Åk 9. Syror, baser, jonföreningar och salter

Det är jätteviktigt att pH-värdet i din kropp är precis rätt. Annars fungerar inte de kemiska reaktionerna i kroppen. När pH-värdet är rätt är det en lagom balans mellan syror och baser i kroppen. Men det finns syror och baser utanför kroppen också. Och vad tror du händer om man blandar en syra och en bas?

Kunskapsmål

Här får du lära dig

• beskriva vilka konsekvenser ett förändrat pH-värde kan få för kemiska processer i kroppen och i naturen
• ge exempel på var vi träffar på syror och baser i vår vardag
• använda kemins begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara syrors och basers egenskaper
• använda kemins begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara vad salter är och ge exempel på hur de kan bildas
• beskriva hur saltet som vi äter kan påverka vår hälsa
• ge exempel på jonföreningar och hur vi använder dem i vår vardag
• söka, kritiskt granska och använda information som rör syror, baser och jonföreningar

Viktiga begrepp

koksalt - Koksalt är samma sak som natriumklorid.	gips - Gips är ett salt som inte kan lösa sig i vatten. Eftersom gips är ett salt består det av gipskristaller. Om vi blandar gipskristaller och vatten dras vattenmolekylerna in i gipskristallerna. Det gör att gipsen stelnar. Vi kan använda det för att gjuta gipsfigurer eller gipsa brutna armar eller ben.	salmiak - Salmiak är ett salt som är vitt till färgen. Det tillsätts till laktitsroten för att få saltlakrits.
vätejon - En vätejon är en positivt laddad jon med formeln H+. Det är vätejonerna som gör att en lösning blir sur.	stark syra - Om man blandar en stark syra med vatten delas alla syramolekyler upp i vätejoner och negativa joner.	frätande - Ett ämne som är frätande kan förstöra och lösa upp många andra ämnen, till exempel vår hud och våra tänder.
saltsyra - Saltsyra är en stark syra med formeln HCl.	hydroxidjon - En hydroxidjon är en sammansatt negativ jon med formeln OH-. I en vattenlösning av en bas finns det hydroxidjoner. Ju fler hydroxidjoner det finns, desto mer basisk är lösningen.	natriumhydroxid - Natriumhydroxid är en stark bas och har formeln NaOH. När man löser upp den i vatten så delar den upp sig fullständigt i positiva natriumjoner (Na+) och negativa hydroxidjoner (OH–). Natriumhydroxid kan göra så att fett blir tvål.
pH-värde - pH-värde är ett siffervärde, som talar om hur sur eller basisk en lösning är. Om värdet är under 7, så är lösningen sur. Om det är över 7, är den basisk. Om det är precis 7, är lösningen neutral.	indikator - En indikator är ett ämne som byter färg när det kommer i kontakt med syror eller baser.	neutralisation - Reaktionen när en syra och en bas tar ut varandra kallas för neutralisation. Vätejoner och hydroxidjoner reagerar med varandra, så att det bildas vattenmolekyler.
fällning - En fällning är ett ämne som bildas i en lösning och faller ner till botten.	oxid - En oxid är en kemisk förening där en eller flera syreatomer sitter ihop med ett annat atomslag.	metalloxid - En metalloxid är en kemisk förening mellan en metall och syre. Metalloxider är jonföreningar.

Vilka känner du igen?

Bok och sidor:

Vi utgår från Spektrums kemibok kapitel 4 sidor 92 - 133

Läroplanskopplingar

Syfte

• kunskaper om kemins begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara samband i naturen, i samhället och i människokroppen,
• förmåga att använda kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör miljö och hälsa, och
• förmåga att genomföra systematiska undersökningar i kemi.

Centralt innehåll

• Materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet visualiserat med hjälp av partikelmodeller. Grundämnen, molekyl- och jonföreningar samt hur ämnen omvandlas genom kemiska reaktioner. Atomer, elektroner och kärnpartiklar.
• Separations- och analysmetoder, till exempel filtrering, fällning, pH-mätning och identifikation av ämnen.
• Vatten som lösningsmedel och transportör av ämnen, till exempel i mark, växter och människokroppen.
• Några kemiska processer i mark, luft och vatten samt deras koppling till frågor om miljö och hälsa, till exempel växthuseffekten, vattenrening och spridning av miljögifter.
• Observationer och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Formulering av undersökningsbara frågor, planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med bilder, tabeller, diagram och rapporter.
• Informationssökning, kritisk granskning och användning av information som rör kemi. Argumentation och ställningstaganden i aktuella frågor som rör miljö och hälsa.

Kriterier

• Eleven visar grundläggande kunskaper om kemins begrepp och förklaringsmodeller. Med viss användning av begreppen och förklaringsmodellerna beskriver och förklarar eleven kemiska samband i naturen, i samhället och i människokroppen.
• I frågor som rör miljö och hälsa för eleven resonemang samt framför och bemöter argument med viss naturvetenskaplig underbyggnad. Eleven söker information som rör kemi och använder då olika källor och för enkla resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
• Eleven söker svar på frågor genom att planera och utföra systematiska undersökningar på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven värderar undersökningarna genom att föra enkla resonemang utifrån frågeställningarna.
• Eleven visar goda kunskaper om kemins begrepp och förklaringsmodeller. Med relativt god användning av begreppen och förklaringsmodellerna beskriver och förklarar eleven kemiska samband i naturen, i samhället och i människokroppen.
• I frågor som rör miljö och hälsa för eleven resonemang samt framför och bemöter argument med relativt god naturvetenskaplig underbyggnad. Eleven söker information som rör kemi och använder då olika källor och för utvecklade resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
• Eleven söker svar på frågor genom att planera och utföra systematiska undersökningar på ett säkert och fungerande sätt. Eleven värderar undersökningarna genom att föra utvecklade resonemang utifrån frågeställningarna.
• Eleven visar mycket goda kunskaper om kemins begrepp och förklaringsmodeller. Med god användning av begreppen och förklaringsmodellerna beskriver och förklarar eleven kemiska samband i naturen, i samhället och i människokroppen.
• I frågor som rör miljö och hälsa för eleven resonemang samt framför och bemöter argument med god naturvetenskaplig underbyggnad. Eleven söker information som rör kemi och använder då olika källor och för välutvecklade resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
• Eleven söker svar på frågor genom att planera och utföra systematiska undersökningar på ett säkert och väl fungerande sätt. Eleven värderar undersökningarna genom att föra välutvecklade resonemang utifrån frågeställningarna.