Utbildningsplan ht-24 vt-25

Gemensam årsstruktur för alla förskolor i Rinkeby förskoleområde 

Utbildningen ska vara likvärdig oavsett vilken förskola ditt barn går på. Genom att planera, följa upp, analysera, dokumentera och utveckla utbildningen kan förskolan skapa och dela kunskap om vad som leder till framgångsrika arbetssätt. 

--------------------------------------------------------------------------------------------------- 

Utbildningsplan för avdelning Räven på förskolan Bergsgården  

Mål som genomsyrar utbildningen 

Det pedagogiska uppdraget innebär att lägga grunden för ett livslångt lärande. Rinkeby Östra förskolors utbildning präglas av goda pedagogiska relationer, den ska vara trygg, rolig och lärorik för alla barn som deltar. Vi erbjuder en trygg omsorg och skapar förutsättningar för alla barns utveckling och lärande, i nära samverkan med hemmet. Personalen och ledningen har ett stort fokus för att säkerställa att barn med särskilda rättigheter erbjuds de förutsättningarna som krävs för att de ska kunna utvecklas så långt så möjligt. Den sociala hållbarhetsdimensionen som handlar till stor del om välbefinnande, rättvisa, makt, rättigheter och individens behov står också i fokus för både ledningen och personal.     

 

Utbildningen vilar på den värdegrund som anges i förskolans läroplans värdegrundskapitel, jämte barnkonventionen, där demokratins principer, rätten till inflytande, individens okränkbarhet, barnens rätt att utvecklas utifrån sina förutsättningar, rätten att lära med lust och nyfikenhet, omsorg, rättvisa, medmänsklighet och jämställdhet utgör en stark och tydlig vägledning för allt som sker i förskolan. 

Tema: I Språkens värld: Sagoprojekt genom litteracitet/drama/ skapande/ teknik 

Mål i läroplanen som är i fokus för läsåret 2024/2025 

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla…  

·  Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande 

·  Självständighet och tillit till sin egen förmåga  

·  Förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans 

·  Förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar  

·  Förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen 

Analys av utbildningen: 

·       Vilka förutsättningar för lärande finns? Ett systematiskt och strukturerat veckostruktur som baseras på didaktisk undervisning utifrån de valda målen i utbildningsplanen. Undervisningen sker i mindre grupper där ansvaret fördelas utifrån pedagogers styrkor och resursområde. 

      I det systematiska arbetet sker det reflektioner där barnen är huvudaktörer och tillsammans med pedagogerna reflekterar över undervisningens innehåll och alla läroprocesser som sker under de olika aktiviteterna. Vi reflekterar utifrån tillgänglig dokumentation som finns både som ”häfte” och uppsatt samt via barnens skapande verk, målningar som är utställd inne på avdelningen.

      I den pedagogiska strukturen ingår dagligen högläsning/ boksamtal där språket förstärks utifrån de olika genrerna: berätta återberätta argumentera beskriva instruera.. 

 

·       Vilken social miljö? En miljö med lyhörda och närvarande pedagoger som anpassar sina möten med barnen genom lyhördhet, medvetenhet. 

       En miljö där samtalen utformar tänkande barn, utforskande barn, barn med förändrat kunnande. 

 

·       Vilken pedagogisk miljö? En för barnen tillgänglig, pedagogisk estetisk lärmiljö som både inspirerar samt erbjuder möjligheter. En miljö full av pedagogiska utmaningar där läroprocesser tar fart! 

 

·       Vilken fysisk miljö? En miljö med närvarande, medvetna och flexibla pedagoger som lotsar barnen i de olika utforsknings ”stationerna” som är anpassade och utformade för lärande. Vi delar upp oss i mindre grupper utifrån varje barns mognad och utveckling för att på så sätt ge barnen möjlighet att utveckla sina förmågor och färdigheter. (Vi har gjort en grovplanering men finplanerar/utvärderar veckovis och ser över gruppkonstellationerna).  

       En miljö där varje barn får möjlighet att utveckla och utforska utifrån ens egna förutsättningar och behov. 

 

 

Främjande insatser: En ytterst viktig insats är tillgänglighet av bildstöd i form av TAKK_GAKK som även är uppsatt i schemaform för att underlätta och förtydliga den dagliga strukturen. Alla pedagoger bär på en nyckelknippa med bildstöd som vi använder i alla sammanhang men speciellt för att öka förståelse, skapa trygghet för övergångarna/ samt innehållet av utbildningen: hur dagen kommer att se ut.  

Förebyggande insatser:  Genom samarbete och handledning av både specialpedagog och ledningen med fokus på att förebygga insatser vad gäller omsorg lärande och den individuella utvecklingen.  

 

 

Avdelnings delmål och förväntat resultat per läroplans område:  

 

Övergripande normer och värden: 

Ø    Läroplansmålet: 

I vår planering utgår vi alltid från de didaktiska frågorna: vad, hur, när, varför, för vem och vilka 
Delmål:  Att alla barn ska få möjlighet öva förmågor som empati, lyhördhet, turtagande, ansvarstagande, samarbete. 

 

Förväntat resultat: Barnen ska ha förståelse för varandras likheter och olikheter. 

 

Mätning: Dialogiska samtal, hypotetiska samtal, boksamtal, samling, ansvarsuppgifter under aktiviteterna, intervjufrågor, dramalekar, samtal under skapande processer

 

 

Ta hänsyn för varandras känslor på ett ödmjukt och respektfullt sätt.  Barnen ska förstå stopp min kropp, lyssna in, lyssna klart på varandra, hjälpa varandra eller söka hjälp från pedagog, bjuda in varandra i lekar oavsett ålder och kön  

 

Arbetssätt:  Vi ska mötas i mindre grupper med olika innehåll i undervisningen men alltid med fokus på temat/ projektet. I dessa gruppkonstellationer ska barnen få möjlighet att utveckla förmågor som empati, samarbete, turtagande, ansvarstagande och lyhördhet. 

I dessa grupper ska barnen genom samtal med varandra och pedagoger öka förståelse för varandras likheter och olikheter samt vad det innebär att vara en medborgare i Stockholm: vilka rättigheter/ skyldigheter man bär, vilket ansvar man har gentemot varandra/ miljön. 

Undervisning:   I undervisningen ska vi uppmuntra barnen till samarbete och genom de olika aktiviteterna ge möjlighet att utveckla förmågor som empati, kunna lyssna klart, ta hänsyn till andras känslor, ta ansvar, visa respekt samt förstå rättigheter och skyldigheter som krävs i just det sammanhang de befinner sig i under utbildningens gång. Vi ska läsa relevant litteratur där man kan diskutera om rättigheter och skyldigheter under aktiviteter/ samling. Litteratur som hänvisar till rätten om min kropp samt litteratur som handlar om känslor. Vi kommer att intervjua barnen utifrån specifika frågor där de uttrycka tankar behov och känslor.  

Litteratur: av Stina Wirsén- Vem böckerna och via polyglott/ Kompisböckerna av Linda Palm. Genom det valda projektlitteratur kommer vi att dra paralleller och diskutera via sagokaraktärernas beteende och bemötande gentemot varandra samt deras känslor … 

”Hur kände sig Kurran och pigan då det var varmt, utan vatten?” ” Vilka djur hjälpte Kurran att hitta vägen till sjön”?  ” Var ”skogisar” välkomna på stranden av ”vattendjuren”? 

 

 

  Språk:  

Ø    Läroplansmålet: … 

I vår planering utgår vi alltid från de didaktiska frågorna: vad, hur, när, varför, för vem och vilka 
 

Delmål:  Att alla barn utvecklar sin språkliga och kommunikativa förmåga i att berätta, samtala, beskriva, (att alla barn får möjlighet att berika sitt ordförråd, utveckla sin språkförståelse, utveckla ett nyanserat språk).   

Tecken och bildstöd (TAKK/ GAKK): Att alla barn utvecklar förståelse för och använder tecken och bildstöd i samtalen som sker under aktivitetens, lekens gång  

Förväntat resultat: Barnen ska ha en ökad förståelse för orden och begreppen från sagan samt berätta för varandra, pedagoger, föräldrar genom att använda dessa ord och begrepp, tecken, bildstödsmaterial utifrån det valda temat.     

Mätning: Dialogiska samtal, hypotetiska samtal, boksamtal, samling, ansvarsuppgifter under aktiviteterna, intervjufrågor, dramalekar, samtal under skapande processer

Språkmatris: Semantik: barnet samtalar om en bok..

Arbetssätt:  Vårt arbetssätt är systematisk utifrån vår grov och finplanering som baseras på vår utbildningsplan. Vi har både en grov och finplanering i form ett strukturschema som vi följer i den planerade undervisningen/ aktiviteter/ temat-projekt med fokus på mindre grupper med ansvarig pedagog. 

 Vi kommer att använda oss av vår inspirerande samt utforskande utemiljö: ”skogen” i vår närmiljön 2 ggr i veckan genom olika pedagogiska uppdrag. Vi kommer alltid att starta genom att dramatisera sagan under högläsningen och avsluta genom att ge barnen olika pedagogiska uppdrag utifrån litteraturen. Därefter följer rörelselekar utifrån litteraturen/sagoprojektet. 

Vi kommer dagligen att läsa i mindre grupper projektlitteraturen för att påsätt befästa ord och begrepp samt öka förståelse för dessa genom boksamtal och återberättande av sagan. Vi kommer alltid ha med oss vår ”sagokorg med rekvisita utav sagokaraktärerna. 

Undervisning:   Vi kommer att läsa relevant litteratur/ sagoprojekt (”Kurran och pigan i djupt vatten” av Lisa Moroni) /samt använda oss av begrepp från ”ord och begreppslistan” både under samlingen och i mindre läsgrupper både inomhus och utomhus. Vi kommer att lägga fokus på att se och uppmuntra barnens olika inlärningsstrategier i syfte om att kunna se om det har skett ett förändrat kunnande hos det enskilda barnet. Under aktiviteterna ska vi ha en öppen dialog med barnen, ställa frågor som leder till samtal där barnen får möjlighet att berätta sina upplevelser och erfarenheter via de nya begreppen (ord och begreppslista). 

 

 

Matematik:  

Ø    Läroplansmålet: … 

I vår planering utgår vi alltid från de didaktiska frågorna: vad, hur, när, varför, för vem och vilka 
Delmål: Att alla barn utvecklar förståelse för "/ vikt och volym, färg och form, antal, längd, höjd, bredd konkret (mätning, problemlösning, matematiskt sortering/ "tiokamrater)   

 

Förväntat resultat: Barnen ska ha en utvecklad förståelse för de matematiska begrepp samt kunna använda dessa då de tex. räknar antal träd eller jämför höjden och bredden på naturmaterial samt jämföra volymen och storleken av tex. en bäck och en sjö.  Barnen bär på olika naturmaterial ”tunga eller lätta grenar” Då de ska bygga ”tältet”. Barnen ska kunna upptäcka och uppleva dessa matematiska begrepp genom vårt projektarbete.  

Barnen ska kunna benämna geometriska former tex. ” Tälten som djuren bodde i var triangelformade… Stubben som Kurran bodde i var rund som en cirkel...

Mätning: Dialogiska samtal, hypotetiska samtal, boksamtal, samling, ansvarsuppgifter under aktiviteterna, intervjufrågor, dramalekar, samtal under skapande processer

 

 Arbetssätt:  Vi kommer att fokusera på den matematiska undervisningen via vårt temaarbete men kommer att ha en planerad dag i veckan då vi har olika lustfyllda matematiska aktiviteter med skapande som ”verktyg” tex. återskapa sagans miljö samt sagokaraktärerna samt benämna och hitta de olika geometriska former tex, på väg mot skogen samt ställa relevanta ” Vilken form har stubben, sjön, stranden i sagan”.  

Vi kommer att öva på olika tekniker med olika material och verktyg genom det skapande arbete.  

 

Undervisning:  Barnen ska i mindre grupper under upptäcktsfärden i skogen upptäcka och öka sin förståelse för ”matematiken” som kan finnas i naturen. Exempel på uppdragsfrågor blir... ”Hur många stubbar finns det i Kurrans och Pigans skog”? ” hur många näbbmus finns det i sagan?” eller ”hur många tält fanns på stranden?” eller ” Är Kurran längre än pigan ”? Under det skapande arbete ska barnen få möjlighet att öva och utveckla både sin tekniska och kreativa förmåga samtidigt som vi benämner tex”. formen, storleken, volymen på de olika kreationerna tex, ”stubben”, ”stranden”, ”tältet” som barnen skapar med olika material… Pedagogerna och barnen ska tillsammans ha kontinuerliga reflektionssamtal via den pedagogiska dokumentationen som ska vara tillgänglig i barnens lärmiljöer.  

 

 

Naturvetenskap: 

Ø    Läroplansmålet: … 

I vår planering utgår vi alltid från de didaktiska frågorna: vad, hur, när, varför, för vem och vilka 
 

Delmål: Att alla barn utvecklar förståelse för årstider och hur de påverkar naturen samt fysikaliska fenomen, fysiken i naturen, tex kunna urskilja, benämna vinter, vår, sommar, höst samt kunna beskriva förändringarna som sker i naturen.  

Förväntat resultat: Barnen kunna urskilja, benämna vinter, vår, sommar, höst samt kunna beskriva förändringarna som sker i naturen. Barnen ska ha utvecklat en förståelse för djur/växters livscykel samt förstå det gemensamma ansvaret att värna om vår miljö

Mätning: Dialogiska samtal, hypotetiska samtal, boksamtal, samling, ansvarsuppgifter under aktiviteterna, intervjufrågor, dramalekar, samtal under skapande processer

  

Arbetssätt:   vi har planerat att ge oss ut mot ” Kurran och pigans skog” i vår närmiljö på tisdagar och fredagar i mindre grupper. Vi kommer att dokumentera dessa besök för att kunna reflektera tillsammans med barnen i mindre grupper utifrån relevanta frågor förknippade till temat. Naturmaterialet som vi tar med ska vi återanvända både i det skapande arbetet och i drama/retoriklekar. Vi ska fortsätta att återskapa/ iscensätta tillgängliga miljöer från sagan med hjälp av naturmaterialet samt dra paralleller vad gäller årstider, fysikaliska fenomen utifrån sagan: tex. I sagan pga. av den varma årstiden som torkar bäcken ut och sagokaraktärerna letar efter vatten… 

 

Undervisning:  Under våra besök i skogen kommer vi att ge ett pedagogiskt uppdrag: ” tex. Idag ska vi samla in 30 kottar, stenar, pinnar, löv, som finns i ”Kurran och Pigans skog”.   Vi kommer även att konstruera tillgängliga miljöer av sagan med syfte om att erbjuda barnen möjlighet att öka förståelse för de olika naturvetenskapliga begreppen.   Samt förknippa och benämna naturmaterialet som tas upp projektlitteraturen ”vilka djur möter vi idag i ”Kurran och pigans skog?” eller ” vart kan vi hitta en bäck eller sjö i skogen?” hur kändes det för djuren i sagan då det började regna?” eller ”vart bor näbbmössen i Kurran och pigans skog”? samt diskutera och uppmärksamma väderförändringarna och hur de påverkar naturen. Via temat/ sagoprojektet och utifrån de pedagogiska uppdragen som barnen får/ska ta del av ska vi lägga grund för barnens förändrat kunnande vad gäller det Naturvetenskapliga området. 

Våra kontinuerliga besök i skogen/ Naturen ska uppmuntra samt öka förståelse och ge barnen ökat kunskap i ämnet. 

 

 

--------------------------------------------------------------------------------------------------- 

Lärlogg för barngruppen 2 varje månad 

I lärloggar kommer du som vårdnadshavare med barn i förskolan kunna ta del av barngruppens undervisning och aktiviteter. När dessa publiceras får du en notis i skolplattformen. 

Individuell lärlogg 1 per termin 

I samband med uppföljnings- och utvecklingssamtal får du som vårdnadshavare ta del av och samtala kring dokumentation över ditt barns utveckling, lärande och förändrade kunnande i förhållande till förskolans utbildning.