kommer att få lära dig om den kemiska uppbyggnaden hos alkoholer och organiska syror och att en kombination av en alkohol och en syra bildar en ester, som kan vara allt från fruktdofter till sprängämnen.

Syfte

Du kommer att få lära dig om alkoholer, organiska syror och estrar, om deras kemiska uppbyggnad och egenskaper samt vad de kan användas till.

Konkretisering av mål
När du har arbetat med det här ämnesområdet ska du kunna

• hur alkoholers namn bildas
• vad som utmärker envärda, tvåvärda och trevärda alkoholer
• namn, molekylformel och strukturformel för metanol, etanol, glykol och glycerol
• egenskaper och användningsområde för metanol, etanol, glykol och glycerol
• namnge några organiska syror och veta vad de används till
• skriva strukturformler och molekylformler för organiska syror
• att organiska syror bildas genom oxidation av alkoholer
• att organiska syror är svaga syror och förklara vad som kännetecknar svaga syror
• att estrar bildas genom att man låter en alkohol reagera med en syra
• vad en katalysator är
• olika användningsområden för estrar

Arbetsformer

Genomgångar och diskussioner
Laborationer
Filmer
Ämnesområdet avslutas med ett skriftligt prov

Bedömning

Detta kommer att bedömas

• Förmågan att använda arbetsområdets begrepp, modeller och teorier
• Förmågan att genomföra en undersökning
• Förmågan att resonera, dra slutsatser och argumentera

Bedömningen sker under diskussioner, genomförande av undersökningar och genom ett skriftligt prov.

 

Läroplanskopplingar

Syfte

• kunskaper om kemins begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara samband i naturen, i samhället och i människokroppen,
• förmåga att använda kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör miljö och hälsa, och
• förmåga att genomföra systematiska undersökningar i kemi.

Centralt innehåll

• Materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet visualiserat med hjälp av partikelmodeller. Grundämnen, molekyl- och jonföreningar samt hur ämnen omvandlas genom kemiska reaktioner. Atomer, elektroner och kärnpartiklar.
• Separations- och analysmetoder, till exempel filtrering, fällning, pH-mätning och identifikation av ämnen.
• Kolatomens egenskaper och kretslopp i naturen, i samhället och i människokroppen.
• Några produkters livscykler och påverkan på miljön.
• Observationer och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Formulering av undersökningsbara frågor, planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med bilder, tabeller, diagram och rapporter.
• Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp och förklaringsmodeller. De kemiska förklaringsmodellernas historiska framväxt, användbarhet och föränderlighet.
• Informationssökning, kritisk granskning och användning av information som rör kemi. Argumentation och ställningstaganden i aktuella frågor som rör miljö och hälsa.